2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

För många skolkockar?

LEDARE

Under flera år har skolans problem stått i fokus. Alliansregeringen och nuvarande regering har vidtagit olika åtgärder för att förbättra skolresultaten. Det har duttats med extrapengar för mattelyft, läslyft och lönelyft. Om dessa lyft gett några förbättrade resultat har inte redovisats.

Regeringen tillsatte för snart ett år sedan en skolkommission som skall lämna förslag till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet.

– Professionen ska leda skolutveckling, inte ständigt anpassa sig efter nya politiska direktiv, sade utbildningsminister Gustav Fridolin vid tillsättningen av kommissionen.

När regeringen redovisade vilka ledamöter som ingick, visade det sig att två viktiga parter hamnat utanför inflytande. Dessa var arbetsgivarföreträdarna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Friskolornas riksförbund. Därför bildade parterna ännu ett expertråd för skolutveckling. Ordföranden Elisabet Nihlfors var förvånad över, att staten bortsåg från huvudmännen på den lokala nivån, som ju är särskilt viktiga om staten vill förbättra verksamheten.

Politikerna i Barn- och Utbildningsförvaltningen i Karlskoga säger att man nu bildat en enad front för att förbättra skolresultaten. Det är bra. Inte minst eftersom resultaten är allt annat än acceptabla inom vissa områden.

Oklart är däremot vad man är enig om. Det är lätt att föreställa sig att skolan skulle kunna bli en ekonomisk frizon för att få extraresurser. Medel måste naturligtvis tillföras om det kommer många nya elever eller om det behövs extraresurser på grund av socio-ekonomiska orsaker. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har dock den övergripande uppgiften att se till att de ekonomiska resurserna fördelas rättvist till samtliga förvaltningar.

Det är inte självklart att det automatiskt blir förbättrade resultat i skolan om det tillförs mera medel. Detta har visats i flera undersökningar. Däremot har till exempel OECD visat i sina rapporter, att det finns ett starkt samband mellan arbetsro i klassrummet och elevernas skolresultat. Var tredje svensk elev uppgav vid den senaste undersökningen, att de blev störda på nästan alla lektioner.

Kan det vara så enkelt att det krävs ett större ansvarstagande från alla parter i skolan samt också från föräldrarna för att resultaten ska förbättras.

Det kan knappast finnas någon anledning till att Sverige befinner sig bland de sämsta i klassen när det gäller skolan. Om det sedan behövs två expertkommissioner för att förbättra resultaten återstår att se.

Margareta Karlsson

Regeringen tillsatte för snart ett år sedan en skolkommission som skall lämna förslag till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet.

– Professionen ska leda skolutveckling, inte ständigt anpassa sig efter nya politiska direktiv, sade utbildningsminister Gustav Fridolin vid tillsättningen av kommissionen.

När regeringen redovisade vilka ledamöter som ingick, visade det sig att två viktiga parter hamnat utanför inflytande. Dessa var arbetsgivarföreträdarna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Friskolornas riksförbund. Därför bildade parterna ännu ett expertråd för skolutveckling. Ordföranden Elisabet Nihlfors var förvånad över, att staten bortsåg från huvudmännen på den lokala nivån, som ju är särskilt viktiga om staten vill förbättra verksamheten.

Politikerna i Barn- och Utbildningsförvaltningen i Karlskoga säger att man nu bildat en enad front för att förbättra skolresultaten. Det är bra. Inte minst eftersom resultaten är allt annat än acceptabla inom vissa områden.

Oklart är däremot vad man är enig om. Det är lätt att föreställa sig att skolan skulle kunna bli en ekonomisk frizon för att få extraresurser. Medel måste naturligtvis tillföras om det kommer många nya elever eller om det behövs extraresurser på grund av socio-ekonomiska orsaker. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har dock den övergripande uppgiften att se till att de ekonomiska resurserna fördelas rättvist till samtliga förvaltningar.

Det är inte självklart att det automatiskt blir förbättrade resultat i skolan om det tillförs mera medel. Detta har visats i flera undersökningar. Däremot har till exempel OECD visat i sina rapporter, att det finns ett starkt samband mellan arbetsro i klassrummet och elevernas skolresultat. Var tredje svensk elev uppgav vid den senaste undersökningen, att de blev störda på nästan alla lektioner.

Kan det vara så enkelt att det krävs ett större ansvarstagande från alla parter i skolan samt också från föräldrarna för att resultaten ska förbättras.

Det kan knappast finnas någon anledning till att Sverige befinner sig bland de sämsta i klassen när det gäller skolan. Om det sedan behövs två expertkommissioner för att förbättra resultaten återstår att se.

Margareta Karlsson