2016-01-07 06:00

2016-01-07 18:24

Ett underhållande jubileum

REVY: Karlskogarevyn Gôrskôj firar 20 år

Gôrskôj har bjudit traktens människor på revy i 20 år och det är i sig värt en applåd. Och för att inte krångla till det döps den senaste till Jubileumsrevyn 20 år. Det ska genast sägas att den duger bra, även om Jubileumsrevyn 20 år inte är lika vass som de två föregående Största möjliga cirkus och Vilse i valfriheten.

Karlskogarevyn Gôrskôj har valt att bygga upp jubileumsrevyn kring föregångarna. Ett nummer från varje revy från Jubel i Bregår'n 1996 till Vilse i valfriheten 2014 (som ju hade premiär i januari 2015) utgör stomme. Gôrskôj har gjort samma val vid ett tidigare jubileum och nummer som då användes, som 2001 års SM-vinnare i sketchklassen Vår finska vänort, var därför diskvalificerade. Jag tycker om tanken, av flera skäl. Men det innebär också begränsningar eftersom grundformen är given. Humor är ju inte sällan tidsbunden och Lyset repeterar kan ses som ett exempel. Numret förekom 2005 och det var något år efter att Gôrskôj blivit utslängda från Folkets hus och fortfarande hade drabbningarna med en tidigare kulturnämndsordförande i någorlunda färskt minne. Denne hade bland annat uttalat sig förklenande om revy som kultur varpå representanter för Gôrskôj replikerade med väl valda citat från Uno ”Myggan” Ericsons nöjeslexikon. Lysets produktioner sågs kort sagt som finkultur medan Gôrskôj hade en lägre status. Den skillnaden borde, om den alls var särskilt spridd, vara borta och därmed försvinner också en del av den laddning som fanns när det först begav sig.

Stig Söderkvist

Andra nummer fungerar fortfarande lika bra och där är SM i firmafest ett exempel. Det är skrivet av Gôrskôjs mentor Stig Söderkvist och då är det förargligt att han fått efternamnet felstavat i programmet. SM i firmafest från Stolpiller 2004 är inget finstilt nummer, där använder Stig Söderkvist den breda penseln men får ändå ihop detta sportradioinfluerade referat på ett slagkraftigt sätt. Sången Älgen stod i gläntan och glodde tycks i förstone rätt harmlös men är i sak en knivskarp uppgörelse med supande jägare. Det kanske var ett större problem förr och då får man beakta att Stig Söderkvist medverkade i sin första revy i slutet av 1940-talet. Per Jakobsson firar för övrigt triumfer som bligande älg och hans mimiska förmåga kommer också till användning i numret I bastun, även det av Stig Söderkvist.

Härliga krumelurer

Där får han sällskap av Britt Larsson som bjuder på några härliga krumelurer, inte minst som svartvinbärskokande mamma och svärmor i Kaos bor granne med svärmor och den efterföljande knorren. Kaos bor granne med svärmor är en spring-i-dörrarna-sketch av Östersundsrevyn med flera överrumplande vändningar på hustru-man-älskare-älskarinne-temat.

Ett av revyns mer träffande nummer är En olycka kommer sällan ensam som på ett anslående sätt gisslar våra dagars mobilanvändning, till exempel vid olyckor. Ta en selfie först, hjälp till sen. Då kan det, som här, gå åt helvete. Men denne djävul har - likt den som ska äta soppa med djävulen och därför använder en lång sked - införskaffat en hornförsedd selfiepinne.

En olycka kommer sällan ensam är ett av de nya bidragen och därför borde numret Ett sätt att umgås utgått. Inte för att det är ett dåligt nummer, det är lika träffande som olyckan, men eftersom temat är snarlikt kunde man valt något annat ur Smartphonerier. Möjligen var urvalet mycket begränsat och det måste vara Smartphonerier som Per Jakobsson har i åtanke när han i inledningen av andra akten sjunger ”Jag river upp såret, jag minns förra året, det är pest att gå på revy”. Fast raderna ska nog ses som en hyllning till Magnus & Brasse som tackades på bildskärmen.

Tack Robban

Gôrskôj passade också på att tacka Robban Broberg genom att använda hans Jag måste hejda mig som kombinerades med politikernas helomvändning vad gäller Rävåsskolan. Kanske revyns bästa lokala nummer.

Lögndetektorn har anpassats till Transcom och får därmed en lokal touch. Numret var bra redan i Tärningen är kastad, hjort är hjort från 2012 men har inte blivit sämre av den justering i texten som skett sedan dess. Blink, blink.

Bella Vehkamäki tar allt mer plats i revyn och det med rätta. Hon är lysande i Höga krav från Valbart 2006 där hon lägger in turbon och utan att snubbla på en enda stavelse eller tappa i begriplighet räknar upp allt var en kvinna förväntas göra. Och så ska hon hinna leva också.

Sverigedemokraterna får på pälsen. Men Sverige är ju stort, varför inte starta Värmlandsdemokraterna för folk som är riktiga värmlänningar, som älskar nävgröt och fläsk och har humor till skillnad mot de trista nerkingarna.

Mäktigt

Power är ett mäktigt dansnummer av Anelija Karahodzic. Mullrande trummor, häftiga moves av Robin Dahlberg och tryfferat med läckra mönster av Felicia Bodin, Ida Israelsson, Nathalie Petri, Petra Holm och Pehr Bodin. Inte en lika given SM-vinnare i dans & rytm som Clowndansen från 2013 men nog är Power topp tre.

Petra Holm, debutant, kommer att bli ett värdefullt tillskott i Gôrskôj och det skulle vara kul att få höra henne sjunga en tung powerballad eller något rivigt. Ett kort stycke antydde att förmågan finns. Men i avslutningsnumret fungerade inte hennes mikrofon.

