2016-02-26 06:00

2016-02-26 06:00

Soft swing med Carin Lundins kvartett

JAZZ: Snyggt och välgjort men utan att direkt sticka ut

Cupol Jazz & Blues Club

Carin Lundins kvartett

Carin Lundin, sång

Mathias Algotsson, piano

Johan Setterlind, trumpet och flygelhorn

Mattias Welin, bas

Daniel Fredriksson, trummor

Jodå, det här är bra, riktigt bra. Soft swingjazz. Det är snyggt och välgjort, men utan att direkt sticka ut. Carin Lundin är en utmärkt jazzsångerska, hyllad av många. Hon har en lätthet och okonstlad värme i sin framtoning. Hon försöker inte härma utan ger av sig själv i sina tolkningar när hon bär fram soft swing från en epok där sångerskor som Anita O´Day och Sarah Vaughan behärskade scenerna.

Till sin hjälp har hon en lika soft kvartett där trumpetaren Johan Setterlind står för flera snygga arrangemang. Hans mjuka sätt att spela ter sig väldigt vackert och välansat, speciellt när han plockar fram sitt flygelhorn. Det går väl ihop med Carins lika mjuka fraseringar.

Om det nu, trots allt, är något som sticker ut så är det Mathias Algotsson och hans flinka fingrar. Mathias är en musikalisk hantverkare som med skicklighet, fantasi och kreativitet tar oss med på musikaliska resor i ett land av spralliga utsvävningar vi inte trodde fanns. Allt med ett litet leende på läpparna.

Låtvalet är hyggligt traditionellt med några små överraskningar. Det håller sig till det vackra, så som Ellingtons ”Just Squeeze Me” eller Cole Porters ”Love for Sale”, samt Dave Frishbergs ”Peel me a Grape”som bland annat Dusty Springfield gjort känd.

Avslutningen och ett försök till allsång gick genom klassiska ”By By Blackbird”. Återigen med en egen Carin Lundin-touch. Något som utmynnade i ett extranummer i blå toner som lade sig som en varm kofta över axlarna och som kändes som en lika varm godnattkram att krypa ned i sängen med efter en småmysig kväll i goda vänners lag tillsammans med ett gäng jazzmusikanter som med känsla och musikalisk skicklighet gav Karlskoga en fin kväll att minnas.

Jodå, det här är bra, riktigt bra. Soft swingjazz. Det är snyggt och välgjort, men utan att direkt sticka ut. Carin Lundin är en utmärkt jazzsångerska, hyllad av många. Hon har en lätthet och okonstlad värme i sin framtoning. Hon försöker inte härma utan ger av sig själv i sina tolkningar när hon bär fram soft swing från en epok där sångerskor som Anita O´Day och Sarah Vaughan behärskade scenerna.

Till sin hjälp har hon en lika soft kvartett där trumpetaren Johan Setterlind står för flera snygga arrangemang. Hans mjuka sätt att spela ter sig väldigt vackert och välansat, speciellt när han plockar fram sitt flygelhorn. Det går väl ihop med Carins lika mjuka fraseringar.

Om det nu, trots allt, är något som sticker ut så är det Mathias Algotsson och hans flinka fingrar. Mathias är en musikalisk hantverkare som med skicklighet, fantasi och kreativitet tar oss med på musikaliska resor i ett land av spralliga utsvävningar vi inte trodde fanns. Allt med ett litet leende på läpparna.

Låtvalet är hyggligt traditionellt med några små överraskningar. Det håller sig till det vackra, så som Ellingtons ”Just Squeeze Me” eller Cole Porters ”Love for Sale”, samt Dave Frishbergs ”Peel me a Grape”som bland annat Dusty Springfield gjort känd.

Avslutningen och ett försök till allsång gick genom klassiska ”By By Blackbird”. Återigen med en egen Carin Lundin-touch. Något som utmynnade i ett extranummer i blå toner som lade sig som en varm kofta över axlarna och som kändes som en lika varm godnattkram att krypa ned i sängen med efter en småmysig kväll i goda vänners lag tillsammans med ett gäng jazzmusikanter som med känsla och musikalisk skicklighet gav Karlskoga en fin kväll att minnas.

  • Björn Reimers