2015-12-09 12:01

2015-12-09 12:01

Det är sunt med vinst

När en privat välfärdsutövare går med vinst är det inte ett tecken på att verksamheten är dålig. Det är ett tecken på att verksamheten går som den ska.

Den instinktiva reaktionen är däremot ofta den motsatta. Om ett välfärdsföretag går med vinst är något lurt. Misstänksamheten mot privata välfärdsföretag drivs också på av regeringen tillsammans med Vänsterpartiet, inte minst genom Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, vilken leds av Ilmar Reepalu (S). Här är utgångspunkten att företagen och deras eventuella vinster behöver regleras mer för att välfärden ska hålla god kvalitet.

Bortom fördomar och ideologiska skygglappar visar emellertid enkätundersökningar gjorda av Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen att kvaliteten för privata utförare verksamma i välfärdssektorn upplevs vara lika bra som hos offentliga utförare – eller bättre.

Frågan blir istället om det inte är felriktade pengar när skattemedel kan leda till vinst. Skepsisen är rimlig, men frågans kärna är en annan. Om samma summa pengar som kan leda till kvalitativ välfärd och vinst i ett privat företag, leder till motsvarande eller sämre välfärd utan vinst hos en offentlig aktör, är inte det ett tecken på att generella förbättringar kan göras?

Slöseri och bristande kvalitet kan förstås förekomma hos såväl privata som offentliga aktörer och är lika förkastligt på båda håll. Här borde också politiskt fokus ligga –på hur kvaliteten kan förbättras och garanteras, inte på driftsform.

Det borde egentligen inte behöva påpekas, men de allra flesta som driver välfärdsföretag är seriösa och engagerade människor. Syftet med vinst är i stor utsträckning också syftet med företagande. Det handlar om möjligheten att utvecklas och möjligheten till tillväxt –att öppna en till avdelning, starta en till vårdcentral och anställa fler. Att göra företaget bättre.

Utan den potentiella vinsten går många nyttiga incitament förlorade. Varför ska den duktiga och engagerade personen välja att starta och driva ett företag i en verksamhet som inte kan utvecklas? Företagsutvecklingen i detta fall är dessutom något som kan inspirera även andra aktörer till nya arbetssätt och effektiviseringar. Flera företag inom samma verksamheter kan dessutom ge sjuksköterskor, lärare med flera chansen att byta jobb och därmed också få bättre möjligheter att förhandla om löneförhöjning.

Vinster i välfärden är effekten av en god och väl genomförd idé, men den potentiella vinsten är också en förutsättning för att man ska våga starta sitt företag. Vinster i välfärden hör ihop med företag i välfärden som hör ihop med valfrihet i välfärden. Konstigare är det inte.

Johanna Grönbäck/SNB

Den instinktiva reaktionen är däremot ofta den motsatta. Om ett välfärdsföretag går med vinst är något lurt. Misstänksamheten mot privata välfärdsföretag drivs också på av regeringen tillsammans med Vänsterpartiet, inte minst genom Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, vilken leds av Ilmar Reepalu (S). Här är utgångspunkten att företagen och deras eventuella vinster behöver regleras mer för att välfärden ska hålla god kvalitet.

Bortom fördomar och ideologiska skygglappar visar emellertid enkätundersökningar gjorda av Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen att kvaliteten för privata utförare verksamma i välfärdssektorn upplevs vara lika bra som hos offentliga utförare – eller bättre.

Frågan blir istället om det inte är felriktade pengar när skattemedel kan leda till vinst. Skepsisen är rimlig, men frågans kärna är en annan. Om samma summa pengar som kan leda till kvalitativ välfärd och vinst i ett privat företag, leder till motsvarande eller sämre välfärd utan vinst hos en offentlig aktör, är inte det ett tecken på att generella förbättringar kan göras?

Slöseri och bristande kvalitet kan förstås förekomma hos såväl privata som offentliga aktörer och är lika förkastligt på båda håll. Här borde också politiskt fokus ligga –på hur kvaliteten kan förbättras och garanteras, inte på driftsform.

Det borde egentligen inte behöva påpekas, men de allra flesta som driver välfärdsföretag är seriösa och engagerade människor. Syftet med vinst är i stor utsträckning också syftet med företagande. Det handlar om möjligheten att utvecklas och möjligheten till tillväxt –att öppna en till avdelning, starta en till vårdcentral och anställa fler. Att göra företaget bättre.

Utan den potentiella vinsten går många nyttiga incitament förlorade. Varför ska den duktiga och engagerade personen välja att starta och driva ett företag i en verksamhet som inte kan utvecklas? Företagsutvecklingen i detta fall är dessutom något som kan inspirera även andra aktörer till nya arbetssätt och effektiviseringar. Flera företag inom samma verksamheter kan dessutom ge sjuksköterskor, lärare med flera chansen att byta jobb och därmed också få bättre möjligheter att förhandla om löneförhöjning.

Vinster i välfärden är effekten av en god och väl genomförd idé, men den potentiella vinsten är också en förutsättning för att man ska våga starta sitt företag. Vinster i välfärden hör ihop med företag i välfärden som hör ihop med valfrihet i välfärden. Konstigare är det inte.

Johanna Grönbäck/SNB