2016-04-07 06:00

2016-04-07 06:00

Mer idrott i skolan

UTBILDNING: Satsningen på iPads har många nackdelar

I Karlskoga kommun har man under de senaste åren gjort stora satsningar på iPads, där en stor del av eleverna på grundskolan har tilldelats dessa tekniska hjälpmedel. Visst låter det roligt för barnen och ungdomarna att de får denna möjlighet, men det finns även stora nackdelar med denna satsning. För det första är en iPad ett tekniskt medel som man lätt kan bära med sig vart man än går. På raster, hem, till kompisar, ja vart som helst. Detta leder till att leken och den sociala verksamheten utanför dessa skärmar minskar och barn blir alltmer stillasittande.

För de här pengarna skulle man istället kunna göra en stor satsning på mer motion och idrott för barn i skolvärlden. Men då kanske man frågar sig, hur det skulle fungera och vad det skulle vara bra för? I Bunkefloprojektet i Malmö som startade år 1999 och avslutades år 2008 undersökte man just detta och man kom fram till väldigt positiva resultat. Bland annat visade det sig att mer idrott i skolan leder till bättre betyg och andelen behöriga till gymnasiet ökade bland annat med hela 8 procent, varav 13 procent för pojkar. Det visade sig även att det ledde till bättre trivsel, färre konflikter och ökad skelettstyrka.

När dilemmat om mer idrott i skolan kommer upp, frågar sig många vilka nedskärningar man skulle behöva göra och inte hur stora vinster det skulle leda till. I den nioåriga forskningen i Bunkefloprojektet kom man nämligen fram till att ökad idrott och motion leder till ekonomiska vinster och då framförallt inom välfärden. Detta eftersom att färre blir sjuka och då sparar man resurser inom sjukvården, men även med tanke på den ökade andelen utbildade ungdomar som kan bidra till samhället i framtiden. Investeringskostnaderna är alltså låga i förhållande till kommande vinster.

Man skulle även kunna fråga sig varför de barn som faktiskt vill idrotta inte kan ta sig den tiden på fritiden istället, men även det för med sig nackdelar. Saken är den att motion och förbättrad hälsa håller på att bli en klassfråga. Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet är fysiska hälsproblem i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn jämfört med gynnade barn. Den ultimata platsen, där det ställs krav på att barn måste behandlas lika oavsett hur bra man har det ställt hemma, är i skolan. Vi kan inte längre acceptera att vi avstår från att hjälpa barn att röra på sig med hänvisning till elevens personliga ansvar, tidsbrist eller dålig ekonomi.

Min uppfattning av det jag har sett och hört i allmänhet är att det finns en del barn som säger att de inte gillar idrott. Eftersom att de inte är en sådan person, det vill säga en person som håller på med idrott. När man söker på internet efter hur många sporter finns det kommer det upp ca 220 olika varianter. Låt säga att hälften av dem inte finns i Sverige eller är sporter där man inte rör på sig, då har vi ca 120 sporter kvar. Ungefär 20 av dessa sporter använder man sig av på idrotten i skolan. Med tanke på den siffran kan man förstå att det finns barn som känner att idrott inte är något för dem, eftersom de kanske inte har fått chansen att uppleva de andra 100 sporterna. Därför kräver mer idrott i skolan pedagogisk kvalitet, större utbud bland aktiviteter och bättre motorikstöd. Detta för att alla ska känna lycka och duglighet under idrottslektionerna.

Enligt DN (18/7-07) tillhör Sverige bottenligan i Europa när det gäller antalet idrottstimmar. Samtidigt rusar kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall bort på grund av sjukskrivningar. Sjukskrivningar som är till följd av att människorna får ett sämre immunförsvar, blir svagare, mer stressade och för dåligt tränade.

Trots detta gör man stora satsningar på tekniska läromedel redan i ung ålder, läromedel som jag och mina vänner klarade oss utmärkt utan. Att ge barnen varsin iPad är på ett sätt som att ge dem mindre fysisk aktivitet istället för att ge dem mer.

För att idén om mer idrott i skolan ska ha möjlighet att verkställas krävs uppbackning och stöd av politiker som har viljan att föra frågan framåt. Låt oss tillsammans klättra upp i listan av de länder som har flest idrottstimmar i Europa.

