2016-03-02 17:01

2016-03-02 17:02

Lusten att skapa gemensam för mor och dotter

KONST: Foto, måleri och bilderböcker i Galleri Kråkan

Margareta Iwald bjöd in dottern Emma Iwald-Bäckman till sin utställningsvecka i Galleri Kråkan som pågår till och med söndag. Mor och dotter har varsitt rum och det kan vara lämpligt eftersom uttryckssätten skiljer sig en del.

Margareta Iwald visar bilder, bland annat från de tre böcker - Älvan Elva, En kottes längtan och Stenbarnen - som hon gett ut. Hon berättade nyligen i tidningen att dottern Emma gav henne inspiration till Stenbarnen eftersom Emma lekte med stenar som liten. Margareta Iwald betonade också hur viktigt det är att bejaka och stödja barns lust att skapa och tar Emma som exempel.

– Hon ville redan som mycket liten sätta ihop små berättelser och skulle ha än det ena, än det andra och jag plockade fram allt hon begärde. Minns du det? frågar hon Emma och Emma minns.

Nu har Emma Iwald-Bäckman fyllt 29 år och lusten att berätta med hjälp av bilder, rörliga såväl som foto och måleri, har inte försvunnit utan snarare stärkts. Hon bor i Degerfors och arbetar heltid på Degerfors Laboratorium AB (D-Lab) och får vänta med det fria skapandet till arbetsdagen tagit slut.

– Jag tecknar när jag får lust, där börjar det. Men sen kanske man får jobba för att få tillbaka lusten och fullfölja arbetet, säger hon.

Animerad film

Emma Iwald-Bäckman presenterade sig påsken 2007 när hon visade ett minutlångt utdrag ur den tecknade film hon höll på med. Filmen heter Tuvstarr och älgtjuren Skutt och bygger på en saga av den värmländske professorn Helge Kjellin som illustrerades av John Bauer till 1913 års utgåva av Bland tomtar och troll. Emma hade med hjälp av sponsorer fått Eva Röse att göra rösten till prinsessan Tuvstarr medan Torsten Wahlund gav älgtjuren Skutt röst och till detta kan läggas Björn Granath som berättare.

Emma gick då på Fellingsbro folkhögskola, animationslinjen, och har därefter pluggat 3D och multimedia samt japanska på Dalarnas högskola och foto på såväl Umeå universitet som en terminslång fotokurs på Akademi Valand i Göteborg. Flera av kurserna har genomförts som distansstudier.

– Det är tidskrävande med animerad film och när sponsorn hoppade av kunde jag inte fortsätta. Men jag hoppas kunna ta upp filmen igen och skaka liv i det bolag jag då startade och som numera är vilande, säger hon.

Manga och anime

Prinsessan Tuvstarr hör till den svenska sagotraditionen men redan på den tiden fanns ett intresse för japanska uttrycksformer som manga och anime.

– Jag är jätteintresserad av Japan men jag vill använda en egen stil, inspirerad av det japanska, säger hon.

– Jag började rita manga i femman eller sexan, jag och en kompis. Men detta med att klä ut sig har hängt med sedan jag var mycket liten, tillägger hon och tänker på intresset för cosplay som är en förkortning för costume play och har vissa likheter med rollspel.

– Men jag håller inte på lika mycket med cosplay som förr, i alla fall inte på konvent.

Drocell och Ariel

En favorit är Drocell, dockmakaren som själv är docka, som är en av karaktärerna i Kuroshitsuji som fått den engelska titeln Black Butler. En annan är Ariel från Den lilla sjöjungfrun.

– Det är en av mina favorithistorier och har så varit ända sedan jag var liten. Men jag tycker mer om H.C. Andersens Ariel än den i Disneys film.

Emma Iwald-Bäckman har, tillsammans med en amerikansk cosplayare, gjort en musikvideo som kan ses på Youtube. Emma använder sitt nätalias Spaceflikkan när hon tar plats framför kameran som Drocell medan den amerikanska tjejen, som gör Sebastian, kallar sig Lalasosu3.

– Vi träffades aldrig utan skickade filmsnuttar mellan oss, säger Emma och berättar att hon har en hel del bilder på nätet under namnet Spaceflikkan.

Foto och måleri

Men i Galleri Kråkan är det Emma Iwald-Bäckman som gäller och där visar hon foto och måleri. En återkommande modell har namnet Haruka och är en av de tolv, tretton dockmodeller som Emma satt ihop av delar köpta från Korea och Japan.

– Jag vill förmedla känslor och försöker gömma små saker i bilderna, säger hon och påpekar att hon gärna sätter ihop bilderna till spel och berättelser där spelaren själv är involverad och påverkar berättelsen genom sina olika val.

