2015-11-23 06:00

2015-11-23 06:00

Blåser snålt

Avtalsrörelsen brukar vara en period av höga tonlägen. Så kan det nog bli även i år. I byggbranschen har det redan börjats med anklagelser parterna emellan.Det hela började när Byggindustrierna gick ut med krav på sänkta löner. Sådant är, av förståeliga skäl, sällan populärt bland arbetstagarna. Det finns dock skäl att se över löneläget i byggbranschen.

Byggindustriernas motivering lämnar dock en del övrigt att önska. De hävdar att skälet att byta ut ackordslön mot tidlön är att man vill motverka heteronormen i byggbranschen och att kvinnor och invandrare har svårt att komma in eftersom de inte kan tävla på samma villkor. Förutom att den förklaringen kan framstå som sexistisk i sig själv - skulle inte kvinnor klara av att arbeta snabbt som sjutton om de fick? - ger den knappast hela bilden bakom lönesänkningskraven. Eftersom slopade ackordslöner kan innebära uppemot 60 000 kronor mindre i lön för en byggnadsarbetare per år krävs det inte en doktorshatt för att förstå att Byggindustriernas krav inte har med anpassning till identitetspolitiska nycker att göra. Det borde man vara ärlig med.

Byggbranschen har generellt sett höga kostnader och Byggnads håller lönerna väldigt högt. En snittarbetare tjänar 35 000 kronor i månaden vid ackord. Samtidigt saknas det uppemot 100 000 byggnadsarbetare för att möta behoven de kommande åren. Men med ett högt löneläge är det få som har råd att anställa. Det är därför vi under senare år sett ett stort inflöde av utländska arbetare, framför allt från Polen och Baltikum. Byggindustrierna borde påtala de uppenbara problem detta medför i stället för att gömma sig bakom en akademisk trendteori.Byggnads har gjort sig ökända för att bidra till att utländska personer blir utvisade i Sverige i stället för att få arbetstillstånd. Det är nämligen så, att den som söker asyl och får avslag kan ansöka om arbetstillstånd om denne har arbetat under tiden ansökan prövats. Men det är ytterst få som får arbetstillstånd. Arbetstillstånd kräver en kollektivavtalsenlig lön. Men det är inte kollektivavtalens nivåer Byggnads rapporterar in till Migrationsverket när de ska göra sina bedömningar, utan snittlönen. Den är betydligt högre. Detta leder till att ytterst få får arbetstillstånd på den vägen.När regeringen ville införa snabbspår för att få flyktingar i arbete, sa Byggnads återigen nej. Tanken var att de personer som kommit till Sverige skulle hjälpas till jobb snabbare, något som är regeringens absoluta ambition. Men Byggnads sätter alltså käppar i hjulet även där.

Ibland kallas fackförbund lite ogint för en kartell för som är inne på arbetsmarknaden, en kartell med syfte att hålla andra ute. Det är en tillspetsad formulering. Men Byggnads kämpar till och med för att hålla människor som kan arbeta utanför landet. Då ligger det närmare sanningen.

Henrik Hall/SNB

Avtalsrörelsen brukar vara en period av höga tonlägen. Så kan det nog bli även i år. I byggbranschen har det redan börjats med anklagelser parterna emellan.Det hela började när Byggindustrierna gick ut med krav på sänkta löner. Sådant är, av förståeliga skäl, sällan populärt bland arbetstagarna. Det finns dock skäl att se över löneläget i byggbranschen.

Byggindustriernas motivering lämnar dock en del övrigt att önska. De hävdar att skälet att byta ut ackordslön mot tidlön är att man vill motverka heteronormen i byggbranschen och att kvinnor och invandrare har svårt att komma in eftersom de inte kan tävla på samma villkor. Förutom att den förklaringen kan framstå som sexistisk i sig själv - skulle inte kvinnor klara av att arbeta snabbt som sjutton om de fick? - ger den knappast hela bilden bakom lönesänkningskraven. Eftersom slopade ackordslöner kan innebära uppemot 60 000 kronor mindre i lön för en byggnadsarbetare per år krävs det inte en doktorshatt för att förstå att Byggindustriernas krav inte har med anpassning till identitetspolitiska nycker att göra. Det borde man vara ärlig med.

Byggbranschen har generellt sett höga kostnader och Byggnads håller lönerna väldigt högt. En snittarbetare tjänar 35 000 kronor i månaden vid ackord. Samtidigt saknas det uppemot 100 000 byggnadsarbetare för att möta behoven de kommande åren. Men med ett högt löneläge är det få som har råd att anställa. Det är därför vi under senare år sett ett stort inflöde av utländska arbetare, framför allt från Polen och Baltikum. Byggindustrierna borde påtala de uppenbara problem detta medför i stället för att gömma sig bakom en akademisk trendteori.Byggnads har gjort sig ökända för att bidra till att utländska personer blir utvisade i Sverige i stället för att få arbetstillstånd. Det är nämligen så, att den som söker asyl och får avslag kan ansöka om arbetstillstånd om denne har arbetat under tiden ansökan prövats. Men det är ytterst få som får arbetstillstånd. Arbetstillstånd kräver en kollektivavtalsenlig lön. Men det är inte kollektivavtalens nivåer Byggnads rapporterar in till Migrationsverket när de ska göra sina bedömningar, utan snittlönen. Den är betydligt högre. Detta leder till att ytterst få får arbetstillstånd på den vägen.När regeringen ville införa snabbspår för att få flyktingar i arbete, sa Byggnads återigen nej. Tanken var att de personer som kommit till Sverige skulle hjälpas till jobb snabbare, något som är regeringens absoluta ambition. Men Byggnads sätter alltså käppar i hjulet även där.

Ibland kallas fackförbund lite ogint för en kartell för som är inne på arbetsmarknaden, en kartell med syfte att hålla andra ute. Det är en tillspetsad formulering. Men Byggnads kämpar till och med för att hålla människor som kan arbeta utanför landet. Då ligger det närmare sanningen.

Henrik Hall/SNB