"Jag blev förhäxad av glaset från dag ett"
KARLSKOGAt: Peter Hermansson representerar det nya glasriket
;)
Foto: Benny Abrahamsson [Förstora]
Peter Hermansson är försenad och håller därför på att plocka upp sin glaskonst. Jag hinner se fem, sex verk i glas och de vittnar om att de kan bli en mycket sevärd utställning. Han har bland annat tagit upp arieltekniken som, berättar han, uppfanns i Orrefors på 1930-talet men som knappast någon arbetar med i dag eftersom den är krävande och dyr.
– Just nu är det ett litet vakuum i glasriket efter beskedet att Orrefors ska läggas ned, säger han och gör ingen hemlighet av att det är ett fruktansvärt sorgligt besked.
– Men det finns också en väldig kraft i det nya som håller på att växa fram underifrån. Och det är ju så att varje reaktion väcker en motreaktion och jag tror att det kan bli bra framöver, tillägger Peter Hermansson och tänker bland annat på Micke Johansson som öppnade sin hytta i Örsjö i fjol.
– Det är en av de små hyttor som kommer att få ett stort utrymme, spår han och berättar att Micke Johansson blåser hans glas sedan några år tillbaka.
Symbios
– Glaskonst är alltid en symbios mellan konstnären och en skicklig glasblåsare. Någon enstaka gång sammanfaller de båda rollerna men för min del kom brytpunkten i fjol när jag bestämde mig för att lägga av med glasblåseriet och enbart ägna mig åt det konstnärliga.
– Jag ville inte blåsa själv, det är en livsuppgift, konstaterar han.
En annan betydelsefull länk är The Glass Factory i Boda som han ser som ett nav i det framtida glasriket.
Peter Hermansson, 37 år, har sina rötter i Västerbotten men bor sedan ett antal år tillbaka i Nybro. Han berättar att han kommer från graffitisvängen och har ägnat sig åt street art men att det var länge sedan han var ute och målade på gator och torg.
Musiker i tio år
– Jag jobbade som musiker i tio år innan jag hittade glaset av en slump för sju år sedan, säger Peter Hermansson och berättar att han spelade med Kristofer Åström i bandet Hidden Truck som gav ut fem plattor under åren 1998 till 2005.
– Jag spelar piano och dragspel och kommer att spela på vernissagen, avslöjar han.
– Men jag ville förändra mitt liv och från dag ett blev jag förhäxad av glaset, dels för bruksmiljöns skull men också för materialet och det här med att blåsa glas.
– För glas är ett icke förlåtande material att jobba med, det krävs kamp med materialet.
Glödande klot
Peter Hermansson gick ett år på Pukebergs glasbruk och ett år på Orrefors innan han jobbade som glasblåsare och assistent till Micke Johansson i tre år för att lära sig yrket från grunden. Och sin ateljé har han i den gamla post och banklokalen i Boda.
– Jag läste om Sturtevant i samband med hennes utställning på Moderna Museet tidigare i år. Hon har sagt nåt om att ha ett glödande klot i bakhuvudet och det är en bra känsla för då vet man att man inte slutar i morgon.
– Och den känslan måste finnas i det nya glasriket, påpekar Peter Hermansson.
