2016-05-09 06:00

2016-05-09 06:00

Mer idrott i skolan

Utbildning: Flera studier visar att man mår bättre av fysiska aktiviter

Ungdomars vardag består till stor del av stillasittande arbete i skola och med läxor och därför skulle mer skolidrott vara ett positivt avbrott i vardagen. Ökad skolidrott skulle troligtvis inte kunna eliminera överviktiga barn och ungdomar, men det skulle eventuellt skapa ett intresse för att aktivt börja utföra fysiska aktiviteter på fritiden. Sverige har färre idrottstimmar jämfört med många andra europeiska länder. Detta trots att forskningen visar att återkommande träning har positiva effekter. Jag anser att mer idrott i skolan skulle kunna förbättra skolelevernas betyg och även deras psykiska hälsa.

Skolresultaten har försämrats kraftigt sedan början av 1990-talet och i takt med de sjunkande betygen har även idrottstimmarna minskat. Jag tror att det bästa alternativet för att förbättra skolresultaten är att införa 45 minuter idrott varje dag. Det har en positiv effekt på elevernas ork, effektivitet och motorik. Forskning från Bunkefloprojektet (2016-03-18) i Malmö visar tydligt att detta stämmer. I Malmö ökade andelen behöriga till gymnasiet med hela 8 procent. Regeringen använder nu stora delar av pengarna 4567från skolbudgeten till att köpa in skoldatorer, surfplattor och anställa extralärare i ett försök att höja elevernas kunskaper. För att stoppa den negativ betygs utveckling behövs nödvändigtvis inte enbart elektroniska hjälpmedel eller fler lärare, det regeringen bör göra är ett val för att kunna hejda den negativa utvecklingen. De bör antingen fortsätta lägga stora delar av budgeten på saker som uppenbarligen inte fungerat eller spendera en del av budgeten till metoder som är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönande.Om vi vill ha piggare och smartare elever bör vi införa mer idrott och fysisk aktivitet i skolan.

Många anser att det är en alldeles för stor investering som skulle spränga regeringens och kommunernas skolbudget, idrott kostar naturligtvis en hel del pengar, men faktum är att det faktiskt inte stämmer. Sveriges kommuner skulle kunna tjäna 59 miljoner kronor i produktivitetsvinster, 56 miljoner kronor i minskade sjukvårdskostnader (Svenska Dagbladet 2016-03-18). De siffrorna är betydligt mycket högre än de 16 miljoner kronor som personal- och lokalkostnaderna beräknas öka med om idrott infördes varje skoldag.

Flera studier visar att man mår bättre av fysiska aktiviter, må-bra ämnen produceras till hjärnan som gör att man helt enkelt blir på bättre humör. Idag lider alldeles för många barn och ungdomar av stress och depressioner främst på grund av skolan, men även av andra saker. I en undersökning gjord av University of Vermont (www.uvm.edu 2016-03-18) bevisar man vikten av att röra på sig. Måttlig träning kan motverka den dagliga stressen hos många personer. Många tycker att det kan kännas stressigt att gå på en onödig idrottslektion istället för att till exempel plugga inför prov, men vid träning produceras endorfiner som faktiskt minskar stressen. Träning är också ett effektivt sätt att bota depressioner på, säger Jeremy Sibold, professor på University of Vermont. Jag tror inte bara att betygen skulle öka, elevernas psyksiska hälsa skulle också bli betydligt bättre ifall antalet idrottslektioner ökade.

Flera studier visar tydligt att mer fysisk aktivitet är nyckeln till framgång när det gäller att bota stress och depression, ökad produktivitet och höja betygen. Enligt Bunkefloprojektet har 45 minuter idrott varje dag en positiv effekt på elevernas ork, effektivitet och motorik. Mer idrott på schemat skulle självklart kosta en hel del pengar, närmare bestämt 16 miljoner kronor, men eftersom sjukvårdskostnader och andra stora utgifter kommer att minska skulle alltså kommunerna gå med vinst. För att kunna förbättra skolelevernas betyg och även deras psykiska hälsa bör vi alltså införa mer idrott och fysiska aktiviteter i skolan.

