2016-04-25 06:00

2016-04-25 06:00

Det fungerar inte

Näringsliv: Medfinansieringen gör det mer riskfyllt att anställa

Regeringen vill återinföra medfinansieringen i sjukförsäkringen. Det kommer att fungera lika dåligt som förra gången

Nyligen föreslog regeringen att arbetsgivare ska betala 25 procent av sjukpenningen för medarbetare som varit sjukskrivna längre än 90 dagar. Tanken är att det ska motivera arbetsgivare att ta ett större ansvar för rehabilitering och förebyggande arbete.

Tyvärr lär resultatet istället bli att människor med sjukdomshistoria får svårare att få ett jobb. När risken för oförutsägbara kostnader ökar blir arbetsgivare mer försiktiga vid anställningar. I Örebroregionen är det över 90 procent av företagen som uppger att de kommer att bli försiktigare att rekrytera medarbetare med ohälsohistorik enligt Svenskt Näringsliv Företagarpanel. Det är precis vad som hände en liknande modell infördes 2005. Den fungerade så dåligt att den avskaffades efter två år.

Regeringen är med rätta oroad över de ökande sjukskrivningarna –som dessutom kommer att öka ytterligare eftersom regeringen avskaffat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Men lösningen är inte att återinföra en medfinansiering som inte fungerar. Särskilt inte som företagen i Örebroregionen anser att det är under fem procent av sjukfrånvaron som kan anses vara arbetsrelaterad.

Regeringen tycks tro att det saknas ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna att vara aktiva i sjukprocessen och ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga. Så är det inte alls.

Friska medarbetare och en god arbetsmiljö är självklara förutsättningar för att företag ska kunna bedriva långsiktigt hållbar verksamhet. Men trots god arbetsmiljö och förebyggande arbete kan arbetsgivarna inte alltid påverka sjukfrånvaron. Många sjukfall orsakas av faktorer utanför arbetsplatsen, exempelvis fritidsaktiviteter. Ibland blir sjukfrånvaron lång i väntan på medicinsk behandling.

Företagen har redan starka ekonomiska drivkrafter att vara aktiva. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen och premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring så innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier.

Dessutom är regeringen medvetet vilseledande när den hävdar att förslaget är kostnadsneutralt för företagen. Idag finansieras sjukförsäkringen genom arbetsgivaravgiften där skattedelen successivt har höjts. Detta överuttag motsvarar nu nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Arbetsgivarna finansierar alltså redan med råge sjukfrånvaron.

En hållbar sjukförsäkring kan bidra till ökad sysselsättning och att sjukskrivnas arbetsförmåga tas tillvara. Det sker inte genom att öka företagens kostnader och försvåra för människor med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättning att få ett jobb. Regeringen måste lägga planerna på medfinansiering i papperskorgen.

Catharina Bäck

socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv

Karl Hulterström

regionchef Svenskt Näringsliv

 

Nyligen föreslog regeringen att arbetsgivare ska betala 25 procent av sjukpenningen för medarbetare som varit sjukskrivna längre än 90 dagar. Tanken är att det ska motivera arbetsgivare att ta ett större ansvar för rehabilitering och förebyggande arbete.

Tyvärr lär resultatet istället bli att människor med sjukdomshistoria får svårare att få ett jobb. När risken för oförutsägbara kostnader ökar blir arbetsgivare mer försiktiga vid anställningar. I Örebroregionen är det över 90 procent av företagen som uppger att de kommer att bli försiktigare att rekrytera medarbetare med ohälsohistorik enligt Svenskt Näringsliv Företagarpanel. Det är precis vad som hände en liknande modell infördes 2005. Den fungerade så dåligt att den avskaffades efter två år.

Regeringen är med rätta oroad över de ökande sjukskrivningarna –som dessutom kommer att öka ytterligare eftersom regeringen avskaffat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Men lösningen är inte att återinföra en medfinansiering som inte fungerar. Särskilt inte som företagen i Örebroregionen anser att det är under fem procent av sjukfrånvaron som kan anses vara arbetsrelaterad.

Regeringen tycks tro att det saknas ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna att vara aktiva i sjukprocessen och ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga. Så är det inte alls.

Friska medarbetare och en god arbetsmiljö är självklara förutsättningar för att företag ska kunna bedriva långsiktigt hållbar verksamhet. Men trots god arbetsmiljö och förebyggande arbete kan arbetsgivarna inte alltid påverka sjukfrånvaron. Många sjukfall orsakas av faktorer utanför arbetsplatsen, exempelvis fritidsaktiviteter. Ibland blir sjukfrånvaron lång i väntan på medicinsk behandling.

Företagen har redan starka ekonomiska drivkrafter att vara aktiva. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen och premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring så innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier.

Dessutom är regeringen medvetet vilseledande när den hävdar att förslaget är kostnadsneutralt för företagen. Idag finansieras sjukförsäkringen genom arbetsgivaravgiften där skattedelen successivt har höjts. Detta överuttag motsvarar nu nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Arbetsgivarna finansierar alltså redan med råge sjukfrånvaron.

En hållbar sjukförsäkring kan bidra till ökad sysselsättning och att sjukskrivnas arbetsförmåga tas tillvara. Det sker inte genom att öka företagens kostnader och försvåra för människor med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättning att få ett jobb. Regeringen måste lägga planerna på medfinansiering i papperskorgen.

Catharina Bäck

socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv

Karl Hulterström

regionchef Svenskt Näringsliv

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.