2015-10-01 06:00

2015-10-01 06:00

Skogen vi ärvde

LEDARE

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har inlett ett arbete för att ta fram ett nationellt skogsprogram. Arbetsgrupper har tillsatts med representanter för hela värdekedjan –från skogsägare till sågverk och massaindustri. Även representanter för jakt och friluftsliv finns med. Den 24 september medverkade Bucht vid ett dialogmöte i Skellefteå, en typ av mötesform som kommer upprepas på fler orter under hösten och vintern.

Syftet med skogsprogrammet är att under parollen ”Skogen –det gröna guldet”främja jobben inom skogssektorn. I valrörelsen utlovade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven 25 000 nya jobb i skogsbranschen till år 2020.

Socialdemokraterna talar gärna om nyindustrialisering och det begreppet finns med även när det gäller skogen. Målet med nyindustrialiseringen är att göra Sverige till världens ledande land när det gäller industriell produktion. Men även utveckling av export och besöksnäring är sådant som ska täckas in av skogsprogrammet.

Med det nationella skogsprogrammet följer socialdemokratin ett välkänt mönster: Svensk tillväxt ska säkras genom att man sitter ned i arbetsgrupper –må det vara innovationsråd, framtidsråd eller trepartssamtal. Det är positivt att landsbygdsministern lyfter fram skogsindustrins behov och möjligheter, likaså är det bra att Bucht tar chansen att lyssna på vad branschfolk och organisationer har att säga. Frågan är dock om han tänker lyssna på ett av de allra starkaste önskemålen från industrin: säker tillgång på billig el? Ingen del av svensk industri är så energikrävande som pappers- och massaindustrin.

Problemet är att Bucht inte bara har att lyssna på skogsindustrin, han måste även lyssna på Miljöpartiet. Den rödgröna regeringen har aviserat att en översyn ska göras av skogsvårdslagen som kan väntas leda till att det blir svårare att avverka.

Hälften av all skog i Sverige ägs av privatpersoner och den är fördelad på över 300 000 personer. Ofta har den ärvts genom flera generationer vilket gör det självklart att förhålla sig långsiktigt till sitt skogsägande –skogen ska brukas med ansvar för att en dag kunna lämnas vidare till barn och barnbarn. Många av dessa gör frivilliga avsättningar, de låter alltså en del av sin skog stå orörd för att värna den ekologiska mångfalden.

Jämfört med för tjugo år sedan finns det idag dubbelt så mycket gammal skog i Sverige –över 120 år i södra Sverige och 160 år gammal i norra Sverige. Trots detta finns, framförallt inom delar av miljörörelsen, en vanföreställning att den svenska skogen hotas av hänsynslös skövling.

Det svenska skogsbruket är ett exempel på kapitalism när den är som bäst: en mångfald av ägare med en stark förankring i bygden har, tillsammans med principen om frihet under ansvar, lett till att skogen växer som aldrig förr. Sågverk och pappersbruk är beroende av att skogen ger en god avkastning. Det borde vara utgångspunkten för regeringens skogsprogram.

Jonatan Lönnqvist/SNB

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har inlett ett arbete för att ta fram ett nationellt skogsprogram. Arbetsgrupper har tillsatts med representanter för hela värdekedjan –från skogsägare till sågverk och massaindustri. Även representanter för jakt och friluftsliv finns med. Den 24 september medverkade Bucht vid ett dialogmöte i Skellefteå, en typ av mötesform som kommer upprepas på fler orter under hösten och vintern.

Syftet med skogsprogrammet är att under parollen ”Skogen –det gröna guldet”främja jobben inom skogssektorn. I valrörelsen utlovade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven 25 000 nya jobb i skogsbranschen till år 2020.

Socialdemokraterna talar gärna om nyindustrialisering och det begreppet finns med även när det gäller skogen. Målet med nyindustrialiseringen är att göra Sverige till världens ledande land när det gäller industriell produktion. Men även utveckling av export och besöksnäring är sådant som ska täckas in av skogsprogrammet.

Med det nationella skogsprogrammet följer socialdemokratin ett välkänt mönster: Svensk tillväxt ska säkras genom att man sitter ned i arbetsgrupper –må det vara innovationsråd, framtidsråd eller trepartssamtal. Det är positivt att landsbygdsministern lyfter fram skogsindustrins behov och möjligheter, likaså är det bra att Bucht tar chansen att lyssna på vad branschfolk och organisationer har att säga. Frågan är dock om han tänker lyssna på ett av de allra starkaste önskemålen från industrin: säker tillgång på billig el? Ingen del av svensk industri är så energikrävande som pappers- och massaindustrin.

Problemet är att Bucht inte bara har att lyssna på skogsindustrin, han måste även lyssna på Miljöpartiet. Den rödgröna regeringen har aviserat att en översyn ska göras av skogsvårdslagen som kan väntas leda till att det blir svårare att avverka.

Hälften av all skog i Sverige ägs av privatpersoner och den är fördelad på över 300 000 personer. Ofta har den ärvts genom flera generationer vilket gör det självklart att förhålla sig långsiktigt till sitt skogsägande –skogen ska brukas med ansvar för att en dag kunna lämnas vidare till barn och barnbarn. Många av dessa gör frivilliga avsättningar, de låter alltså en del av sin skog stå orörd för att värna den ekologiska mångfalden.

Jämfört med för tjugo år sedan finns det idag dubbelt så mycket gammal skog i Sverige –över 120 år i södra Sverige och 160 år gammal i norra Sverige. Trots detta finns, framförallt inom delar av miljörörelsen, en vanföreställning att den svenska skogen hotas av hänsynslös skövling.

Det svenska skogsbruket är ett exempel på kapitalism när den är som bäst: en mångfald av ägare med en stark förankring i bygden har, tillsammans med principen om frihet under ansvar, lett till att skogen växer som aldrig förr. Sågverk och pappersbruk är beroende av att skogen ger en god avkastning. Det borde vara utgångspunkten för regeringens skogsprogram.

Jonatan Lönnqvist/SNB