– Jag vill berätta saker och använder gärna mina foton i dessa berättelser. Jag vill fånga karaktärernas känslor och se till att det alltid finns något bakom ytan, något mer än det man ser, säger denna begåvade bildmakare.

Margareta Iwald visar bilder, bland annat från de tre böcker - Älvan Elva, En kottes längtan och Stenbarnen - som hon gett ut. Hon berättade nyligen i tidningen att dottern Emma gav henne inspiration till Stenbarnen eftersom Emma lekte med stenar som liten. Margareta Iwald betonade också hur viktigt det är att bejaka och stödja barns lust att skapa och tar Emma som exempel.

– Hon ville redan som mycket liten sätta ihop små berättelser och skulle ha än det ena, än det andra och jag plockade fram allt hon begärde. Minns du det? frågar hon Emma och Emma minns.

Nu har Emma Iwald-Bäckman fyllt 29 år och lusten att berätta med hjälp av bilder, rörliga såväl som foto och måleri, har inte försvunnit utan snarare stärkts. Hon bor i Degerfors och arbetar heltid på Degerfors Laboratorium AB (D-Lab) och får vänta med det fria skapandet till arbetsdagen tagit slut.

– Jag tecknar när jag får lust, där börjar det. Men sen kanske man får jobba för att få tillbaka lusten och fullfölja arbetet, säger hon.

Animerad film

Emma Iwald-Bäckman presenterade sig påsken 2007 när hon visade ett minutlångt utdrag ur den tecknade film hon höll på med. Filmen heter Tuvstarr och älgtjuren Skutt och bygger på en saga av den värmländske professorn Helge Kjellin som illustrerades av John Bauer till 1913 års utgåva av Bland tomtar och troll. Emma hade med hjälp av sponsorer fått Eva Röse att göra rösten till prinsessan Tuvstarr medan Torsten Wahlund gav älgtjuren Skutt röst och till detta kan läggas Björn Granath som berättare.

Emma gick då på Fellingsbro folkhögskola, animationslinjen, och har därefter pluggat 3D och multimedia samt japanska på Dalarnas högskola och foto på såväl Umeå universitet som en terminslång fotokurs på Akademi Valand i Göteborg. Flera av kurserna har genomförts som distansstudier.

– Det är tidskrävande med animerad film och när sponsorn hoppade av kunde jag inte fortsätta. Men jag hoppas kunna ta upp filmen igen och skaka liv i det bolag jag då startade och som numera är vilande, säger hon.

Manga och anime

Prinsessan Tuvstarr hör till den svenska sagotraditionen men redan på den tiden fanns ett intresse för japanska uttrycksformer som manga och anime.

– Jag är jätteintresserad av Japan men jag vill använda en egen stil, inspirerad av det japanska, säger hon.

– Jag började rita manga i femman eller sexan, jag och en kompis. Men detta med att klä ut sig har hängt med sedan jag var mycket liten, tillägger hon och tänker på intresset för cosplay som är en förkortning för costume play och har vissa likheter med rollspel.

– Men jag håller inte på lika mycket med cosplay som förr, i alla fall inte på konvent.

Drocell och Ariel

En favorit är Drocell, dockmakaren som själv är docka, som är en av karaktärerna i Kuroshitsuji som fått den engelska titeln Black Butler. En annan är Ariel från Den lilla sjöjungfrun.

– Det är en av mina favorithistorier och har så varit ända sedan jag var liten. Men jag tycker mer om H.C. Andersens Ariel än den i Disneys film.

Emma Iwald-Bäckman har, tillsammans med en amerikansk cosplayare, gjort en musikvideo som kan ses på Youtube. Emma använder sitt nätalias Spaceflikkan när hon tar plats framför kameran som Drocell medan den amerikanska tjejen, som gör Sebastian, kallar sig Lalasosu3.

– Vi träffades aldrig utan skickade filmsnuttar mellan oss, säger Emma och berättar att hon har en hel del bilder på nätet under namnet Spaceflikkan.

Foto och måleri

Men i Galleri Kråkan är det Emma Iwald-Bäckman som gäller och där visar hon foto och måleri. En återkommande modell har namnet Haruka och är en av de tolv, tretton dockmodeller som Emma satt ihop av delar köpta från Korea och Japan.

– Jag vill förmedla känslor och försöker gömma små saker i bilderna, säger hon och påpekar att hon gärna sätter ihop bilderna till spel och berättelser där spelaren själv är involverad och påverkar berättelsen genom sina olika val.

– Jag vill berätta saker och använder gärna mina foton i dessa berättelser. Jag vill fånga karaktärernas känslor och se till att det alltid finns något bakom ytan, något mer än det man ser, säger denna begåvade bildmakare.