2016-03-18 11:35

2016-03-18 11:35

Regeringen fortsätter förstöra skolan

LEDARE

Regeringen har beställt en utredning av antagningssystemet till högskolestudier. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att målet är att skapa ett enklare och öppnare system.

Utredningen ska se över systemet med meritpoäng, som regeringen menar har blivit för krångligt. Meritpoäng förtjänas genom fördjupningskurser på gymnasiet. Det direkt gynnar ambition och ansträngning i form av införskaffande av fördjupade kunskaper, en bristvara i det svenska utbildningssystemet. Vad som är så krångligt med detta att regeringen känner att det måste göras om eller tas bort är oklart. Det ger snarast bilden av att S och MP inte vill att ansträngning i skolan ska löna sig.

Också högskoleprovet ska utredas och ministern flaggar för att det kan minska i betydelse. Hellmark Knutsson menar att systemet är obegripligt och oförutsägbart. Återigen är motiveringen sådan att den framstår mer som ett svepskäl. Vid antagning delas platserna mellan betyg, högskoleprov och en sällan använd för skolan valbar del. Ungefär 40 procent av platserna tillsätts genom högskoleprovet. Om ministern för högre utbildning faktiskt tycker att detta är obegripligt vore det minst sagt oroväckande.

Högskoleprovet fyller en viktig funktion, men är inte utan nackdelar. Det har varit Socialdemokraternas sätt att minska betydelsen av studier. Att gymnasieelever som har skrivit ett bra högskoleprov ignorerar resten av gymnasiet är också ett reellt bekymmer. Men det åtgärdas enklare och bättre genom att de som fortfarande går i gymnasiet inte får skriva högskoleprovet än.

Den kanske främsta förtjänsten med högskoleprovet har varit den könsutjämnande effekten. De som traditionellt presterat bäst på provet i relation till deras betyg är pojkar som skolan inte passar för. De som behöver tydligare styrning och struktur än vad den svenska skolan har erbjudit. Att minska denna möjlighet vore att också minska tillgången till högre studier för pojkar med bevisliga kunskaper. Det vore knappast en önskvärd utveckling.

Sverige är ett litet land och vi måste ta hand om de talanger vi har. Det är en insikt som har funnits i Sverige sedan Axel Oxenstierna och inget som bör raseras i en handvändning av en vilsen rödgrön regering.

Regeringen vill även att den som har arbetat ett tag ska ges grundläggande behörighet till högre studier. Ett förslag som är så bottenlöst dåligt att det är svårt att tro att det är på allvar. I en tid där högre studier i Sverige på alldeles för många håll redan kännetecknas av studenter med bristfälliga eller obefintliga förkunskaper vill regeringen aktivt sänka kraven för högskolestudier. Att utbildningen måste försämras ytterligare för att passa även studenter som inte annars har förutsättningar för studierna synes inte bekymra regeringen alls.

Att regeringen har gjort en fortsatt nedmontering av det svenska utbildningsväsendet till en prioriterad fråga är imponerande enfaldigt.

Daniel Persson/SNB

Utredningen ska se över systemet med meritpoäng, som regeringen menar har blivit för krångligt. Meritpoäng förtjänas genom fördjupningskurser på gymnasiet. Det direkt gynnar ambition och ansträngning i form av införskaffande av fördjupade kunskaper, en bristvara i det svenska utbildningssystemet. Vad som är så krångligt med detta att regeringen känner att det måste göras om eller tas bort är oklart. Det ger snarast bilden av att S och MP inte vill att ansträngning i skolan ska löna sig.

Också högskoleprovet ska utredas och ministern flaggar för att det kan minska i betydelse. Hellmark Knutsson menar att systemet är obegripligt och oförutsägbart. Återigen är motiveringen sådan att den framstår mer som ett svepskäl. Vid antagning delas platserna mellan betyg, högskoleprov och en sällan använd för skolan valbar del. Ungefär 40 procent av platserna tillsätts genom högskoleprovet. Om ministern för högre utbildning faktiskt tycker att detta är obegripligt vore det minst sagt oroväckande.

Högskoleprovet fyller en viktig funktion, men är inte utan nackdelar. Det har varit Socialdemokraternas sätt att minska betydelsen av studier. Att gymnasieelever som har skrivit ett bra högskoleprov ignorerar resten av gymnasiet är också ett reellt bekymmer. Men det åtgärdas enklare och bättre genom att de som fortfarande går i gymnasiet inte får skriva högskoleprovet än.

Den kanske främsta förtjänsten med högskoleprovet har varit den könsutjämnande effekten. De som traditionellt presterat bäst på provet i relation till deras betyg är pojkar som skolan inte passar för. De som behöver tydligare styrning och struktur än vad den svenska skolan har erbjudit. Att minska denna möjlighet vore att också minska tillgången till högre studier för pojkar med bevisliga kunskaper. Det vore knappast en önskvärd utveckling.

Sverige är ett litet land och vi måste ta hand om de talanger vi har. Det är en insikt som har funnits i Sverige sedan Axel Oxenstierna och inget som bör raseras i en handvändning av en vilsen rödgrön regering.

Regeringen vill även att den som har arbetat ett tag ska ges grundläggande behörighet till högre studier. Ett förslag som är så bottenlöst dåligt att det är svårt att tro att det är på allvar. I en tid där högre studier i Sverige på alldeles för många håll redan kännetecknas av studenter med bristfälliga eller obefintliga förkunskaper vill regeringen aktivt sänka kraven för högskolestudier. Att utbildningen måste försämras ytterligare för att passa även studenter som inte annars har förutsättningar för studierna synes inte bekymra regeringen alls.

Att regeringen har gjort en fortsatt nedmontering av det svenska utbildningsväsendet till en prioriterad fråga är imponerande enfaldigt.

Daniel Persson/SNB