2016-05-14 06:00

2016-05-14 06:00

Trädgårdsvärk

MARIE JOHANSSON GADDE

Visst gör det ont när knoppar brista. Du känner igen orden från Karin Boyes dikt Ja visst gör det ont.

Äntligen är maj månad här! Med knoppar, gräs som börjar växa på allvar, ja allt det där härliga som hör våren till. Nu har vi glömt den där förkylningen som hängde i så länge i vintras. Vi har glömt kylan och mörkret. Här skall ut och grävas och planteras, eller bara vara ute och njuta. Ta en promenad, ja... men själv är jag ingen träningsmänniska. Då föredrar jag att byta träningsvärken mot trädgårdsvärk! När det stränar i ryggen efter en dag med fixande i rabatten. Det är grejer det! Man börjar lite försiktigt före jul. Byter ut julstädningen mot att drömma sig bort med en trädgårdstidning. Efter jul börjar man spara på mjölkkartonger som sköljes och klipps upp i praktisk storlek. Oj, vilken plats de tar! Men ännu så finns det lite plats där adventsstjärnornas blomkrukor senare skall stå förvarade. Ja visst ja, julgrupperna ser då för ledsna ut. Kasta och sortera. Lökarna skall ut i rabatten senare i vår... som ju ännu är bottenfrusen... ja ja lite mer plats kan jag nog få i städskåpet. Ut med dammsugaren! Det skall ju ändå städas efter julens alla kalas. Men inte än, det kan vänta lite till. Det är ju nyttigt att lyfta benen, så varför inte kliva över dammsugaren. Ja, ni ser mönstret. Det finns alltid något att skjuta upp till morgondagen i väntan på den härliga våren. Och så plötsligt är den här! Energin liksom bara smyger sig på. Lökarna hamnar där de skall och mjölkkartongerna hamnar i fönstret med frösådd i. Det är roligare att vara ute än inne! Städa kan man göra en regnig dag. Regniga dagar är också perfekta att sitta i bästa trädgårdskompisens växthus, dricka kaffe och prata plantor. Nu kanske ni tror att jag har en sjusärdeles vacker trädgård. Icke då! Men jag älskar att vara i den, pilla lite här och där. Slåss med brännässlorna och hytta med näven åt rådjuren som ännu en gång käkar upp tulpanerna så man kan tro att Morticia Addams varit framme med sekatören. Ni vet, mamman i skräckfamiljen som älskade en fräsch knippe stjälkar att sätta i vasen, efter att varje ros omsorgsfullt klippts bort. De senaste åren har jag fått med mig maken ut bland kompost och mylla. Från att ha ansett att gräsmattor är ett gissel som borde grävas bort i byte mot en asfaltsyta har han utvecklats till en virtuous bland örterna. Det finns ingen hejd på vad som skall ner i jorden. Bara det sedan går att laga mat på eller piffa till smakbrytningen med. Förra året fick vi ett överflöd av bladpersilja. Så vi prövade att laga tabouleh. Det blev väl så där... I år kallar jag in experthjälp för att få till smakerna. Mina själsliga systrar från mellanöstern kan det där med matlagning. Jag lovar er! Deras bladpersilja står redan reslig och frodig på Korpkullen och bara väntar på att bli skördad i sommar. Ja, nu väntar en tid av knoppar som slår ut i blom, vänskap att vårda och grödor att skörda!

Äntligen är maj månad här! Med knoppar, gräs som börjar växa på allvar, ja allt det där härliga som hör våren till. Nu har vi glömt den där förkylningen som hängde i så länge i vintras. Vi har glömt kylan och mörkret. Här skall ut och grävas och planteras, eller bara vara ute och njuta. Ta en promenad, ja... men själv är jag ingen träningsmänniska. Då föredrar jag att byta träningsvärken mot trädgårdsvärk! När det stränar i ryggen efter en dag med fixande i rabatten. Det är grejer det! Man börjar lite försiktigt före jul. Byter ut julstädningen mot att drömma sig bort med en trädgårdstidning. Efter jul börjar man spara på mjölkkartonger som sköljes och klipps upp i praktisk storlek. Oj, vilken plats de tar! Men ännu så finns det lite plats där adventsstjärnornas blomkrukor senare skall stå förvarade. Ja visst ja, julgrupperna ser då för ledsna ut. Kasta och sortera. Lökarna skall ut i rabatten senare i vår... som ju ännu är bottenfrusen... ja ja lite mer plats kan jag nog få i städskåpet. Ut med dammsugaren! Det skall ju ändå städas efter julens alla kalas. Men inte än, det kan vänta lite till. Det är ju nyttigt att lyfta benen, så varför inte kliva över dammsugaren. Ja, ni ser mönstret. Det finns alltid något att skjuta upp till morgondagen i väntan på den härliga våren. Och så plötsligt är den här! Energin liksom bara smyger sig på. Lökarna hamnar där de skall och mjölkkartongerna hamnar i fönstret med frösådd i. Det är roligare att vara ute än inne! Städa kan man göra en regnig dag. Regniga dagar är också perfekta att sitta i bästa trädgårdskompisens växthus, dricka kaffe och prata plantor. Nu kanske ni tror att jag har en sjusärdeles vacker trädgård. Icke då! Men jag älskar att vara i den, pilla lite här och där. Slåss med brännässlorna och hytta med näven åt rådjuren som ännu en gång käkar upp tulpanerna så man kan tro att Morticia Addams varit framme med sekatören. Ni vet, mamman i skräckfamiljen som älskade en fräsch knippe stjälkar att sätta i vasen, efter att varje ros omsorgsfullt klippts bort. De senaste åren har jag fått med mig maken ut bland kompost och mylla. Från att ha ansett att gräsmattor är ett gissel som borde grävas bort i byte mot en asfaltsyta har han utvecklats till en virtuous bland örterna. Det finns ingen hejd på vad som skall ner i jorden. Bara det sedan går att laga mat på eller piffa till smakbrytningen med. Förra året fick vi ett överflöd av bladpersilja. Så vi prövade att laga tabouleh. Det blev väl så där... I år kallar jag in experthjälp för att få till smakerna. Mina själsliga systrar från mellanöstern kan det där med matlagning. Jag lovar er! Deras bladpersilja står redan reslig och frodig på Korpkullen och bara väntar på att bli skördad i sommar. Ja, nu väntar en tid av knoppar som slår ut i blom, vänskap att vårda och grödor att skörda!