2015-12-07 15:18

2015-12-07 15:18

En del av människan

LEDARE

Stater och hela folk riskerar att utplånas i Syrien och Irak. Det är naturligt att fokusera på det mänskliga lidandet, men det är också viktigt att inte glömma bort att även det kulturella och historiska arvet där håller på att tillintetgöras.

Vår första högkultur var Mesopotamien, som uppstod runt floderna Eufrat och Tigris. Under tusentals år frodades olika riken i området. Ett nytt tog vid där det förra slutade och byggde vidare på arvet från de tidigare kulturerna. Där lades grunden för allt från skrivkonst till matematik.

Vi tenderar att tänka på antikens Grekland som nollpunkten ur vilken vår västerländska civilisation är sprungen, och det är inte utan meriter. Men det finns all anledning att, likt antikens greker själva, erkänna att de byggde vidare på tidigare kunskap.

”Arvet och arvtagarna”(Natur & Kultur) av Taina Kantola och Lennart Warring är en ny bok i den av populärvetenskapliga traditioner. På ett begripligt och engagerande sätt tillgängliggör de den mesopotamiska lärdomshistorien och överbryggar effektivt [de]tusentals år som har flutit mellan textens aktörer och läsaren.

Vissa inslag kan måhända te sig aningen exotiska. På den femte dagen av festivalen som hölls årligen vid vårdagjämningen inträffade en intressant ritual. Kungen ställde sig framför huvudguden Marduks staty. Prästen tog av honom regalierna och gav honom därpå en örfil och drog honom i örat. Att kungen grät ansågs vara ett gott omen. Därpå fick kungen knäböja framför sin gud och försäkra att han inte syndat eller gjort något ont mot invånarna. Sedan fick han tillbaka sina attiraljer och en till örfil. Allt för att påminna honom att ämbetet inte var hans eget. Detaljerna kan möjligen diskuteras, men kärnan vilar på en sund princip vi håller vid liv till denna dag.

Arvet efter dessa kulturer håller dock på att förstöras. Detta sker inte minst genom Islamiska Statens försorg. De spränger historiska och kulturella platser, men inte förrän de har monterat ned allt av värde för vidareförsäljning. Att utplåna mänsklighetens kulturarv är nämligen en lönsam affär.

På ett symposium arrangerat av Axel och Margaret Ax:son Johnssons stiftelse diskuterades muséernas roll i att skydda kulturhistoriska miljöer. Irina Bokova, generaldirektör för Unesco, talade om vikten av att lämna ett synsätt som skiljer på människan och hennes förflutna. Det är en god poäng.

Det är lätt att säga att det inte spelar någon roll att IS spränger Palmyra så länge terrorsekten också lemlästar människor och tvingar barn att bli sexslavar. Men människan kan inte separeras från sitt ursprung, sin kultur och sin historia. De är delar av vilka vi är och att förstöra detta är bara ytterligare ett sätt att förgöra människor. Den gemensamma historien är dessutom av utomordentlig betydelse när återuppbyggnaden och försoningen ska göras i framtiden.

Det enda vi kan göra just nu för att skydda dessa unika kulturmiljöer är att sätta stopp för Islamiska staten och de andra grupper som plundrar Syrien och Irak.

Daniel Persson/SNB

Vår första högkultur var Mesopotamien, som uppstod runt floderna Eufrat och Tigris. Under tusentals år frodades olika riken i området. Ett nytt tog vid där det förra slutade och byggde vidare på arvet från de tidigare kulturerna. Där lades grunden för allt från skrivkonst till matematik.

Vi tenderar att tänka på antikens Grekland som nollpunkten ur vilken vår västerländska civilisation är sprungen, och det är inte utan meriter. Men det finns all anledning att, likt antikens greker själva, erkänna att de byggde vidare på tidigare kunskap.

”Arvet och arvtagarna”(Natur & Kultur) av Taina Kantola och Lennart Warring är en ny bok i den av populärvetenskapliga traditioner. På ett begripligt och engagerande sätt tillgängliggör de den mesopotamiska lärdomshistorien och överbryggar effektivt [de]tusentals år som har flutit mellan textens aktörer och läsaren.

Vissa inslag kan måhända te sig aningen exotiska. På den femte dagen av festivalen som hölls årligen vid vårdagjämningen inträffade en intressant ritual. Kungen ställde sig framför huvudguden Marduks staty. Prästen tog av honom regalierna och gav honom därpå en örfil och drog honom i örat. Att kungen grät ansågs vara ett gott omen. Därpå fick kungen knäböja framför sin gud och försäkra att han inte syndat eller gjort något ont mot invånarna. Sedan fick han tillbaka sina attiraljer och en till örfil. Allt för att påminna honom att ämbetet inte var hans eget. Detaljerna kan möjligen diskuteras, men kärnan vilar på en sund princip vi håller vid liv till denna dag.

Arvet efter dessa kulturer håller dock på att förstöras. Detta sker inte minst genom Islamiska Statens försorg. De spränger historiska och kulturella platser, men inte förrän de har monterat ned allt av värde för vidareförsäljning. Att utplåna mänsklighetens kulturarv är nämligen en lönsam affär.

På ett symposium arrangerat av Axel och Margaret Ax:son Johnssons stiftelse diskuterades muséernas roll i att skydda kulturhistoriska miljöer. Irina Bokova, generaldirektör för Unesco, talade om vikten av att lämna ett synsätt som skiljer på människan och hennes förflutna. Det är en god poäng.

Det är lätt att säga att det inte spelar någon roll att IS spränger Palmyra så länge terrorsekten också lemlästar människor och tvingar barn att bli sexslavar. Men människan kan inte separeras från sitt ursprung, sin kultur och sin historia. De är delar av vilka vi är och att förstöra detta är bara ytterligare ett sätt att förgöra människor. Den gemensamma historien är dessutom av utomordentlig betydelse när återuppbyggnaden och försoningen ska göras i framtiden.

Det enda vi kan göra just nu för att skydda dessa unika kulturmiljöer är att sätta stopp för Islamiska staten och de andra grupper som plundrar Syrien och Irak.

Daniel Persson/SNB