2016-03-01 06:00

2016-03-01 06:00

Digitala antikviteter

Antikviteter är fysiska länkar i tiden. Historiens lärdomar kommer närmare och generationer förs samman. På konstauktioner är erbjudandet att få bli del i ett sammanhang. Värderingar kan grunda sig på hantverk, historia och estetiskt omdöme. Köp återspeglar personlig smak. Efterfrågan på olika typer av objekt varierar naturligt över tid.

Nu är det en paus i intresset för klassiska konstområden, berättar en erfaren auktionist. Efterfrågan är klart avtagande för föremål fram till och med 1800-talet. Dagens kunder roas inte av guldramar och rokokobyråer. Däremot kan föremål som producerades på 1900-talet bli dyra. Det visar framgångarna för Axel Einar Hjorts möbler och Andy Warhols popkonst.

Klart köpläge för klassiskt, heter det på auktionsspråk. Även internationellt har auktionshusen märkt en inbromsning. Vinterns stora kvalitetsauktioner i London lyckades inte infria förhoppningarna om nya toppnoteringar. Den brittiska affärstidningen Financial Times skriver att försäljningsrekordens tid kan vara förbi.

Att prisrekord kan bli ovanligare beror delvis på att antalet tillgängliga mästerverk minskar. Verk av de främsta konstnärerna som Leonard da Vinci, Diego Velázquez och Vincent van Gogh hamnar på museum, där de stannar. Då måste branschen sälja in nya konstnärer till köparna.

Men konst och antikviteter är inte som andra varor. Det går inte att köpa ett föremål bara genom att ha sett det på bild menade Gustav VI Adolf, som var en hängiven samlare och kännare av silver och kinesiskt porslin. Nu ändras handelsplatserna när allt mer konst saluförs på auktionshusens nätauktioner, köpbeslut fattas ofta på en bild i mobiltelefonen eller datorskärmen.

Ett tydligt exempel på digitaliseringen är att danska Lauritz.com köpte Stockholms Auktionsverk år 2014. Kontrasten är tydlig. Uppstickaren med nätauktioner slukade världens äldsta auktionshus. Även Bukowskis, störst i Norden på kvalitetsauktioner, har satsat stort på nätauktioner. Den nya tekniken skapar affärsmöjligheter som auktionshusen var tidiga att se och ta till vara.

Men digitaliseringen och den ökande näthandeln bör inverka på hur konstföremålen uppfattas. Konst och antikviteter är inte som andra varor, de är upplevelser. Känslor styr. En rokokobyrå kommer inte lika mycket till sin rätt på en läsplatta som Warhols popkonst. När framtidens mästerverk ska koras av auktionshus och konstköpare bör verk som gör sig bra på datorskärmar ha ett försprång. Den minskande efterfrågan på klassisk konst kan därför bero på mer än naturliga cykler och vara delvis influerad av digitalisering.

Men utvecklingens fördelar väger över. Nätauktioner gör att konst och antikviteter blir lättillgängliga för en bredare publik. Även utbudet ökar. Stockholms Auktionsverk har nyligen lanserat en auktion för sport- och fritidsföremål. Idrottshistoria går att köpa från 1 000 kronor –och digitaliseringen gör att de historiska föremålen bara är ett par knapptryck bort.

Edvard Hollertz/SNB

Nu är det en paus i intresset för klassiska konstområden, berättar en erfaren auktionist. Efterfrågan är klart avtagande för föremål fram till och med 1800-talet. Dagens kunder roas inte av guldramar och rokokobyråer. Däremot kan föremål som producerades på 1900-talet bli dyra. Det visar framgångarna för Axel Einar Hjorts möbler och Andy Warhols popkonst.

Klart köpläge för klassiskt, heter det på auktionsspråk. Även internationellt har auktionshusen märkt en inbromsning. Vinterns stora kvalitetsauktioner i London lyckades inte infria förhoppningarna om nya toppnoteringar. Den brittiska affärstidningen Financial Times skriver att försäljningsrekordens tid kan vara förbi.

Att prisrekord kan bli ovanligare beror delvis på att antalet tillgängliga mästerverk minskar. Verk av de främsta konstnärerna som Leonard da Vinci, Diego Velázquez och Vincent van Gogh hamnar på museum, där de stannar. Då måste branschen sälja in nya konstnärer till köparna.

Men konst och antikviteter är inte som andra varor. Det går inte att köpa ett föremål bara genom att ha sett det på bild menade Gustav VI Adolf, som var en hängiven samlare och kännare av silver och kinesiskt porslin. Nu ändras handelsplatserna när allt mer konst saluförs på auktionshusens nätauktioner, köpbeslut fattas ofta på en bild i mobiltelefonen eller datorskärmen.

Ett tydligt exempel på digitaliseringen är att danska Lauritz.com köpte Stockholms Auktionsverk år 2014. Kontrasten är tydlig. Uppstickaren med nätauktioner slukade världens äldsta auktionshus. Även Bukowskis, störst i Norden på kvalitetsauktioner, har satsat stort på nätauktioner. Den nya tekniken skapar affärsmöjligheter som auktionshusen var tidiga att se och ta till vara.

Men digitaliseringen och den ökande näthandeln bör inverka på hur konstföremålen uppfattas. Konst och antikviteter är inte som andra varor, de är upplevelser. Känslor styr. En rokokobyrå kommer inte lika mycket till sin rätt på en läsplatta som Warhols popkonst. När framtidens mästerverk ska koras av auktionshus och konstköpare bör verk som gör sig bra på datorskärmar ha ett försprång. Den minskande efterfrågan på klassisk konst kan därför bero på mer än naturliga cykler och vara delvis influerad av digitalisering.

Men utvecklingens fördelar väger över. Nätauktioner gör att konst och antikviteter blir lättillgängliga för en bredare publik. Även utbudet ökar. Stockholms Auktionsverk har nyligen lanserat en auktion för sport- och fritidsföremål. Idrottshistoria går att köpa från 1 000 kronor –och digitaliseringen gör att de historiska föremålen bara är ett par knapptryck bort.

Edvard Hollertz/SNB