Michael är guldsmed i fjärde generation
KARLSKOGA: Farfarsfar startade butik i Umeå 1872
Det säger guldsmeden Michael Haeggman när tidningen hälsar på i hans verkstad på Mullestigen i Karlskoga.
;)
Foto: Bengt Björk [Förstora]
;)
Foto: Bengt Björk [Förstora]
Fyra generationer bakåt hette guldsmeden Otto Engelbert Haeggman. Det var farfarsfar till Michael och han startade sitt företag i Umeå 1872, sedan dess har guldsmedsyrket gått i arv och nu är det Michael som kan titulera sig guldsmed.
– Där i mellan har farfar Holger och pappa Sven-Olov funnits som guldsmeder. Guldsmedsyrket lärde jag mig till stor del hemma, säger Michael, medan han öppnar dörren till sin verkstad.
Gammalt och värdefullt
Inne i stugan, som han låtit uppföra, intill bostaden hänger tavlorna med bilder på de fyra guldsmederna. Under dem står en kökssoffa som är mycket gammal, från 1800-talet, och i verkstaden finns maskiner som Michael presenterar som gods han tagit vara på från släkten guldsmeder.
– Det är inte mycket som jag köpt nytt här det mesta är gamla verktyg och maskiner som knappast finns att köpa i dag. Arbetsbänken och det gamla städet är från 1800-talet.
Fina poäng
Michaels gesällbrev på väggen skvallrar om att det var taget 1990. Michael visar en armring i guld som han jobbade många timmar med innan den blev klar för granskning och likaså arbetade han med en medaljong som tog hundra timmar innan den var klar.
– Jag tyckte att det var dåligt när jag fick 4,5 i poäng. Senare visade det sig att fem var det högsta, berättar Michael, som själv funnits med under åren och granskat gesäller.
Ringar från Asien
Michael är medlem i Guldsmedsmästarföreningen, GR, och han utför det mesta inom yrket, som tillverkning av handgjorda juvelringar, fattningar, omarbetningar handgravyr med mera.
– Jag är sjukskriven nu, har opererat ena axeln. Har fått förslitningar kanske för att jag arbetat som snickare. Som guldsmed i dag tjänar man inga pengar, säger Michael.
– Det är dyrt för kunden och det är inte många som beställer smycken från en guldsmed nu längre. Man köper sina guldringar färdiga och de kommer oftast från Indien och Kina.
Kan sitt yrke
Michael Haeggman är bra på juvelfattning. Då handlar det om att sätta in stenar i ringar.
Han har specialiserat sig på ajourfilade juvelfattningar, vilket innebär att han filar fyrkantiga hål i arbetet som exakt passar stenen. Vanligtvis är de hålen runda.
– Stenar som kommer från Kina har oftast fastgjutna stenar som gjorts i fabrik.
Ett gott råd
Michael Haeggman ger ett gott råd till alla som tänker sälja sitt guld till uppköpare.
– Det är lätt att bli lurad på karaten gör hellre om guldet, säger han.
Har du ingen guldtacka liggandes här?
– Nej, det är inget som man har. Ska man tillverka en guldring köper man materialet från en grossist.
Michael visar en liten platt silverbit som han kan göra en silverring av och också en låda med små, små stenar i olika färger och olika slipningar. Det är slipade rubiner, safir och ryska tzavoritstenar.
– Jag tycker inte det är så roligt med stenslipning, säger Michael.
Han visar igen gamla hederliga verktyg som använts i generationer, i en burk finns bokstavsstämplar från sent 1800-tal. Michael menar att de är guld värda att äga. På burken står det att de har kostat åtta kronor en gång i tiden.