Maja Welander

elev Möckelngymnasiet

I Karlskoga kommun har man under de senaste åren gjort stora satsningar på iPads, där en stor del av eleverna på grundskolan har tilldelats dessa tekniska hjälpmedel. Visst låter det roligt för barnen och ungdomarna att de får denna möjlighet, men det finns även stora nackdelar med denna satsning. För det första är en iPad ett tekniskt medel som man lätt kan bära med sig vart man än går. På raster, hem, till kompisar, ja vart som helst. Detta leder till att leken och den sociala verksamheten utanför dessa skärmar minskar och barn blir alltmer stillasittande.

För de här pengarna skulle man istället kunna göra en stor satsning på mer motion och idrott för barn i skolvärlden. Men då kanske man frågar sig, hur det skulle fungera och vad det skulle vara bra för? I Bunkefloprojektet i Malmö som startade år 1999 och avslutades år 2008 undersökte man just detta och man kom fram till väldigt positiva resultat. Bland annat visade det sig att mer idrott i skolan leder till bättre betyg och andelen behöriga till gymnasiet ökade bland annat med hela 8 procent, varav 13 procent för pojkar. Det visade sig även att det ledde till bättre trivsel, färre konflikter och ökad skelettstyrka.

När dilemmat om mer idrott i skolan kommer upp, frågar sig många vilka nedskärningar man skulle behöva göra och inte hur stora vinster det skulle leda till. I den nioåriga forskningen i Bunkefloprojektet kom man nämligen fram till att ökad idrott och motion leder till ekonomiska vinster och då framförallt inom välfärden. Detta eftersom att färre blir sjuka och då sparar man resurser inom sjukvården, men även med tanke på den ökade andelen utbildade ungdomar som kan bidra till samhället i framtiden. Investeringskostnaderna är alltså låga i förhållande till kommande vinster.

Man skulle även kunna fråga sig varför de barn som faktiskt vill idrotta inte kan ta sig den tiden på fritiden istället, men även det för med sig nackdelar. Saken är den att motion och förbättrad hälsa håller på att bli en klassfråga. Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet är fysiska hälsproblem i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn jämfört med gynnade barn. Den ultimata platsen, där det ställs krav på att barn måste behandlas lika oavsett hur bra man har det ställt hemma, är i skolan. Vi kan inte längre acceptera att vi avstår från att hjälpa barn att röra på sig med hänvisning till elevens personliga ansvar, tidsbrist eller dålig ekonomi.

Min uppfattning av det jag har sett och hört i allmänhet är att det finns en del barn som säger att de inte gillar idrott. Eftersom att de inte är en sådan person, det vill säga en person som håller på med idrott. När man söker på internet efter hur många sporter finns det kommer det upp ca 220 olika varianter. Låt säga att hälften av dem inte finns i Sverige eller är sporter där man inte rör på sig, då har vi ca 120 sporter kvar. Ungefär 20 av dessa sporter använder man sig av på idrotten i skolan. Med tanke på den siffran kan man förstå att det finns barn som känner att idrott inte är något för dem, eftersom de kanske inte har fått chansen att uppleva de andra 100 sporterna. Därför kräver mer idrott i skolan pedagogisk kvalitet, större utbud bland aktiviteter och bättre motorikstöd. Detta för att alla ska känna lycka och duglighet under idrottslektionerna.

Enligt DN (18/7-07) tillhör Sverige bottenligan i Europa när det gäller antalet idrottstimmar. Samtidigt rusar kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall bort på grund av sjukskrivningar. Sjukskrivningar som är till följd av att människorna får ett sämre immunförsvar, blir svagare, mer stressade och för dåligt tränade.

Trots detta gör man stora satsningar på tekniska läromedel redan i ung ålder, läromedel som jag och mina vänner klarade oss utmärkt utan. Att ge barnen varsin iPad är på ett sätt som att ge dem mindre fysisk aktivitet istället för att ge dem mer.

För att idén om mer idrott i skolan ska ha möjlighet att verkställas krävs uppbackning och stöd av politiker som har viljan att föra frågan framåt. Låt oss tillsammans klättra upp i listan av de länder som har flest idrottstimmar i Europa.

Maja Welander

elev Möckelngymnasiet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.