2015-11-27 06:00

2015-11-27 06:00

Vad har hänt

UTBILDNING: Attityder till skola och utbildning

På en konferens om attityderna till skolan härom veckan konstaterade man att 60% av eleverna tyckte att det räckte med godkänt i ett ämne för att man ska vara nöjd!

Förr fanns en skillnad mellan bruksorter och städer utan dominerande industri när det gäller attityden till skolan. På bruksorterna räknade man att komma in på bruket utan högre betyg och då var ens framtid räddad. Utbildningsminister Björklund trodde att om man tog bort teoretiska ämnen från yrkesutbildningen skulle linjerna bli populära. Alla ska ju inte bli akademiker. Men uppenbarligen reagerade många på att yrkeslinjerna inte längre gav kompetens till högre utbildning . Reformen blev ett fiasko. Många platser står tomma! Inställningen att man inte behöver jobba i skolan har också spritt sig till större orter med välutbildad befolkning.

Professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, har i sin bok Djursholm, Sveriges ledarsamhälle funnit liknande attityder bland Djursholmselever. Vi vill gärna tro att människors status och position beror på deras aktuella förmågor och formella meriter, kunnande och kompetens. Så ser inte verkligheten ut enligt Holmqvist. Varför får inte välutbildade invandrare jobb? Vi lever numera i ett samhälle där människors möjligheter ytterst beror på deras sociala, kommunikativa och estetiska förmågor och attribut. Detta gynnar Djursholmseleverna som tack vare föräldrars och släktingars kontakter får jobb. De vet hur man pratar, klär sig och rör sig .

Klassamhället blundar för meriter och kunnande skriver Holmqvist. Vi måste tillbaka till ett samhälle där meriter, kunnande och duglighet är avgörande för anställningsbarhet. Vi måste på nytt få en kunskapsskola.

Pedagogen Dewey hävdade att det är lärarens uppgift att styra eleverna mot de kunskaper de behöver. En orsak till kunskapsnedgången som visats i en rad internationella undersökningar är lärarutbildningen. Pedagogiken har fått allt större utrymme på ämneskunskapernas bekostnad.

Vad hjälper det om de blivande lärarna lär sig modern pedagogik om de inte har något att lära ut?

Ämneskunskaper har en viktig funktion att utveckla eleverna och deras tänkande. Eleverna ska fritt välja vad de ska läsa, hävdar t o m somliga lärare. Enligt Dewey finns det ingen motsättning mellan att ta hänsyn till elevernas synpunkter och ge dem goda ämneskunskaper. Det är ett förakt för ämneskunskaper när lärarhögskolorna lär att svenska är levnadskunskap och ett terapeutiskt ämne. .

Man ska i Karlskoga genomföra kartläggning av attityder och utbildning för att bryta den negativa trenden. Jag önskar att man lyckas nå en bit på väg, men de stora problemen ligger på samhällsnivå. Jag väntar fortfarande på initiativ från våra skolpolitiker i regeringen V ad håller ni på med egentligen ?Skolan skulle ju förändras sa man före valet. Vad har hänt?

Jan Hammarstedt

Förr fanns en skillnad mellan bruksorter och städer utan dominerande industri när det gäller attityden till skolan. På bruksorterna räknade man att komma in på bruket utan högre betyg och då var ens framtid räddad. Utbildningsminister Björklund trodde att om man tog bort teoretiska ämnen från yrkesutbildningen skulle linjerna bli populära. Alla ska ju inte bli akademiker. Men uppenbarligen reagerade många på att yrkeslinjerna inte längre gav kompetens till högre utbildning . Reformen blev ett fiasko. Många platser står tomma! Inställningen att man inte behöver jobba i skolan har också spritt sig till större orter med välutbildad befolkning.

Professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, har i sin bok Djursholm, Sveriges ledarsamhälle funnit liknande attityder bland Djursholmselever. Vi vill gärna tro att människors status och position beror på deras aktuella förmågor och formella meriter, kunnande och kompetens. Så ser inte verkligheten ut enligt Holmqvist. Varför får inte välutbildade invandrare jobb? Vi lever numera i ett samhälle där människors möjligheter ytterst beror på deras sociala, kommunikativa och estetiska förmågor och attribut. Detta gynnar Djursholmseleverna som tack vare föräldrars och släktingars kontakter får jobb. De vet hur man pratar, klär sig och rör sig .

Klassamhället blundar för meriter och kunnande skriver Holmqvist. Vi måste tillbaka till ett samhälle där meriter, kunnande och duglighet är avgörande för anställningsbarhet. Vi måste på nytt få en kunskapsskola.

Pedagogen Dewey hävdade att det är lärarens uppgift att styra eleverna mot de kunskaper de behöver. En orsak till kunskapsnedgången som visats i en rad internationella undersökningar är lärarutbildningen. Pedagogiken har fått allt större utrymme på ämneskunskapernas bekostnad.

Vad hjälper det om de blivande lärarna lär sig modern pedagogik om de inte har något att lära ut?

Ämneskunskaper har en viktig funktion att utveckla eleverna och deras tänkande. Eleverna ska fritt välja vad de ska läsa, hävdar t o m somliga lärare. Enligt Dewey finns det ingen motsättning mellan att ta hänsyn till elevernas synpunkter och ge dem goda ämneskunskaper. Det är ett förakt för ämneskunskaper när lärarhögskolorna lär att svenska är levnadskunskap och ett terapeutiskt ämne. .

Man ska i Karlskoga genomföra kartläggning av attityder och utbildning för att bryta den negativa trenden. Jag önskar att man lyckas nå en bit på väg, men de stora problemen ligger på samhällsnivå. Jag väntar fortfarande på initiativ från våra skolpolitiker i regeringen V ad håller ni på med egentligen ?Skolan skulle ju förändras sa man före valet. Vad har hänt?

Jan Hammarstedt