2016-01-22 06:00

2016-01-22 06:00

Valfrihetär bättre

Svenskt Näringsliv har i dagarna gett ut två rapporter på temat förbättrad välfärd. Den ena rapporten handlar om jämlik vård och fria vårdval. Den andra rapporten handlar om likvärdighet inom den svenska skolan. Rapporten om vårdvalet visar att införandet av vårdvalet har förbättrat tillgängligheten för alla patientgrupper i Sverige. Slutsatserna visar på att det inte finns någon motsättning mellan kvalitetskonkurrens och en patientcentrerad och behovsstyrd vård.

Även rapporten gällande likvärdigheten inom skolan visar att det inte finns något stöd för att likvärdigheten inom skolan har försämrats. Elever med sämre förutsättningar får inte sämre resultat i skolan nu, jämfört med tidigare.

Trots det har Skolverket larmat om att likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. 2013 kopplade Skolverket de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och ifrågasatte det fria skolvalet. Numera är verkets officiella hållning inte att likvärdigheten försämrats, utan att det i stället finns en risk för att utbildningen på sikt blir mindre likvärdig.

Mikael Witterblad, ledare för projektet ”Förbättrad välfärd”, på Svenskt Näringsliv säger till Sveriges Radio att uppgifterna i rapporten är av stor betydelse eftersom det finns en välfärdsutredning som har utgångspunkt i att likvärdigheten försämrats. Den syftar till att begränsa företagandet i välfärden.

I rapporten från Svenskt Näringsliv framkommer att skolforskningen visar att konkurrensen har förbättrat de genomsnittliga resultaten i skolan.

Samtidigt finns det skolor som visar usla resultat. Grundskolan Sjumilaskolan i Göteborg riskerar vite på 1,4 miljoner av Skolinspektionen om inte de omfattande problem som upptäckts rättas till. Enligt myndighetens inspektion är det stökigt på skolan under lektioner och raster. Bråk och verbala kränkningar sker vardagligen. Skolinspektionen vill se stöd till elever som behöver det och en bättre miljö för elever och personal. Sjumilaskolan är inte den enda skolan som riskerar vite.

Beskrivningen av Sjumilaskolan väcker obehag. Hur ska eleverna få de kunskaper som krävs i ett så stökigt klimat? Men de dysfunktionella skolorna kommer inte att fungera bättre för att elever kan välja att byta skola. Vad som krävs, om skolorna inte förbättras efter skolinspektionens krav på vite, är att skolorna läggs ned.

När såväl privata som kommunala välfärdsresultat visar dåliga resultat lyfts alltid samma argument om att begränsa valfriheten. Men valfriheten inom välfärden höjer kvaliteten i såväl skola som vård, förbättrar skolresultaten, och ökar vårdens tillgänglighet. Det är inte valfriheten som ska bekämpas. Det är skolorna och vårdinrättningarna som håller bristfällig kvalitet som behöver förbättras, eller, när så inte är möjligt, läggas ned.

Anna Sandström/SNB

Svenskt Näringsliv har i dagarna gett ut två rapporter på temat förbättrad välfärd. Den ena rapporten handlar om jämlik vård och fria vårdval. Den andra rapporten handlar om likvärdighet inom den svenska skolan. Rapporten om vårdvalet visar att införandet av vårdvalet har förbättrat tillgängligheten för alla patientgrupper i Sverige. Slutsatserna visar på att det inte finns någon motsättning mellan kvalitetskonkurrens och en patientcentrerad och behovsstyrd vård.

Även rapporten gällande likvärdigheten inom skolan visar att det inte finns något stöd för att likvärdigheten inom skolan har försämrats. Elever med sämre förutsättningar får inte sämre resultat i skolan nu, jämfört med tidigare.

Trots det har Skolverket larmat om att likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. 2013 kopplade Skolverket de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och ifrågasatte det fria skolvalet. Numera är verkets officiella hållning inte att likvärdigheten försämrats, utan att det i stället finns en risk för att utbildningen på sikt blir mindre likvärdig.

Mikael Witterblad, ledare för projektet ”Förbättrad välfärd”, på Svenskt Näringsliv säger till Sveriges Radio att uppgifterna i rapporten är av stor betydelse eftersom det finns en välfärdsutredning som har utgångspunkt i att likvärdigheten försämrats. Den syftar till att begränsa företagandet i välfärden.

I rapporten från Svenskt Näringsliv framkommer att skolforskningen visar att konkurrensen har förbättrat de genomsnittliga resultaten i skolan.

Samtidigt finns det skolor som visar usla resultat. Grundskolan Sjumilaskolan i Göteborg riskerar vite på 1,4 miljoner av Skolinspektionen om inte de omfattande problem som upptäckts rättas till. Enligt myndighetens inspektion är det stökigt på skolan under lektioner och raster. Bråk och verbala kränkningar sker vardagligen. Skolinspektionen vill se stöd till elever som behöver det och en bättre miljö för elever och personal. Sjumilaskolan är inte den enda skolan som riskerar vite.

Beskrivningen av Sjumilaskolan väcker obehag. Hur ska eleverna få de kunskaper som krävs i ett så stökigt klimat? Men de dysfunktionella skolorna kommer inte att fungera bättre för att elever kan välja att byta skola. Vad som krävs, om skolorna inte förbättras efter skolinspektionens krav på vite, är att skolorna läggs ned.

När såväl privata som kommunala välfärdsresultat visar dåliga resultat lyfts alltid samma argument om att begränsa valfriheten. Men valfriheten inom välfärden höjer kvaliteten i såväl skola som vård, förbättrar skolresultaten, och ökar vårdens tillgänglighet. Det är inte valfriheten som ska bekämpas. Det är skolorna och vårdinrättningarna som håller bristfällig kvalitet som behöver förbättras, eller, när så inte är möjligt, läggas ned.

Anna Sandström/SNB