2016-02-09 06:00

2016-02-09 06:00

När kyrkklockorna har tystnat

Det som terrorrörelsen Islamiska staten (IS) gör mot kristna och yazidier i Irak och Syrien är att beteckna som folkmord, anser EU-parlamentet i en resolution som nu antagits.

Beslutet om att det ska klassas som folkmord ökar trycket på EU och FN att agera. Om FN erkänner folkmordet aktiveras en skyldighet för världssamfundet att sätta in åtgärder för att skydda utsatta folkgrupper. Det är anledningen till att utrikesminister Margot Wallström (S) undviker att tala om övergreppen mot kristna som ett folkmord. Då skulle Sverige behöva agera. Men att undvika att beskriva det som sker som ett folkmord ger en felaktig bild och förminskar händelserna.

Samtidigt som Wallström förnekar folkmord halshuggs kristna av IS. Kristna i Syrien förföljs och kyrkor förstörs och plundras. IS tvingar kristna att tvångskonvertera, men ger sig ofta på även de som lämnat kristendomen. Kristna flickor våldtas och säljs på slavmarknader. Byar töms på kristna. Dessa systematiska och omfattande övergrepp måste kallas vid dess rätta namn.

Den svenska politiker som varit tydligast i frågan är Krisdemokraternas europaparlamentariker Lars Adaktusson, som har varit drivande bakom resolutionen. Att Adaktusson drivit igenom frågan i Europaparlamentet visar att vilka politiker vi har spelar roll. Adaktusson har som initiativtagare och ansvarig för förhandlingarna mellan partigrupperna fått alla partigrupper förutom vänstergruppen GUE/NGL, dit Vänsterpartiet hör, samt den högerpopulistiska gruppen ENF att ställa sig bakom resolutionen.

Men det är fler som vägrar tala om folkmordet. Svenska kyrkan skrev för bara några dagar sedan en debattartikel i tidningen Dagen, där de genom deras internationella chef Gunilla Hallonsten, förtydligade att de inte vill beteckna det som sker som folkmord. Anledningen beror enligt Svenska kyrkan på att våldet drabbar människor oavsett religionstillhörighet. Företrädare för Svenska kyrkan förklarar att de inte vill göra skillnad på människor då det riskerar att öka konflikter, utsatthet och radikalisering.

Det finns en ängslighet i att göra skillnad på grupper. Men det är förvånande att den ängsligheten sträcker sig så långt att inte ens Svenska kyrkan vågar fullt ut ställa sig bakom de kristna som utsätts för folkmord. Det är knappast Svenska kyrkan som varit först med att peka ut kristna som en utsatt grupp. När folkvalda partiföreträdare från 28 länder pekat ur övergreppen mot kristna och yazidier som folkmord är Svenska kyrkan fortfarande tyst. Har rädslan för att säga fel gått så långt att inte ens Svenska kyrkan vågar tala om kristnas utsatthet?

När kyrkklockorna tystnar behövs mer än ord. Men att klassificera övergreppen som folkmord beskriver vad länderna har för arbete framför sig. Med kollektiva krafter kan mer göras både humanitärt och militärt för att förhindra IS framfart i Syrien och Irak. Det är dags att den svenska regeringen talar om vad som sker mot kristna, och gör sig redo för att sätta in resurser. För övergreppen måste få ett slut.

Anna Sandström/SNB

Beslutet om att det ska klassas som folkmord ökar trycket på EU och FN att agera. Om FN erkänner folkmordet aktiveras en skyldighet för världssamfundet att sätta in åtgärder för att skydda utsatta folkgrupper. Det är anledningen till att utrikesminister Margot Wallström (S) undviker att tala om övergreppen mot kristna som ett folkmord. Då skulle Sverige behöva agera. Men att undvika att beskriva det som sker som ett folkmord ger en felaktig bild och förminskar händelserna.

Samtidigt som Wallström förnekar folkmord halshuggs kristna av IS. Kristna i Syrien förföljs och kyrkor förstörs och plundras. IS tvingar kristna att tvångskonvertera, men ger sig ofta på även de som lämnat kristendomen. Kristna flickor våldtas och säljs på slavmarknader. Byar töms på kristna. Dessa systematiska och omfattande övergrepp måste kallas vid dess rätta namn.

Den svenska politiker som varit tydligast i frågan är Krisdemokraternas europaparlamentariker Lars Adaktusson, som har varit drivande bakom resolutionen. Att Adaktusson drivit igenom frågan i Europaparlamentet visar att vilka politiker vi har spelar roll. Adaktusson har som initiativtagare och ansvarig för förhandlingarna mellan partigrupperna fått alla partigrupper förutom vänstergruppen GUE/NGL, dit Vänsterpartiet hör, samt den högerpopulistiska gruppen ENF att ställa sig bakom resolutionen.

Men det är fler som vägrar tala om folkmordet. Svenska kyrkan skrev för bara några dagar sedan en debattartikel i tidningen Dagen, där de genom deras internationella chef Gunilla Hallonsten, förtydligade att de inte vill beteckna det som sker som folkmord. Anledningen beror enligt Svenska kyrkan på att våldet drabbar människor oavsett religionstillhörighet. Företrädare för Svenska kyrkan förklarar att de inte vill göra skillnad på människor då det riskerar att öka konflikter, utsatthet och radikalisering.

Det finns en ängslighet i att göra skillnad på grupper. Men det är förvånande att den ängsligheten sträcker sig så långt att inte ens Svenska kyrkan vågar fullt ut ställa sig bakom de kristna som utsätts för folkmord. Det är knappast Svenska kyrkan som varit först med att peka ut kristna som en utsatt grupp. När folkvalda partiföreträdare från 28 länder pekat ur övergreppen mot kristna och yazidier som folkmord är Svenska kyrkan fortfarande tyst. Har rädslan för att säga fel gått så långt att inte ens Svenska kyrkan vågar tala om kristnas utsatthet?

När kyrkklockorna tystnar behövs mer än ord. Men att klassificera övergreppen som folkmord beskriver vad länderna har för arbete framför sig. Med kollektiva krafter kan mer göras både humanitärt och militärt för att förhindra IS framfart i Syrien och Irak. Det är dags att den svenska regeringen talar om vad som sker mot kristna, och gör sig redo för att sätta in resurser. För övergreppen måste få ett slut.

Anna Sandström/SNB