2016-02-21 18:12

2016-02-21 18:12

Inflation i skolan

Under förra läsåret tog 67 900 studenter examen från högskolan. Det är fler än någonsin tidigare, enligt Universitetskanslerämbetet. Mest ökade antalet examinerade på avancerad högskolenivå. Är det ett gott betyg för svensk skola eller har det gått inflation i utbildningarna?

Möjligheterna att studera har ökat när allt fler yrken med tiden har professionaliserats. Utbudet av kurser växer. Utbildningar som tidigare fanns på de gamla yrkesskolorna har flyttat till högskolorna. Bredden inom högre studier är stor. Det går att läsa program i måltids- och restaurangvetenskap i Örebro, ta en femveckorskurs om Harry Potter och hans värld i Växjö eller bli civilingenjör i rymdteknik i Luleå.

En stor del av utbildningssystemet har fokus att förbereda för nästa steg. Högstadiet förbereder för gymnasiet, som i sin tur för många ska möjliggöra högskolestudier. Det är ett ekorrhjul som är anpassat att stanna först efter tolv eller femton år. Övergången från skola till yrkesliv fördröjs när alltfler yrken kräver högre utbildning där det förr räckte med gymnasium.

Tidsförskjutningen kan också bero på att kunskapsöverföringen tar allt längre tid. Det är förhållandevis vanligt att elever och studenter har dåliga grundkunskaper. Brister redan i lågstadiet får följder. Med tiden har en förskjutning skett och exempelvis matematik avsedd för högstadiet lärs ut på gymnasiet. Gymnasiematten hamnar på universitet och högskolor. Orsaken till det kan vara den tid elever och studenter faktiskt lägger på skolan.

Heltidsstudier på högskola ska motsvara ungefär 40 timmars arbetsinsats per vecka. Kursutvärderingar visar att en del studenter lägger mellan tio och tjugo timmar per vecka, om ens det. Kortsiktigt är det inte ett direkt problem för högskolorna, som får betalt beroende på hur många studenter de godkänner. Även i grund- och gymnasieskolan spenderar elever förhållandevis lite tid på skola och läxor.

Elever och studenter borde göra mer. Det går att invända att tidigare generationer alltid anser att ungdomarna inte arbetar lika hårt som dem. Men det mesta pekar mot att mer behöver göras i skolan.

Svenska elever presterar allt sämre. TIMSS är en internationell studie som jämför elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Den senast tillgängliga, från 2011, visar att svenska elever i årskurs fyra har lägre resultat i matematik än EU/OECD-ländernas genomsnitt. Resultaten för årskurs åtta försämras också. Sverige är nästan ensamt om att uppvisa kontinuerligt försämrade resultaten i TIMSS under hela 2000-talet.

Under rymdkapplöpningen lyckades amerikanarna att rita, bygga och skicka upp sin första rymdfarkost på tre månader. Utnyttjade den svenska skolan tiden som eleverna redan har där endast en bråkdel så effektivt som rymdingenjörerna gjorde då kanske utbildningarna skulle ligga i fas och inte riskera inflation. Men det skulle betyda högre krav på både lärare, elever och föräldrar. Och det kräver politiker som bryr sig mer om reformernas utfall än omedelbar popularitet.

Edvard Hollertz/SNB

Under förra läsåret tog 67 900 studenter examen från högskolan. Det är fler än någonsin tidigare, enligt Universitetskanslerämbetet. Mest ökade antalet examinerade på avancerad högskolenivå. Är det ett gott betyg för svensk skola eller har det gått inflation i utbildningarna?

Möjligheterna att studera har ökat när allt fler yrken med tiden har professionaliserats. Utbudet av kurser växer. Utbildningar som tidigare fanns på de gamla yrkesskolorna har flyttat till högskolorna. Bredden inom högre studier är stor. Det går att läsa program i måltids- och restaurangvetenskap i Örebro, ta en femveckorskurs om Harry Potter och hans värld i Växjö eller bli civilingenjör i rymdteknik i Luleå.

En stor del av utbildningssystemet har fokus att förbereda för nästa steg. Högstadiet förbereder för gymnasiet, som i sin tur för många ska möjliggöra högskolestudier. Det är ett ekorrhjul som är anpassat att stanna först efter tolv eller femton år. Övergången från skola till yrkesliv fördröjs när alltfler yrken kräver högre utbildning där det förr räckte med gymnasium.

Tidsförskjutningen kan också bero på att kunskapsöverföringen tar allt längre tid. Det är förhållandevis vanligt att elever och studenter har dåliga grundkunskaper. Brister redan i lågstadiet får följder. Med tiden har en förskjutning skett och exempelvis matematik avsedd för högstadiet lärs ut på gymnasiet. Gymnasiematten hamnar på universitet och högskolor. Orsaken till det kan vara den tid elever och studenter faktiskt lägger på skolan.

Heltidsstudier på högskola ska motsvara ungefär 40 timmars arbetsinsats per vecka. Kursutvärderingar visar att en del studenter lägger mellan tio och tjugo timmar per vecka, om ens det. Kortsiktigt är det inte ett direkt problem för högskolorna, som får betalt beroende på hur många studenter de godkänner. Även i grund- och gymnasieskolan spenderar elever förhållandevis lite tid på skola och läxor.

Elever och studenter borde göra mer. Det går att invända att tidigare generationer alltid anser att ungdomarna inte arbetar lika hårt som dem. Men det mesta pekar mot att mer behöver göras i skolan.

Svenska elever presterar allt sämre. TIMSS är en internationell studie som jämför elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Den senast tillgängliga, från 2011, visar att svenska elever i årskurs fyra har lägre resultat i matematik än EU/OECD-ländernas genomsnitt. Resultaten för årskurs åtta försämras också. Sverige är nästan ensamt om att uppvisa kontinuerligt försämrade resultaten i TIMSS under hela 2000-talet.

Under rymdkapplöpningen lyckades amerikanarna att rita, bygga och skicka upp sin första rymdfarkost på tre månader. Utnyttjade den svenska skolan tiden som eleverna redan har där endast en bråkdel så effektivt som rymdingenjörerna gjorde då kanske utbildningarna skulle ligga i fas och inte riskera inflation. Men det skulle betyda högre krav på både lärare, elever och föräldrar. Och det kräver politiker som bryr sig mer om reformernas utfall än omedelbar popularitet.

Edvard Hollertz/SNB