2016-07-16 06:00

2016-07-16 06:00

Bortom min horisont…

PER WÄRMEGÅRD

Då barnen vid ett tillfälle satt och samtalade om telefoner, datorer och spel tillsammans med sina kusiner såg salig morfar ut att inte riktigt hänga med i samtalet.

På frågan om han hade några funderingar om det senaste inom datavärlden svarade han „Detta är bortom min horisont”.

Han var då en gammal man som hade insikt i att han inte behövde ha koll på allt nytt. Han hade under sitt liv sedan tidigt 1910-tal varit med om allt det som vi idag tar som så självklart, som bilresor och telekommunikation. En gammal man med insikt om att han inte heller behövde ha den koll som han tidigare haft. Nu var han trygg i att veta att barn och barnbarn hade greppet och kunde med tacksamhet överlämna ansvaret till nästa generation.

Under en bilresa på dryga 200 mil den senaste veckan har jag reflekterat över vad som är min horisont. Den växlar hela tiden. En resa gör rent konkret att den flyttar sig och att jag får möjligheter till nya inblickar och insikter. Jag får möta nya platser och träffa människor som inte lever sina liv på mina villkor eller med mina möjligheter, men som säkert är tillfreds med sin tillvaro. Och jag får lära mig att mitt sätt att se och tänka är just mitt sätt. Andra människor har andra insikter och kunskaper. Men i mötet med varandra kan vi dela liv och livserfarenheter. Det som då blir till ny insikt för oss båda och som leder till att nya horisonter öppnar sig. Min nyfikenhet kan då ge möjligheter att växa och utveckla mitt tänkande.

Livet är hela tiden under förändring, eller om vi säger utveckling. Villkoren i livsförutsättningarna ändras. Det som verkligen ligger bortom vår horisont får vi överlåta åt andra, men vi som kan och vill har möjligheten att ta tag i vår situation. Låta den nya horisonten gå oss nya insikter och nya erbjudanden. Den så kallade Sinnesrobönen behöver vi ta till oss och reflektera över:

„Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

 

På frågan om han hade några funderingar om det senaste inom datavärlden svarade han „Detta är bortom min horisont”.

Han var då en gammal man som hade insikt i att han inte behövde ha koll på allt nytt. Han hade under sitt liv sedan tidigt 1910-tal varit med om allt det som vi idag tar som så självklart, som bilresor och telekommunikation. En gammal man med insikt om att han inte heller behövde ha den koll som han tidigare haft. Nu var han trygg i att veta att barn och barnbarn hade greppet och kunde med tacksamhet överlämna ansvaret till nästa generation.

Under en bilresa på dryga 200 mil den senaste veckan har jag reflekterat över vad som är min horisont. Den växlar hela tiden. En resa gör rent konkret att den flyttar sig och att jag får möjligheter till nya inblickar och insikter. Jag får möta nya platser och träffa människor som inte lever sina liv på mina villkor eller med mina möjligheter, men som säkert är tillfreds med sin tillvaro. Och jag får lära mig att mitt sätt att se och tänka är just mitt sätt. Andra människor har andra insikter och kunskaper. Men i mötet med varandra kan vi dela liv och livserfarenheter. Det som då blir till ny insikt för oss båda och som leder till att nya horisonter öppnar sig. Min nyfikenhet kan då ge möjligheter att växa och utveckla mitt tänkande.

Livet är hela tiden under förändring, eller om vi säger utveckling. Villkoren i livsförutsättningarna ändras. Det som verkligen ligger bortom vår horisont får vi överlåta åt andra, men vi som kan och vill har möjligheten att ta tag i vår situation. Låta den nya horisonten gå oss nya insikter och nya erbjudanden. Den så kallade Sinnesrobönen behöver vi ta till oss och reflektera över:

„Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”