Hur ska uppgörelsen om försvarsmateriel tolkas?
KARLSKOGA: ”Förvånar mig att Samuelsson uttrycker sig som han gör – hans kollegor älskar vår politik”
Baserat på den överenskommelse som presenterades ska svenska försvarets materielbehov definieras från nationella säkerhetsintressen. Samuelsson ansåg att det var ett steg i rätt riktning och uttalade samtidigt åsikten att ”köpa från hyllan-politiken drivits in absurdum”.
Cecilia Widegren säger i en kommentar direkt till tidningen att Saab Dynamics chef inte har stöd för sin kritik bland andra chefer på Saab och att beslutet i försvarsutskottet inte ska tolkas som någon ändring av den lagda politiken när det gäller försvarsmateriel.
Ligger fast
– Vår inriktning att i första hand köpa färdiga produkter ligger fast. Där är det inte någon förändring i vår politik. Dessutom har de flesta chefer inom Saab som jag träffat sagt att de älskar vår försvarsstrategi, säger Cecilia Widegren.
Så du menar att Tomas Samuelsson är ensam i sin kritik?
– Det förvånar mig att han uttrycker sig som han gör. Hans kollegor gör det inte. Jag vill ju samtidigt påpeka att vi har att bejaka skattebetalarnas pengar och det är väldigt många länder i vår omvärld som handlar från hyllan, säger hon.
Widegren säger också att det finns undantag från detta, men att det är något som belastar de ländernas skattebetalare.
Sticker ut
– Det är framför allt USA och Frankrike som sticker ut. Där är försvarsmateriel en del av deras näringslivspolitik, säger Cecilia Widegren.
Enligt Socialdemokraternas pressmeddelande efter sjupartiuppgörelsen i försvarsutskottet så framhåller S att det är viktigt att definiera nationella säkerhetsintressen ur försvarsmaterielsynpunkt därför att ”dessa frågor som rör vår hemligaste och viktigaste materiel inom försvarsmakten är för allvarliga för att man ska tro att det materiel som för stunden finns på marknaden kan lösa våra behov”.
Oense?
Uttalandet kommer från utskottets ordförande Peter Hultqvist (S) som också särskilt påpekar att det ofta krävs långa tider för utveckling och att det är viktigt att behovet av ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds.
Frågan är kanske om Socialdemokraterna och Moderaterna redan innan bläcket hunnit torka på uppgörelsen är oense om tolkningen av den.
Cecilia Widegren:
– Uppgörelsen är ingen återgång till sådana satsningar och branschprogram, men det finns materiel där det kan ske en fortsatt utveckling av bland annat de statliga patent som finns i Gripenprojektet. Det kan finnas annat också utifrån den hotbild som finns och den bedömning som görs av de nationella säkerhetsintressena. Vad behöver vi i Sverige som andra inte har?
Vad kan det vara för materiel då?
– Det kan jag inte säga. Det skulle föregripa den utredning som nu ska göras. När den kommer tillbaka och har definierat de nationella säkerhetsintressena får vi diskutera vad det innebär, säger Cecilia Widegren.
Öppen marknad
Hon framhåller åter att överenskommelsen i försvarsutskottet inte innebär någon skillnad mot den försvarsmaterielstrategi som inleddes redan på Göran Perssons tid som statsminister och som sedan utvecklats av nuvarande försvarsministern Sten Tolgfors.
– Det som sagts hela tiden är att vi köper från hyllan i första hand, men vi utesluter inte en egen utveckling och jag hoppas att Sveriges ingenjörer vill fortsätta att forska och utveckla på det här området. Vi har en konkurrenskraftig försvarsindustri och en öppen exportmarknad, avslutar Cecilia Widegren.