Nu börjar resan mot 20 nya år förkunnade Bella Vehkamäki i avslutningsnumret och det ser vi fram emot.

Karlskogarevyn Gôrskôj har valt att bygga upp jubileumsrevyn kring föregångarna. Ett nummer från varje revy från Jubel i Bregår'n 1996 till Vilse i valfriheten 2014 (som ju hade premiär i januari 2015) utgör stomme. Gôrskôj har gjort samma val vid ett tidigare jubileum och nummer som då användes, som 2001 års SM-vinnare i sketchklassen Vår finska vänort, var därför diskvalificerade. Jag tycker om tanken, av flera skäl. Men det innebär också begränsningar eftersom grundformen är given. Humor är ju inte sällan tidsbunden och Lyset repeterar kan ses som ett exempel. Numret förekom 2005 och det var något år efter att Gôrskôj blivit utslängda från Folkets hus och fortfarande hade drabbningarna med en tidigare kulturnämndsordförande i någorlunda färskt minne. Denne hade bland annat uttalat sig förklenande om revy som kultur varpå representanter för Gôrskôj replikerade med väl valda citat från Uno ”Myggan” Ericsons nöjeslexikon. Lysets produktioner sågs kort sagt som finkultur medan Gôrskôj hade en lägre status. Den skillnaden borde, om den alls var särskilt spridd, vara borta och därmed försvinner också en del av den laddning som fanns när det först begav sig.

Stig Söderkvist

Andra nummer fungerar fortfarande lika bra och där är SM i firmafest ett exempel. Det är skrivet av Gôrskôjs mentor Stig Söderkvist och då är det förargligt att han fått efternamnet felstavat i programmet. SM i firmafest från Stolpiller 2004 är inget finstilt nummer, där använder Stig Söderkvist den breda penseln men får ändå ihop detta sportradioinfluerade referat på ett slagkraftigt sätt. Sången Älgen stod i gläntan och glodde tycks i förstone rätt harmlös men är i sak en knivskarp uppgörelse med supande jägare. Det kanske var ett större problem förr och då får man beakta att Stig Söderkvist medverkade i sin första revy i slutet av 1940-talet. Per Jakobsson firar för övrigt triumfer som bligande älg och hans mimiska förmåga kommer också till användning i numret I bastun, även det av Stig Söderkvist.

Härliga krumelurer

Där får han sällskap av Britt Larsson som bjuder på några härliga krumelurer, inte minst som svartvinbärskokande mamma och svärmor i Kaos bor granne med svärmor och den efterföljande knorren. Kaos bor granne med svärmor är en spring-i-dörrarna-sketch av Östersundsrevyn med flera överrumplande vändningar på hustru-man-älskare-älskarinne-temat.

Ett av revyns mer träffande nummer är En olycka kommer sällan ensam som på ett anslående sätt gisslar våra dagars mobilanvändning, till exempel vid olyckor. Ta en selfie först, hjälp till sen. Då kan det, som här, gå åt helvete. Men denne djävul har - likt den som ska äta soppa med djävulen och därför använder en lång sked - införskaffat en hornförsedd selfiepinne.

En olycka kommer sällan ensam är ett av de nya bidragen och därför borde numret Ett sätt att umgås utgått. Inte för att det är ett dåligt nummer, det är lika träffande som olyckan, men eftersom temat är snarlikt kunde man valt något annat ur Smartphonerier. Möjligen var urvalet mycket begränsat och det måste vara Smartphonerier som Per Jakobsson har i åtanke när han i inledningen av andra akten sjunger ”Jag river upp såret, jag minns förra året, det är pest att gå på revy”. Fast raderna ska nog ses som en hyllning till Magnus & Brasse som tackades på bildskärmen.

Tack Robban

Gôrskôj passade också på att tacka Robban Broberg genom att använda hans Jag måste hejda mig som kombinerades med politikernas helomvändning vad gäller Rävåsskolan. Kanske revyns bästa lokala nummer.

Lögndetektorn har anpassats till Transcom och får därmed en lokal touch. Numret var bra redan i Tärningen är kastad, hjort är hjort från 2012 men har inte blivit sämre av den justering i texten som skett sedan dess. Blink, blink.

Bella Vehkamäki tar allt mer plats i revyn och det med rätta. Hon är lysande i Höga krav från Valbart 2006 där hon lägger in turbon och utan att snubbla på en enda stavelse eller tappa i begriplighet räknar upp allt var en kvinna förväntas göra. Och så ska hon hinna leva också.

Sverigedemokraterna får på pälsen. Men Sverige är ju stort, varför inte starta Värmlandsdemokraterna för folk som är riktiga värmlänningar, som älskar nävgröt och fläsk och har humor till skillnad mot de trista nerkingarna.

Mäktigt

Power är ett mäktigt dansnummer av Anelija Karahodzic. Mullrande trummor, häftiga moves av Robin Dahlberg och tryfferat med läckra mönster av Felicia Bodin, Ida Israelsson, Nathalie Petri, Petra Holm och Pehr Bodin. Inte en lika given SM-vinnare i dans & rytm som Clowndansen från 2013 men nog är Power topp tre.

Petra Holm, debutant, kommer att bli ett värdefullt tillskott i Gôrskôj och det skulle vara kul att få höra henne sjunga en tung powerballad eller något rivigt. Ett kort stycke antydde att förmågan finns. Men i avslutningsnumret fungerade inte hennes mikrofon.

Nu börjar resan mot 20 nya år förkunnade Bella Vehkamäki i avslutningsnumret och det ser vi fram emot.