Elev på Möckelngymnasiet

Ungdomars vardag består till stor del av stillasittande arbete i skola och med läxor och därför skulle mer skolidrott vara ett positivt avbrott i vardagen. Ökad skolidrott skulle troligtvis inte kunna eliminera överviktiga barn och ungdomar, men det skulle eventuellt skapa ett intresse för att aktivt börja utföra fysiska aktiviteter på fritiden. Sverige har färre idrottstimmar jämfört med många andra europeiska länder. Detta trots att forskningen visar att återkommande träning har positiva effekter. Jag anser att mer idrott i skolan skulle kunna förbättra skolelevernas betyg och även deras psykiska hälsa.

Skolresultaten har försämrats kraftigt sedan början av 1990-talet och i takt med de sjunkande betygen har även idrottstimmarna minskat. Jag tror att det bästa alternativet för att förbättra skolresultaten är att införa 45 minuter idrott varje dag. Det har en positiv effekt på elevernas ork, effektivitet och motorik. Forskning från Bunkefloprojektet (2016-03-18) i Malmö visar tydligt att detta stämmer. I Malmö ökade andelen behöriga till gymnasiet med hela 8 procent. Regeringen använder nu stora delar av pengarna 4567från skolbudgeten till att köpa in skoldatorer, surfplattor och anställa extralärare i ett försök att höja elevernas kunskaper. För att stoppa den negativ betygs utveckling behövs nödvändigtvis inte enbart elektroniska hjälpmedel eller fler lärare, det regeringen bör göra är ett val för att kunna hejda den negativa utvecklingen. De bör antingen fortsätta lägga stora delar av budgeten på saker som uppenbarligen inte fungerat eller spendera en del av budgeten till metoder som är vetenskapligt utvärderade, effektiva och ytterst lönande.Om vi vill ha piggare och smartare elever bör vi införa mer idrott och fysisk aktivitet i skolan.

Många anser att det är en alldeles för stor investering som skulle spränga regeringens och kommunernas skolbudget, idrott kostar naturligtvis en hel del pengar, men faktum är att det faktiskt inte stämmer. Sveriges kommuner skulle kunna tjäna 59 miljoner kronor i produktivitetsvinster, 56 miljoner kronor i minskade sjukvårdskostnader (Svenska Dagbladet 2016-03-18). De siffrorna är betydligt mycket högre än de 16 miljoner kronor som personal- och lokalkostnaderna beräknas öka med om idrott infördes varje skoldag.

Flera studier visar att man mår bättre av fysiska aktiviter, må-bra ämnen produceras till hjärnan som gör att man helt enkelt blir på bättre humör. Idag lider alldeles för många barn och ungdomar av stress och depressioner främst på grund av skolan, men även av andra saker. I en undersökning gjord av University of Vermont (www.uvm.edu 2016-03-18) bevisar man vikten av att röra på sig. Måttlig träning kan motverka den dagliga stressen hos många personer. Många tycker att det kan kännas stressigt att gå på en onödig idrottslektion istället för att till exempel plugga inför prov, men vid träning produceras endorfiner som faktiskt minskar stressen. Träning är också ett effektivt sätt att bota depressioner på, säger Jeremy Sibold, professor på University of Vermont. Jag tror inte bara att betygen skulle öka, elevernas psyksiska hälsa skulle också bli betydligt bättre ifall antalet idrottslektioner ökade.

Flera studier visar tydligt att mer fysisk aktivitet är nyckeln till framgång när det gäller att bota stress och depression, ökad produktivitet och höja betygen. Enligt Bunkefloprojektet har 45 minuter idrott varje dag en positiv effekt på elevernas ork, effektivitet och motorik. Mer idrott på schemat skulle självklart kosta en hel del pengar, närmare bestämt 16 miljoner kronor, men eftersom sjukvårdskostnader och andra stora utgifter kommer att minska skulle alltså kommunerna gå med vinst. För att kunna förbättra skolelevernas betyg och även deras psykiska hälsa bör vi alltså införa mer idrott och fysiska aktiviteter i skolan.

Elev på Möckelngymnasiet