2016-04-09 06:00

2016-04-09 06:00

Jämställd cancervård

SJUKVÅRD: Borde vara tillgängligt för alla

Jämställdhet är ett begrepp som ligger i tiden. Kvinnor ska ha samma rättigheter som män och det håller jag fullständigt med om. Tyvärr glömmer man ibland bort att jämställdhet även innebär att män ska ha samma rättigheter som kvinnor. På vissa områden t.ex. inom cancervården har jämställdhetsproblematiken under många år legat i skymundan.

Cancer är en av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt cancerfonden (www.cancerfonden.se, 2016-03-18) drabbas mer än var tredje svensk någon gång under sitt liv av cancer i någon form. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen och bland män är prostatacancer vanligast. I en artikel skriver Björn Mildh (Karlskoga tidning, 2016-03-17) att en bröstcancerpatient får vänta i genomsnitt 20 dagar på att få vård medan den genomsnittliga väntetiden för en patient med prostatacancer är hela 167 dagar. Detta är enligt min mening alldeles för länge.

Borde inte något så livsviktigt som cancervård vara lika tillgängligt för alla? Visst, olika cancertyper utvecklas olika snabbt, men att den skillnaden skulle vara så stor att denna stora skillnad i väntetid är motiverad, tvivlar jag starkt på. Dessutom är 10-årsöverlevnaden, det vill säga andelen patienter som lever i minst 10 år efter ställd diagnos lägre för prostatacancerpatienter än för bröstcancerpatienter. Enligt statistik av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (www.bro.se, 2016-03-25) och Prostatacancerförbundet (www.prostatacancerförbundet.se, 2016-03-25) var 10-årsöverlevnanden för bröstcancerpatienter 83,5 % medan den för prostatacancerpatienter var 55 % år 2009. Visserligen har det gått några år sedan statistiken publicerades, men skillnaden kvarstår om än något mindre. Vad kan då detta bero på? Jag tror att den långa väntetiden spelar en avgörande roll. 167 dagar är nästan ett halvårs väntan. Under den tiden har tumören gott om tid att växa och sprida sig ostört. Därtill är det sällan prostatcancer upptäcks i ett tidigt skede eftersom man ännu inte har infört ett system med regelbundna screeningundersökningar för män som är i riskzonen för att drabbas av prostatacancer. När behandling väl sätts in kan sjukdomen redan ha gått så långt att behandlingen försvåras eller i högre grad riskerar att misslyckas.

Prognosen för män med prostatacancer skulle kunna förbättras avsevärt om man utvecklade ett screeningsystem motsvarande det som används för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor och minskade väntetiden genom att exempelvis anställa fler urologer.

Dagen efter att B. Mildhs artikel publicerats i Karlskoga tidning kom en ny artikel av Anders Persson där Ove Andrén, verksamhetschef för urologi, förklarade att väntetiden för patienter med prostatacancer i Region Örebro län ligger under riksgenomsnittet. Sedan januari i år är den urologiska mottagningen i Karlskoga bemannad på heltid och två nya urologer har anställts av regionen. Detta är ett glädjande besked. Ett av många steg på vägen mot en bättre och mer jämställd cancervård. Låt oss hoppas att fler nu får upp ögonen för de problem som finns och tar efter Region Örebro läns initiativ.

Elev på Möckelngymnasiet

Jämställdhet är ett begrepp som ligger i tiden. Kvinnor ska ha samma rättigheter som män och det håller jag fullständigt med om. Tyvärr glömmer man ibland bort att jämställdhet även innebär att män ska ha samma rättigheter som kvinnor. På vissa områden t.ex. inom cancervården har jämställdhetsproblematiken under många år legat i skymundan.

Cancer är en av våra vanligaste folksjukdomar. Enligt cancerfonden (www.cancerfonden.se, 2016-03-18) drabbas mer än var tredje svensk någon gång under sitt liv av cancer i någon form. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen och bland män är prostatacancer vanligast. I en artikel skriver Björn Mildh (Karlskoga tidning, 2016-03-17) att en bröstcancerpatient får vänta i genomsnitt 20 dagar på att få vård medan den genomsnittliga väntetiden för en patient med prostatacancer är hela 167 dagar. Detta är enligt min mening alldeles för länge.

Borde inte något så livsviktigt som cancervård vara lika tillgängligt för alla? Visst, olika cancertyper utvecklas olika snabbt, men att den skillnaden skulle vara så stor att denna stora skillnad i väntetid är motiverad, tvivlar jag starkt på. Dessutom är 10-årsöverlevnaden, det vill säga andelen patienter som lever i minst 10 år efter ställd diagnos lägre för prostatacancerpatienter än för bröstcancerpatienter. Enligt statistik av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (www.bro.se, 2016-03-25) och Prostatacancerförbundet (www.prostatacancerförbundet.se, 2016-03-25) var 10-årsöverlevnanden för bröstcancerpatienter 83,5 % medan den för prostatacancerpatienter var 55 % år 2009. Visserligen har det gått några år sedan statistiken publicerades, men skillnaden kvarstår om än något mindre. Vad kan då detta bero på? Jag tror att den långa väntetiden spelar en avgörande roll. 167 dagar är nästan ett halvårs väntan. Under den tiden har tumören gott om tid att växa och sprida sig ostört. Därtill är det sällan prostatcancer upptäcks i ett tidigt skede eftersom man ännu inte har infört ett system med regelbundna screeningundersökningar för män som är i riskzonen för att drabbas av prostatacancer. När behandling väl sätts in kan sjukdomen redan ha gått så långt att behandlingen försvåras eller i högre grad riskerar att misslyckas.

Prognosen för män med prostatacancer skulle kunna förbättras avsevärt om man utvecklade ett screeningsystem motsvarande det som används för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor och minskade väntetiden genom att exempelvis anställa fler urologer.

Dagen efter att B. Mildhs artikel publicerats i Karlskoga tidning kom en ny artikel av Anders Persson där Ove Andrén, verksamhetschef för urologi, förklarade att väntetiden för patienter med prostatacancer i Region Örebro län ligger under riksgenomsnittet. Sedan januari i år är den urologiska mottagningen i Karlskoga bemannad på heltid och två nya urologer har anställts av regionen. Detta är ett glädjande besked. Ett av många steg på vägen mot en bättre och mer jämställd cancervård. Låt oss hoppas att fler nu får upp ögonen för de problem som finns och tar efter Region Örebro läns initiativ.

Elev på Möckelngymnasiet