2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Osnutna tjänstemän

LEDARE

Pressen ökar på Polisen vars tjänstemäns hantering av vapenlicensansökningar för länge sedan gick över gränsen för aktivism. Debatten har spridits utanför fackpress och ledarsidor och förs nu i bredare kretsar.

Exempelvis bloggaren och författaren Lars Wilderäng har tagit upp det på sin blogg, och samhällsdebattören och tidigare lagmannen tillika statssekreteraren Krister Thelin har på Twitter skrivit att agerandet bör prövas som tjänstefel enligt brottsbalken. Det är en rimlig bedömning.

Genom tjänstemannagruppens försorg har Polisen vid åtminstone tre tillfällen motiverat avslag på sökta licenser mat hänvisningar till EU-kommissionens starkt kritiserade och på inget sätt beslutade direktivförslag. Den egentliga anledningen är att den lilla tjänstemannagruppen inte tycker om den typ av vapen som ansökningarna har gällt. De inblandade är beredda att gå långt för att förverkliga sin mission att hindra dessa vapen, som är godkända som jaktvapen av Naturvårdsverket.

Peter Thorsell, verksamhetsansvarig för vapenärenden vid Polismyndigheten och en av de drivande personerna i den aktivistiska gruppen, förklarar Polisens agerande i en intervju med Svensk Jakt (18/3) med att det inte handlar om brottmål och att Polisen självklart ska hålla sig lagen. Samtidigt menar han att det är oproblematiskt att avslå licenser med hänvisning till icke befintliga regler. Sett i ett större sammanhang förvånar Thorsells inställning inte längre.

Polisen har nämligen även via aktivisterna vägrat att tillhandahålla regeringen med tillförlitlig och kvalificerad statistik över handläggningstiderna i licensärenden samt vägrat att fatta beslut i licensärenden för att vänta in rättsutvecklingen. Polisen har lämnat direkt felaktig information till domstolar vid flera tillfällen, samt att Thorsell själv har begärt in yttranden från Nationellt forensiskt centrum som sedan undanhållits från rätten och sökanden eftersom det inte gått myndighetens väg. Polisens handläggare har även klippt i författningstext inför avslagsbeslut för att få reglerna att verka stämma överens med den egna uppfattningen.

Gruppen skyggar heller inte för att uttrycka sig nedlåtande om sportskyttar och jägare som exempelvis vill använda den av Naturvårdsverket för jakt godkända halvautomatiska Benelli MR1. Efter att nekat en skytteförening i Värnamo licenser för skyttarnas vapen försvarade Thorsell det med att vi då skulle riskera masskjutningar, ett hjärnspöke som helt saknar vetenskapligt stöd men som blivit drivande för tjänstemannagruppen. Thorsell anförde sedan att sportskyttarna vill ”leka krig”.

Detta rättsvidriga agerande av en handfull tjänstemän som sätter sig själva och myndigheten över lagen skapar en oåtkomlig stat i staten. Ansvaret för detta faller tungt på rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman (S). De måste agera eller acceptera sin skuld i ett minskat förtroende för rättsstaten.

 

Daniel Persson/SNB

Exempelvis bloggaren och författaren Lars Wilderäng har tagit upp det på sin blogg, och samhällsdebattören och tidigare lagmannen tillika statssekreteraren Krister Thelin har på Twitter skrivit att agerandet bör prövas som tjänstefel enligt brottsbalken. Det är en rimlig bedömning.

Genom tjänstemannagruppens försorg har Polisen vid åtminstone tre tillfällen motiverat avslag på sökta licenser mat hänvisningar till EU-kommissionens starkt kritiserade och på inget sätt beslutade direktivförslag. Den egentliga anledningen är att den lilla tjänstemannagruppen inte tycker om den typ av vapen som ansökningarna har gällt. De inblandade är beredda att gå långt för att förverkliga sin mission att hindra dessa vapen, som är godkända som jaktvapen av Naturvårdsverket.

Peter Thorsell, verksamhetsansvarig för vapenärenden vid Polismyndigheten och en av de drivande personerna i den aktivistiska gruppen, förklarar Polisens agerande i en intervju med Svensk Jakt (18/3) med att det inte handlar om brottmål och att Polisen självklart ska hålla sig lagen. Samtidigt menar han att det är oproblematiskt att avslå licenser med hänvisning till icke befintliga regler. Sett i ett större sammanhang förvånar Thorsells inställning inte längre.

Polisen har nämligen även via aktivisterna vägrat att tillhandahålla regeringen med tillförlitlig och kvalificerad statistik över handläggningstiderna i licensärenden samt vägrat att fatta beslut i licensärenden för att vänta in rättsutvecklingen. Polisen har lämnat direkt felaktig information till domstolar vid flera tillfällen, samt att Thorsell själv har begärt in yttranden från Nationellt forensiskt centrum som sedan undanhållits från rätten och sökanden eftersom det inte gått myndighetens väg. Polisens handläggare har även klippt i författningstext inför avslagsbeslut för att få reglerna att verka stämma överens med den egna uppfattningen.

Gruppen skyggar heller inte för att uttrycka sig nedlåtande om sportskyttar och jägare som exempelvis vill använda den av Naturvårdsverket för jakt godkända halvautomatiska Benelli MR1. Efter att nekat en skytteförening i Värnamo licenser för skyttarnas vapen försvarade Thorsell det med att vi då skulle riskera masskjutningar, ett hjärnspöke som helt saknar vetenskapligt stöd men som blivit drivande för tjänstemannagruppen. Thorsell anförde sedan att sportskyttarna vill ”leka krig”.

Detta rättsvidriga agerande av en handfull tjänstemän som sätter sig själva och myndigheten över lagen skapar en oåtkomlig stat i staten. Ansvaret för detta faller tungt på rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman (S). De måste agera eller acceptera sin skuld i ett minskat förtroende för rättsstaten.

 

Daniel Persson/SNB