Separat cykelväg finns med i bilden
KARLSKOGA/DEGERFORS: Mindre trafiksäkert förslag vara bara "diskussionsunderlag"
När vi läser upp vad det står ordagrant att Trafikverket på mötet föreslår en cykelbana på befintlig väg avskiljd med en uppfräst zon på 2-3 meter och minskad vägbredd för biltrafiken till 7–7,5 meter, förklarar Andreas Asp att det är minnesanteckningar och att det bara är ett förslag av flera.
– Det finns flera möjliga lösningar och vi vet i nuläget inte ens om den här lösningen är tekniskt möjlig, säger han.
Upphandling
Han berättar att man just nu är i färd med att upphandla en konsult som ska utreda de olika alternativen.
– Naturligtvis prioriterar vi säkerheten. En dubbelriktad cykelbana på befintlig väg skulle behöva avskiljas med ett räcke eller något liknande. Vi kommer att starta ett projekt under hösten och vi vill ha god standard, men vi vill inte låsa oss, säger han.
Andreas Asp medger att det nämnda förslaget som fanns med vid träffen med Regionförbundet, innebär en sämre standard ur trafiksäkerhetssynpunkt, men att det inte är något officiellt ställningstagande utan mer ett diskussionsunderlag.
Dyr lösning
Anledningen till att förslaget kommit upp överhuvudtaget är att en separerad cykelbana beräknas bli så dyr att den lägger beslag på flera år av de investeringspengar som finns.
– Det skulle innebära att investeringarna i cykelvägar är intecknade för 4-5 år framåt, förklarar han.
Samtidigt är alltså osäkerheten stor om förslaget över huvud taget är möjligt tekniskt. Det kan krävas insatser som fördyrar en sådan lösning att det till och med blir dyrare än en separat cykelbana. Det är det här som man nu ska reda ut.
Omfräsning
De frågetecken som finns i så fall handlar bland annat om den vägren som ska användas som vägbana har tillräcklig bärkraft. Samtidigt som vägen smalnas av måste den dessutom få en ny fräst mittlinje. Det innebär att den som nu finns måste läggas igen.
Trafikverket umgås hur som helst med planer att sänka hastigheten på väg 205 till 80 km i timmen. Sänks hastigheten innebär det i sig ett behov av att göra vägbanan smalare, oavsett var cykelvägen hamnar.
Tunga trafiken
– Sänker man till 80 km i timmen på en så bred väg som det är i dag blir det problem med efterlevnaden och om vägen görs smalare av den anledningen, behöver man räffla mittremsan. Vi undviker dock att räffla mittremsan på vägar som är smalare än 7,5 meter eftersom det innebär problem för den tunga trafiken att undvika räfflorna, säger Andreas Asp.
En hel del att reda ut alltså för Trafikverket. Andreas Asp vill även påpeka att förslaget om att cykelbanan ska gå på befintlig väg vissa sträckor, inte är ett förslag som kommit från Trafikverket.
– Det är fel att kalla det ett kompromissförslag. Förslaget kommer från berörda kommuner som vill ha det så, avslutar Andreas Asp
