2015-11-17 06:00

2015-11-17 06:00

Resistensen ett hot

ANTIBIOTIKA: 25 000 dör på grund av antibiotikaresistens

Varje år dör cirka 25 000 människor i Europa till följd av antibiotikaresistens, och i Sverige beräknas 10 000 människor vara smittade av resistenta bakterier. Problemet medför stora personliga tragedier och i Sverige ökar kostnaderna för sjukvård i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Även vid t ex cancerbehandlingar och transplantationer krävs antibiotika som fungerar. Det är därför inte konstigt att WHO nu rankar antibiotikaresistensen som ett av de största hoten mot folkhälsan. Resistenta bakterier sprids till människor, främst via maten men också genom direkt kontakt med djur som smittats eller mark som förorenats - till följd av en oansvarig användning av antibiotika på våra djur.

I en rapport från den Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) som presenterades härom veckan redovisas hur mycket antibiotika för djur som säljs idag. I vissa länder, som Polen och Tjeckien, ökar försäljningen av antibiotika men vi vet inte hur den används. I ytterligare andra länder, som Bulgarien och Slovakien, saknas helt uppgifter om antibiotikaförsäljningen.

EU har sedan år 2011 en strategi mot antibiotikaresistensen, och ett av de viktigaste inslagen är en ny EU-lag om veterinärmedicin som just nu behandlas i Europaparlamentet. Som enda svenska parlamentariker är jag inblandad i dessa förhandlingar, ett uppdrag som jag ärvt av min företrädare Marit Paulsen. T ex så kräver vi en detaljerad europeisk databas med uppgifter om den faktiska användningen av antibiotika på djur. Och i parlamentet diskuterar vi precis nu den risk för spridning av resistenta bakterier ut i mark och vatten som Marit länge varnat för.

Det främsta syftet med lagförslaget är dock att främja utvecklingen av nya veterinärläkemedel. Det är vällovligt. Dock tas frågan om antibiotikaresistensen nästan inte upp alls av EU-kommissionen. Det är därför upp till oss i Europaparlamentet att se till att den ökade tillgången på nya läkemedel ”balanseras” med mycket tuffa och tydliga regler för hur dessa får användas. Och där kan vi redan ana en nord-sydlig konflikt, bl a genom förslag från vissa spanska socialdemokrater.

Onekligen skiljer sig den svenska synen på antibiotika från många andra länders, men vi måste stå upp för våra värderingar. Vi måste undvika att skapa en gråzon som möjliggör ett fortsatt missbruk av antibiotika på våra djur. Och vi måste framförallt säga nej till ett regelverk som tvingar ett land att sänka sina ambitioner. Detta ser jag som mitt främsta uppdrag.

Jasenko Selimovic

Europaparlamentariker (FP)

Varje år dör cirka 25 000 människor i Europa till följd av antibiotikaresistens, och i Sverige beräknas 10 000 människor vara smittade av resistenta bakterier. Problemet medför stora personliga tragedier och i Sverige ökar kostnaderna för sjukvård i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Även vid t ex cancerbehandlingar och transplantationer krävs antibiotika som fungerar. Det är därför inte konstigt att WHO nu rankar antibiotikaresistensen som ett av de största hoten mot folkhälsan. Resistenta bakterier sprids till människor, främst via maten men också genom direkt kontakt med djur som smittats eller mark som förorenats - till följd av en oansvarig användning av antibiotika på våra djur.

I en rapport från den Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) som presenterades härom veckan redovisas hur mycket antibiotika för djur som säljs idag. I vissa länder, som Polen och Tjeckien, ökar försäljningen av antibiotika men vi vet inte hur den används. I ytterligare andra länder, som Bulgarien och Slovakien, saknas helt uppgifter om antibiotikaförsäljningen.

EU har sedan år 2011 en strategi mot antibiotikaresistensen, och ett av de viktigaste inslagen är en ny EU-lag om veterinärmedicin som just nu behandlas i Europaparlamentet. Som enda svenska parlamentariker är jag inblandad i dessa förhandlingar, ett uppdrag som jag ärvt av min företrädare Marit Paulsen. T ex så kräver vi en detaljerad europeisk databas med uppgifter om den faktiska användningen av antibiotika på djur. Och i parlamentet diskuterar vi precis nu den risk för spridning av resistenta bakterier ut i mark och vatten som Marit länge varnat för.

Det främsta syftet med lagförslaget är dock att främja utvecklingen av nya veterinärläkemedel. Det är vällovligt. Dock tas frågan om antibiotikaresistensen nästan inte upp alls av EU-kommissionen. Det är därför upp till oss i Europaparlamentet att se till att den ökade tillgången på nya läkemedel ”balanseras” med mycket tuffa och tydliga regler för hur dessa får användas. Och där kan vi redan ana en nord-sydlig konflikt, bl a genom förslag från vissa spanska socialdemokrater.

Onekligen skiljer sig den svenska synen på antibiotika från många andra länders, men vi måste stå upp för våra värderingar. Vi måste undvika att skapa en gråzon som möjliggör ett fortsatt missbruk av antibiotika på våra djur. Och vi måste framförallt säga nej till ett regelverk som tvingar ett land att sänka sina ambitioner. Detta ser jag som mitt främsta uppdrag.

Jasenko Selimovic

Europaparlamentariker (FP)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.