2015-10-20 06:00

2015-10-20 06:00

Kvalitet med knorr

Vi lever i ett land där det i snitt ges ut en kokbok om dagen. Samtidigt har vi aldrig lagt en så liten del av vår disponibla inkomst på livsmedel som vi gör nu. Svenska konsumenter har vant sig vid att maten ska vara billig –inget fel i det. Frihandel är bra. När olika länder producerar det som de kan göra bäst och billigast blir alla vinnare. Men för att en marknad ska fungera på bästa sätt måste också konsumenter kunna göra informerade val.

När Sverige gick med i EU åt vi svenskar mat som till 75 procent var producerad i Sverige. I dag är den siffran 50 procent. Konsekvensen av nedlagda jordbruk blir ett mindre öppet landskap vilket är mindre tilltalande både för oss och för turister. Rent säkerhetspolitiskt finns det också en risk i att inte kunna föda vår befolkning i händelse av krig och blockerade importvägar.

Det finns tre sätt att var för sig öka efterfrågan på svenska livsmedel. Det första är att svenska konsumenter i högre grad väljer svenska produkter. Det andra är att exporten ökar. Det tredje är en ökad andel svensk mat i den offentliga upphandlingen. Det är en dubbelmoral att politiker på riksplanet först beslutar om regler för hur svensk mat ska produceras, när kommunpolitiker sedan till skolköket väljer den billigaste maten från länder med mindre strikta regler.

Utöver djurskydd och miljöhänsyn är kvalitet ett bra skäl att välja svenska produkter. Vi har internationellt sett en mycket låg användning av antibiotika i djuruppfödningen. Eftersom antibiotikaresistens är ett stort hot mot vår egen hälsa finns det rena överlevnadsargument för att köpa svenskt.

Ju mer svenska produkter vi köper desto bättre för miljön, djuren och oss själva. Detta är något som ännu mer måste lyftas fram till både svenska och utländska konsumenter. För att garantera kvaliteten på svensk mat är livsmedelskontrollen viktig.

På Dagens Samhälles debattsida (15/10) skriver Stig Orustfjord och Rauni Niskanen på Livsmedelsverket om kommunernas livsmedelskontroll. De konstaterar att Sveriges 290 kommuner ska kontrollera 90 000 livsmedelsföretag. I majoriteten av kommunerna finns bara en eller två personer som ska sköta detta. De framhåller att en fungerande kontroll är viktigt för att kunna garantera kvaliteten och därigenom stärka konkurrenskraften för svensk mat, vilket är viktigt inte minst för exporten.

De föreslår vidare att små kommuner går samman och slår ihop sina resurser för livsmedelskontroll, på samma sätt som har gjorts i Finland. Med dagens system är det svårt att garantera att kontrollen är likvärdig i hela landet.

Ju bättre kontrollsystem, desto lättare att argumentera för svenska matvaror. Vi har nämligen inget att skämmas för. Artikelförfattarna konstaterar att det är lika ovanligt att hitta bekämpningsmedel över gränsvärdena i svensk konventionell produktion, som det är i ekologiska produkter från EU.

Jonatan Lönnqvist/SNB

Vi lever i ett land där det i snitt ges ut en kokbok om dagen. Samtidigt har vi aldrig lagt en så liten del av vår disponibla inkomst på livsmedel som vi gör nu. Svenska konsumenter har vant sig vid att maten ska vara billig –inget fel i det. Frihandel är bra. När olika länder producerar det som de kan göra bäst och billigast blir alla vinnare. Men för att en marknad ska fungera på bästa sätt måste också konsumenter kunna göra informerade val.

När Sverige gick med i EU åt vi svenskar mat som till 75 procent var producerad i Sverige. I dag är den siffran 50 procent. Konsekvensen av nedlagda jordbruk blir ett mindre öppet landskap vilket är mindre tilltalande både för oss och för turister. Rent säkerhetspolitiskt finns det också en risk i att inte kunna föda vår befolkning i händelse av krig och blockerade importvägar.

Det finns tre sätt att var för sig öka efterfrågan på svenska livsmedel. Det första är att svenska konsumenter i högre grad väljer svenska produkter. Det andra är att exporten ökar. Det tredje är en ökad andel svensk mat i den offentliga upphandlingen. Det är en dubbelmoral att politiker på riksplanet först beslutar om regler för hur svensk mat ska produceras, när kommunpolitiker sedan till skolköket väljer den billigaste maten från länder med mindre strikta regler.

Utöver djurskydd och miljöhänsyn är kvalitet ett bra skäl att välja svenska produkter. Vi har internationellt sett en mycket låg användning av antibiotika i djuruppfödningen. Eftersom antibiotikaresistens är ett stort hot mot vår egen hälsa finns det rena överlevnadsargument för att köpa svenskt.

Ju mer svenska produkter vi köper desto bättre för miljön, djuren och oss själva. Detta är något som ännu mer måste lyftas fram till både svenska och utländska konsumenter. För att garantera kvaliteten på svensk mat är livsmedelskontrollen viktig.

På Dagens Samhälles debattsida (15/10) skriver Stig Orustfjord och Rauni Niskanen på Livsmedelsverket om kommunernas livsmedelskontroll. De konstaterar att Sveriges 290 kommuner ska kontrollera 90 000 livsmedelsföretag. I majoriteten av kommunerna finns bara en eller två personer som ska sköta detta. De framhåller att en fungerande kontroll är viktigt för att kunna garantera kvaliteten och därigenom stärka konkurrenskraften för svensk mat, vilket är viktigt inte minst för exporten.

De föreslår vidare att små kommuner går samman och slår ihop sina resurser för livsmedelskontroll, på samma sätt som har gjorts i Finland. Med dagens system är det svårt att garantera att kontrollen är likvärdig i hela landet.

Ju bättre kontrollsystem, desto lättare att argumentera för svenska matvaror. Vi har nämligen inget att skämmas för. Artikelförfattarna konstaterar att det är lika ovanligt att hitta bekämpningsmedel över gränsvärdena i svensk konventionell produktion, som det är i ekologiska produkter från EU.

Jonatan Lönnqvist/SNB