2017-06-19 06:36

2017-06-19 06:39

"De enda förlorarna är de som inte startar"

GELLERÅSEN: 5000 följde klassiska Velodromloppet

Med femtusen i publikhavet blev årets upplaga av klassiska Velodromloppet en given folkfest. Lennart Bohlin med medförare, fick bege sig upp på pallen i Långloppet.

När årets Velodromlopp summeras görs det i samma anda som de senaste åren, en bra genomförd tävling med mycket publik och många kringarrangemang.

Summeringen är Bengt–Åce Gustavssons, som ingår i racerhistoriska klubben, som håller i tävlingsserien.

– Det känns som en ny sten på bygget, vi höll tiderna bra och hade ungefär 5 000 personer i publiken, säger han.

Tio tävlingar per år

Själva tävlingen ingår i en serie som körs vid tio tillfällen under året, där klubben anordnar två deltävlingar i per tävlingshelg, fem gånger under säsongen på olika banor. Vid Gelleråsen kördes första deltävlingen på lördagen och den andra på söndagen. Totalt är tävlingen uppdelad i tolv heat.

Gemenskap och glädje

Alla heat är dock lika mycket värda och som Gustavsson beskriver är de enda förlorarna de som inte kan vara med.

– Visst, många tar det historiska racet på blodigt allvar. Men det handlar inte om resultatet, det är gemenskap, glädje, mångfald på deltagande bilar, att alla som kan är med som det handlar om. De enda förlorarna är de som inte kommer till start, säger Bengt-Åce Gustavsson.

Holländare gav fight

När det gäller själva tävlingen var det dock den minsta klassen, 1000 kubik, som gav en otrolig fight.

– I fjol kom en vass holländare Jasper Izak och plockade segern i tävlingsklassen. Efter det hade de svenska förarna lovat honom en ordentlig match i år. Svenske Hans Beckert startade som tvåa, hade en bättre start än holländaren och var först in i första kurvan. Beckert ledde ända fram till det var ett halvt varv kvar, då körde han defensivt och klokt, holländaren var nära och bidade sin tid, berättar Gustavsson.

Men i sista Ejes tog holländaren sin chans och gjorde en fint och lurade Beckert. In i mål kom för andra året i rad holländaren först.

Världsmästare deltog

I år förärades långloppet med tre världsstjärnor, där välkände raceprofilen och Karlskogingen Lennart Bohlin tog hem segern tillsammans med medföraren Kennet Persson.

Långloppet, som är ett 40-minuters race för standard och GT-bilar före 1965, kördes för första gången i fjol och väntas bli en uppskattad tradition.

Åter till världsmästarna förutom Bohlin själv fanns även Stig Blomkvist (rally) och Peter Lindén (endurance motorcykel) på plats.

Gripenförare med

Den sistnämnda kom att möta Velodromkurvan av en slump i helgen, han blev vidtalad av en vän som lät Lindén köra hans Ford.

– Jag är pensionerad stridspilot och har i hela mitt liv kört JAS Gripen åt försvaret, jag tvingades gå i pension vid 55-års ålder och har sedan dess intresserat mig för motorcyklar. Jag är här av en ren slump i dag, för annars skulle jag aldrig ha råd att köra den här superbilen, berättade Peter när tidningen besökte teamet, där även Janne Kling ingick.

Och fortsatte:

– Jag känner mig väldigt orutinerad eftersom jag aldrig kört på en sådan här bana tidigare, men det är väldigt kul och den välkända kurvan säger jag inte nej till att ta.

När årets Velodromlopp summeras görs det i samma anda som de senaste åren, en bra genomförd tävling med mycket publik och många kringarrangemang.

Summeringen är Bengt–Åce Gustavssons, som ingår i racerhistoriska klubben, som håller i tävlingsserien.

– Det känns som en ny sten på bygget, vi höll tiderna bra och hade ungefär 5 000 personer i publiken, säger han.

Tio tävlingar per år

Själva tävlingen ingår i en serie som körs vid tio tillfällen under året, där klubben anordnar två deltävlingar i per tävlingshelg, fem gånger under säsongen på olika banor. Vid Gelleråsen kördes första deltävlingen på lördagen och den andra på söndagen. Totalt är tävlingen uppdelad i tolv heat.

Gemenskap och glädje

Alla heat är dock lika mycket värda och som Gustavsson beskriver är de enda förlorarna de som inte kan vara med.

– Visst, många tar det historiska racet på blodigt allvar. Men det handlar inte om resultatet, det är gemenskap, glädje, mångfald på deltagande bilar, att alla som kan är med som det handlar om. De enda förlorarna är de som inte kommer till start, säger Bengt-Åce Gustavsson.

Holländare gav fight

När det gäller själva tävlingen var det dock den minsta klassen, 1000 kubik, som gav en otrolig fight.

– I fjol kom en vass holländare Jasper Izak och plockade segern i tävlingsklassen. Efter det hade de svenska förarna lovat honom en ordentlig match i år. Svenske Hans Beckert startade som tvåa, hade en bättre start än holländaren och var först in i första kurvan. Beckert ledde ända fram till det var ett halvt varv kvar, då körde han defensivt och klokt, holländaren var nära och bidade sin tid, berättar Gustavsson.

Men i sista Ejes tog holländaren sin chans och gjorde en fint och lurade Beckert. In i mål kom för andra året i rad holländaren först.

Världsmästare deltog

I år förärades långloppet med tre världsstjärnor, där välkände raceprofilen och Karlskogingen Lennart Bohlin tog hem segern tillsammans med medföraren Kennet Persson.

Långloppet, som är ett 40-minuters race för standard och GT-bilar före 1965, kördes för första gången i fjol och väntas bli en uppskattad tradition.

Åter till världsmästarna förutom Bohlin själv fanns även Stig Blomkvist (rally) och Peter Lindén (endurance motorcykel) på plats.

Gripenförare med

Den sistnämnda kom att möta Velodromkurvan av en slump i helgen, han blev vidtalad av en vän som lät Lindén köra hans Ford.

– Jag är pensionerad stridspilot och har i hela mitt liv kört JAS Gripen åt försvaret, jag tvingades gå i pension vid 55-års ålder och har sedan dess intresserat mig för motorcyklar. Jag är här av en ren slump i dag, för annars skulle jag aldrig ha råd att köra den här superbilen, berättade Peter när tidningen besökte teamet, där även Janne Kling ingick.

Och fortsatte:

– Jag känner mig väldigt orutinerad eftersom jag aldrig kört på en sådan här bana tidigare, men det är väldigt kul och den välkända kurvan säger jag inte nej till att ta.

  • Christoffer Tuulik