2017-10-07 06:00

2017-10-07 06:00

Nu vet jag hur hösten ska bekämpas

LÖRDAGSTANKE: Catarina Forsberg

Ni som har läst mig ett tag vet att hösten inte är min grej.
Över huvud taget.
På något sätt eller vis.

Mörkare och kallare blir det. Och man vet att det ska bli ännu mycket värre innan det blir bättre.

Men nu har vi kommit en vecka in i oktober, och jag har inte förbannat hösten en enda gång hittills.

För nu vet jag hur den ska bekämpas 

Med minisemestrar, födelsedagsfirande, mat och dryck, musik och sport.

Normalt sett är vårt nöjesliv väldigt begränsat, snudd på tråkigt. Men slumpen och obefintlig samordning resulterade i en start på hösten som jag aldrig upplevt tidigare.

Vi gick ut hårt med firande av svärmors 70-årsdag. Hela släkten på plats, massor av glada människor och god mat.

Sedan var det dags för Degerfors att spöa Öster.

Dagen efter satte jag mig i bilen med destination Friends arena och Volbeat. Mitt livs första hårdrockskonsert som avnjöts tillsammans med make, döttrar och svärson. Det kan ha berott på låga förväntningar, men satan i gatan vad bra det var 

Helgen efter var det dags att fira yngsta dottern och de två systersönerna. Det gjorde vi med Lisebergsbesök och sen middag på Pinchos.

Karlskoga Dryckessällskap stod näst på evenemangslistan. Gott vin, god mat och trevligt sällskap borgade för en skön fredagskväll.

Sedan var det dags för Mozarts opera Trollflöjten, min absoluta favorit alla kategorier när det gäller musik. På bio i Örebro kunde vi se uppsättningen från Royal Opera House och det är ärligt talat den bästa föreställning jag sett.(Den som kom på idén att visa opera och teater på film sänt från världens bästa scener borde få ett pris av något slag.)

BIK spelande som krattor och förlorade, men det kändes ändå bra att vara i Nobelhallen för första gången denna säsong.

Och förra helgen tillbringade jag tillsammans med bästa barndomsvännen i Göteborg. Det blev soffhäng, Afternoon Tea, drinkar på Gothia och som avslutning såg vi musikalen Cats på Scandinavium.

Låter det hysteriskt?

Det är det. Absolut. Jag har typ gjort av med hela årets nöjeskonto på en dryg månad.

Men jag har inte haft ont av hösten en enda sekund.

Så jag tror att lösningen på min taskiga relation till denna årstid är att fylla kalendern. Gärna på bekostnad av resten av året.

Och vet ni vad som är bäst av allt? I kväll ska vi iväg och fira en av stan´s bästa 50-åringar 

Sedan händer det nog inte mycket förrän det är dags att fira julafton... Men det känns helt ok.

För att citera ett inte helt okänt dansband: ”det värkar nästan ha blivit min melodi”.

 

Mörkare och kallare blir det. Och man vet att det ska bli ännu mycket värre innan det blir bättre.

Men nu har vi kommit en vecka in i oktober, och jag har inte förbannat hösten en enda gång hittills.

För nu vet jag hur den ska bekämpas 

Med minisemestrar, födelsedagsfirande, mat och dryck, musik och sport.

Normalt sett är vårt nöjesliv väldigt begränsat, snudd på tråkigt. Men slumpen och obefintlig samordning resulterade i en start på hösten som jag aldrig upplevt tidigare.

Vi gick ut hårt med firande av svärmors 70-årsdag. Hela släkten på plats, massor av glada människor och god mat.

Sedan var det dags för Degerfors att spöa Öster.

Dagen efter satte jag mig i bilen med destination Friends arena och Volbeat. Mitt livs första hårdrockskonsert som avnjöts tillsammans med make, döttrar och svärson. Det kan ha berott på låga förväntningar, men satan i gatan vad bra det var 

Helgen efter var det dags att fira yngsta dottern och de två systersönerna. Det gjorde vi med Lisebergsbesök och sen middag på Pinchos.

Karlskoga Dryckessällskap stod näst på evenemangslistan. Gott vin, god mat och trevligt sällskap borgade för en skön fredagskväll.

Sedan var det dags för Mozarts opera Trollflöjten, min absoluta favorit alla kategorier när det gäller musik. På bio i Örebro kunde vi se uppsättningen från Royal Opera House och det är ärligt talat den bästa föreställning jag sett.(Den som kom på idén att visa opera och teater på film sänt från världens bästa scener borde få ett pris av något slag.)

BIK spelande som krattor och förlorade, men det kändes ändå bra att vara i Nobelhallen för första gången denna säsong.

Och förra helgen tillbringade jag tillsammans med bästa barndomsvännen i Göteborg. Det blev soffhäng, Afternoon Tea, drinkar på Gothia och som avslutning såg vi musikalen Cats på Scandinavium.

Låter det hysteriskt?

Det är det. Absolut. Jag har typ gjort av med hela årets nöjeskonto på en dryg månad.

Men jag har inte haft ont av hösten en enda sekund.

Så jag tror att lösningen på min taskiga relation till denna årstid är att fylla kalendern. Gärna på bekostnad av resten av året.

Och vet ni vad som är bäst av allt? I kväll ska vi iväg och fira en av stan´s bästa 50-åringar 

Sedan händer det nog inte mycket förrän det är dags att fira julafton... Men det känns helt ok.

För att citera ett inte helt okänt dansband: ”det värkar nästan ha blivit min melodi”.