2015-12-11 06:00

2015-12-11 06:00

Viktigt lyft

Regeringen vill ge en livslång rätt till kommunal vuxenutbildning, oberoende av bostadsort. Ambitionerna att öka utbildningsnivån i landet är bra, men det kommer att behövas större grepp för att skapa jobb med lägre utbildningskrav.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) presenterar regeringens komvuxplaner på DN Debatt (4/12). Samtidigt passar hon på att deklarera att regeringen håller fast vid sitt mål om Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Ett mål som om möjligt framstår som ännu mer orealistiskt nu än under valrörelsen. Det är svårt att se hur den kraftigt ökade invandringen av till stora delar lågutbildad arbetskraft, i kombination med EU:s högsta lägstalöner och lägst andel så kallade enkla jobb, ska resultera i låg arbetslöshet.

Att utbilda befolkningen så att kompetensen motsvarar arbetsgivarnas krav är viktigt. Dels för att sänka arbetslösheten, dels för att företagen måste ha tillgång till kompetent personal. Den spådda bristen på ingenjörer i framtiden är oroväckande, då den allvarligt hotar både innovation och produktion av eftertraktade varor och tjänster.

Idag finns det 350 000 arbetslösa och 90 000 lediga jobb. Precis som Hadzialic påpekar i debattartikeln krävs det utbildning och kompetensutveckling som gör att arbetsgivarna kan hitta medarbetare med rätt kvalifikationer. Här spelar komvux en viktig roll.

De flesta arbetsgivare kräver idag gymnasiekompetens. 340 000 personer mellan 20-34 år saknar idag en fullständig gymnasieutbildning. Därtill ska läggas omkring hälften av de nyanlända invandrarna. Detta ställer höga krav på utbildningssystemet att lära dessa svenska och höja utbildningsnivån.

Regeringens föreslagna satsning om 537 miljoner årligen på att införa en rätt till komvux från och med år 2017, lär knappast räcka till. I sammanhanget är det viktigt att satsningen inte blir ett sätt för regeringen att hyfsa arbetslöshetssiffrorna.

Vuxenutbildningen kan rimligen inte omfatta var femte gymnasist. Krafttag måste tas för att få upp kunskapsnivån i grundskolan. Detta har sagts en längre tid av både höger och vänster, trots detta finns det ännu ingen större anledning att glädjas över den svenska skolans utveckling.

Utbildningssystemet måste fungera på alla nivåer. Regeringens satsning på vuxenutbildning är nödvändig. Dock finns det som alltid hos Socialdemokraterna en övertro på utbildning som varandes jobbskapande i sig.

De högavlönade arbetstillfällena infinner sig inte bara för att utbildningsnivån ökar. Finns det inga framgångsrika företag som efterfrågar välutbildad arbetskraft kommer inte fler jobb att skapas. Därför borde regeringen fundera mer över hur deras övriga politik påverkar företagsklimatet.

Regeringen kommer tids nog också att tvingas inse att en ökande andel lågutbildad arbetskraft endast kan sysselsättas genom att fler enkla jobb skapas och att trösklarna in till arbetsmarknaden sänks. De som jobbar och betalar skatt kan inte förväntas försörja en allt större del av befolkningen.

Greger Ekman/SNB

Regeringen vill ge en livslång rätt till kommunal vuxenutbildning, oberoende av bostadsort. Ambitionerna att öka utbildningsnivån i landet är bra, men det kommer att behövas större grepp för att skapa jobb med lägre utbildningskrav.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) presenterar regeringens komvuxplaner på DN Debatt (4/12). Samtidigt passar hon på att deklarera att regeringen håller fast vid sitt mål om Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Ett mål som om möjligt framstår som ännu mer orealistiskt nu än under valrörelsen. Det är svårt att se hur den kraftigt ökade invandringen av till stora delar lågutbildad arbetskraft, i kombination med EU:s högsta lägstalöner och lägst andel så kallade enkla jobb, ska resultera i låg arbetslöshet.

Att utbilda befolkningen så att kompetensen motsvarar arbetsgivarnas krav är viktigt. Dels för att sänka arbetslösheten, dels för att företagen måste ha tillgång till kompetent personal. Den spådda bristen på ingenjörer i framtiden är oroväckande, då den allvarligt hotar både innovation och produktion av eftertraktade varor och tjänster.

Idag finns det 350 000 arbetslösa och 90 000 lediga jobb. Precis som Hadzialic påpekar i debattartikeln krävs det utbildning och kompetensutveckling som gör att arbetsgivarna kan hitta medarbetare med rätt kvalifikationer. Här spelar komvux en viktig roll.

De flesta arbetsgivare kräver idag gymnasiekompetens. 340 000 personer mellan 20-34 år saknar idag en fullständig gymnasieutbildning. Därtill ska läggas omkring hälften av de nyanlända invandrarna. Detta ställer höga krav på utbildningssystemet att lära dessa svenska och höja utbildningsnivån.

Regeringens föreslagna satsning om 537 miljoner årligen på att införa en rätt till komvux från och med år 2017, lär knappast räcka till. I sammanhanget är det viktigt att satsningen inte blir ett sätt för regeringen att hyfsa arbetslöshetssiffrorna.

Vuxenutbildningen kan rimligen inte omfatta var femte gymnasist. Krafttag måste tas för att få upp kunskapsnivån i grundskolan. Detta har sagts en längre tid av både höger och vänster, trots detta finns det ännu ingen större anledning att glädjas över den svenska skolans utveckling.

Utbildningssystemet måste fungera på alla nivåer. Regeringens satsning på vuxenutbildning är nödvändig. Dock finns det som alltid hos Socialdemokraterna en övertro på utbildning som varandes jobbskapande i sig.

De högavlönade arbetstillfällena infinner sig inte bara för att utbildningsnivån ökar. Finns det inga framgångsrika företag som efterfrågar välutbildad arbetskraft kommer inte fler jobb att skapas. Därför borde regeringen fundera mer över hur deras övriga politik påverkar företagsklimatet.

Regeringen kommer tids nog också att tvingas inse att en ökande andel lågutbildad arbetskraft endast kan sysselsättas genom att fler enkla jobb skapas och att trösklarna in till arbetsmarknaden sänks. De som jobbar och betalar skatt kan inte förväntas försörja en allt större del av befolkningen.

Greger Ekman/SNB