2016-09-17 06:00

2016-09-17 06:00

Kommunikation

TÄNKVÄRT

För några år sedan, då jag var aktiv i arbetslivet deltog jag i en kurs om Människan som informationsbehandlare. Kursen handlade om hur vi möter varandra när vi pratar med varandra. Det finns ju minst tre sätt: Debatt, diskussion och samtal.

Debatter kan vi få lyssna till i TV inför våra val vart fjärde år. Det brukar vara spännande. De är skickliga på att föra fram sina ståndpunkter, politikerna. Det tror jag vi ska vara tacksamma inför, så vi får veta hur vi ska rösta.

Diskussion sysslar vi med när vi till exempel träffas i en arbetsgrupp och ska planera och utföra något tillsammans. Då ska vi förhoppningsvis komma fram till ett bra resultat.

Jag tycker att samtalet är det mest meningsfulla. Där kan vi människor komma varandra nära. Vi behöver inte sträva efter att vara av samma åsikt, inte nå ett resultat. Allt vi behöver göra är att lyssna på varandra, ge varandra tid, och då kanske få nya insikter.

Kursledaren ställde en fråga: Kommunikationsproblem är egentligen kontaktproblem. Vad kan man göra för att förbättra sin kommunikationsförmåga?

Han gav oss några tips:

Lyssna aktivt: Ge människor tid. Se på personen som talar. Fråga om man inte förstår: Hur menar du? Jag är rädd att jag inte förstår hur du menar.

Bekräfta det personen säger med nickningar och kanske leenden.

Människors inställning till varandra påverkar samtalet, kontakten. Språklig kompetens är både förmågan att lyssna och förmågan att uttrycka sig, vara lyhörd, och ha förmågan att läsa mellan raderna, höra det som inte sägs, vara medkännande. Det kallas ofta för empati.

Den psykologiska blicken och förmågan att överta andras roller och perspektiv är viktig, inte för att analysera, utan för att ge andra stöd, att ingjuta mod, skapa trygghet och glädje.

Ja, det var många kloka ord. Jag önskar att jag kan komma ihåg dem, när jag är tillsammans med människor.

Debatter kan vi få lyssna till i TV inför våra val vart fjärde år. Det brukar vara spännande. De är skickliga på att föra fram sina ståndpunkter, politikerna. Det tror jag vi ska vara tacksamma inför, så vi får veta hur vi ska rösta.

Diskussion sysslar vi med när vi till exempel träffas i en arbetsgrupp och ska planera och utföra något tillsammans. Då ska vi förhoppningsvis komma fram till ett bra resultat.

Jag tycker att samtalet är det mest meningsfulla. Där kan vi människor komma varandra nära. Vi behöver inte sträva efter att vara av samma åsikt, inte nå ett resultat. Allt vi behöver göra är att lyssna på varandra, ge varandra tid, och då kanske få nya insikter.

Kursledaren ställde en fråga: Kommunikationsproblem är egentligen kontaktproblem. Vad kan man göra för att förbättra sin kommunikationsförmåga?

Han gav oss några tips:

Lyssna aktivt: Ge människor tid. Se på personen som talar. Fråga om man inte förstår: Hur menar du? Jag är rädd att jag inte förstår hur du menar.

Bekräfta det personen säger med nickningar och kanske leenden.

Människors inställning till varandra påverkar samtalet, kontakten. Språklig kompetens är både förmågan att lyssna och förmågan att uttrycka sig, vara lyhörd, och ha förmågan att läsa mellan raderna, höra det som inte sägs, vara medkännande. Det kallas ofta för empati.

Den psykologiska blicken och förmågan att överta andras roller och perspektiv är viktig, inte för att analysera, utan för att ge andra stöd, att ingjuta mod, skapa trygghet och glädje.

Ja, det var många kloka ord. Jag önskar att jag kan komma ihåg dem, när jag är tillsammans med människor.

  • KARIN BJÖRZÉN