2016-05-11 06:00

2016-05-11 06:00

Ny grön revolution

: Kan stoppa hunger

Världens ledare har slagit fast att hunger och extrem fattigdom ska vara utrotade år 2030. För att nå dit krävs en ny grön revolution, en storsatsning på det småskaliga jordbruket i utvecklingsländer. Och Sveriges bistånd måste i mycket högre grad än idag gå till de fattigas jordbruk.

Från och med januari i år gäller FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, vilka ersätter milleniemålen. De två mål som står överst på listan är att den extrema fattigdomen och hungern ska vara utrotade år 2030.

Idag går cirka 800 miljoner människor i världen och lägger sig hungriga och 700 miljoner lever i extrem fattigdom. Majoriteten av dessa människor bor på landsbygden och är helt beroende av jordbruket för sin försörjning. Ett exempel är Malawi där tre miljoner människor i dag hotas av svält på grund av att torka och missväxt. Ofta handlar det om små familjejordbruk vars produktion skulle kunna öka kraftigt och på ett hållbart sätt med rätt insatser. Men de fattigas jordbruk är ett försummat område – trots att kunskapen finns om att en grön revolution stoppar hungern så uteblir satsningarna.

We Effect har arbetat med stöd till småskaliga jordbrukare i snart 60 år och vi samarbetar bland annat med FAO, FN:s jordbruksorganisation. Vi vet att stöd till det småskaliga jordbruket är en effektiv väg att minska fattigdom och hunger. Ja, det är faktiskt ofta det enda sättet att långsiktigt förändra villkoren för världens allra fattigaste befolkning, eftersom den lilla bit jord de odlar kan vara deras enda tillgång.

I en rapport som We Effect nyligen överlämnade till Sveriges landsbygdsminister, Sven-Erik Bucht, och till jordbruksministerier världen över drar vi några slutsatser om vad som krävs för att utrota fattigdom och hunger. Sverige kan i hög grad bidra till en sådan utveckling.

Stöd till jordbruket är en mycket effektiv fattigdomsbekämpning. Det visar många internationella studier. Tillväxt inom jordbruket i fattiga länder kan vara fem till tio gånger så effektiv som tillväxt inom andra sektorer när det gäller att minska fattigdomen.

Men jordbruket måste ställas om i de fattiga länderna. Satsa på socialt, ekonomiskt, klimat- och miljömässigt hållbart jordbruk som bygger starka samhällen. Ett hållbart jordbruk med en mångfald av grödor och produktionsmetoder.

Satsa på kvinnorna. De utgör mer än hälften av den fattigaste befolkningen på landsbygden och därför bör minst hälften av biståndet gå till dem.

Sverige måste satsa en större andel av biståndet på jordbruk. Sett över en tjugoårsperiod har Sveriges bistånd till jordbrukssektorn sjunkit från tio procent till tre procent år 2014. Genomsnittet för OECD-länderna är nära fem procent.

FN:s globala mål att utrota extrem fattigdom och hunger till år 2030 är fullt möjliga att nå. Men bara om det sker en global satsning på det småskaliga, hållbara jordbruket i utvecklingsländerna. Sverige har alla möjligheter att visa vägen här. Låt oss skapa en ny grön revolution för de fattigas jordbruk.

Anneli Rogeman

vd We Effect

Världens ledare har slagit fast att hunger och extrem fattigdom ska vara utrotade år 2030. För att nå dit krävs en ny grön revolution, en storsatsning på det småskaliga jordbruket i utvecklingsländer. Och Sveriges bistånd måste i mycket högre grad än idag gå till de fattigas jordbruk.

Från och med januari i år gäller FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, vilka ersätter milleniemålen. De två mål som står överst på listan är att den extrema fattigdomen och hungern ska vara utrotade år 2030.

Idag går cirka 800 miljoner människor i världen och lägger sig hungriga och 700 miljoner lever i extrem fattigdom. Majoriteten av dessa människor bor på landsbygden och är helt beroende av jordbruket för sin försörjning. Ett exempel är Malawi där tre miljoner människor i dag hotas av svält på grund av att torka och missväxt. Ofta handlar det om små familjejordbruk vars produktion skulle kunna öka kraftigt och på ett hållbart sätt med rätt insatser. Men de fattigas jordbruk är ett försummat område – trots att kunskapen finns om att en grön revolution stoppar hungern så uteblir satsningarna.

We Effect har arbetat med stöd till småskaliga jordbrukare i snart 60 år och vi samarbetar bland annat med FAO, FN:s jordbruksorganisation. Vi vet att stöd till det småskaliga jordbruket är en effektiv väg att minska fattigdom och hunger. Ja, det är faktiskt ofta det enda sättet att långsiktigt förändra villkoren för världens allra fattigaste befolkning, eftersom den lilla bit jord de odlar kan vara deras enda tillgång.

I en rapport som We Effect nyligen överlämnade till Sveriges landsbygdsminister, Sven-Erik Bucht, och till jordbruksministerier världen över drar vi några slutsatser om vad som krävs för att utrota fattigdom och hunger. Sverige kan i hög grad bidra till en sådan utveckling.

Stöd till jordbruket är en mycket effektiv fattigdomsbekämpning. Det visar många internationella studier. Tillväxt inom jordbruket i fattiga länder kan vara fem till tio gånger så effektiv som tillväxt inom andra sektorer när det gäller att minska fattigdomen.

Men jordbruket måste ställas om i de fattiga länderna. Satsa på socialt, ekonomiskt, klimat- och miljömässigt hållbart jordbruk som bygger starka samhällen. Ett hållbart jordbruk med en mångfald av grödor och produktionsmetoder.

Satsa på kvinnorna. De utgör mer än hälften av den fattigaste befolkningen på landsbygden och därför bör minst hälften av biståndet gå till dem.

Sverige måste satsa en större andel av biståndet på jordbruk. Sett över en tjugoårsperiod har Sveriges bistånd till jordbrukssektorn sjunkit från tio procent till tre procent år 2014. Genomsnittet för OECD-länderna är nära fem procent.

FN:s globala mål att utrota extrem fattigdom och hunger till år 2030 är fullt möjliga att nå. Men bara om det sker en global satsning på det småskaliga, hållbara jordbruket i utvecklingsländerna. Sverige har alla möjligheter att visa vägen här. Låt oss skapa en ny grön revolution för de fattigas jordbruk.

Anneli Rogeman

vd We Effect

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.