2017-09-26 06:00

2017-09-26 06:00

Ungas hälsa väcker oro

HÄLSA: Nästan tusen elever från Karlskoga och Degerfors i stor hälsoundersökning

Oroväckande. Inte på 13 år har så få unga uppgett att de har en god hälsa. Samtidigt kvarstår problemen med stress, oro och missnöjdhet över den egna kroppen hos tjejerna.

Årets undersökning hälsan hos länets ungdomar visar att många unga i Karlskoga och Degerfors tycker sig må bra. Mellan 55-69 procent av tjejerna respektive 78-87 procent av killarna har svarat att de mår bra eller mycket bra.

Likaså har merparten en ljus tro på framtiden, mellan 65-82 procent av tjejerna och 75-85 procent av killarna.

Jämfört med tidigare resultat gällande just de här frågorna så är årets resultat det lägsta på 13 år.

– När man gör den här typen an mätningar kan det vara svårt att veta vad som är tillfälligt eller inte. Men just de här frågorna har vi sett att det är en väldigt låg mätning och det behöver vi analysera, säger Ida Broman, utvecklingsledare på Region Örebro län.

Stress hos tjejer

Nära hälften av killarna känner att de har kontroll över sin tillvaro men för tjejerna är andelen lägre, cirka en tredjedel. När det gäller oro, nedstämdhet och stress är tjejerna överrepresenterade. Mer än hälften av tjejerna i årskurs nio och tvåan på gymnasiet känner sig ofta eller alltid stressade. För tjejer i årskurs sju är det en tredjedel. Det är också fler tjejer som svarat att de har ont i magen, huvudet samt rygg och axlar. Det är dock fler killar i årskurs nio i Degerfors som uppger att de ofta eller alltid har huvudvärk.

Under förra veckan hölls ett seminarium om ungas hälsa där bland andra folkhälsoutvecklarna, skolan, socialen och elevhälsan deltog. En påverkansfaktor som diskuterades är omvärlden, att det sker så mycket oroligheter ute i världen och att vi i dag nås av denna i högre utsträckning är förr.

– Men det finns inte bara ett svar utan vi behöver analysera och diskutera vad orsakerna är, säger Johanna Karlsson, folkhälsoutvecklare på Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsoförvaltning.

”Väldigt alarmerande”

Knappt hälften av tjejerna är nöjda med sin kropp och för tjejerna i Degerfors syns en stor skillnad i hur många som gillar sin kropp som den är mellan årskurs sju, 63 procent, och årskurs nio, 23 procent.

– Det här gapet mellan pojkar och flickor är i sig inget nytt. Men det är ändå väldigt alarmerande. En ny rapport om psykisk hälsa, Lagom perfekt, visar just att ungdomar i dag strävar mer efter perfektion, lycka och att man alltid ska vara tillgänglig. Och det skapar ju press och stress både privat och i skolan, säger Ida Broman.

En tredjedel av ungdomarna i Karlskoga och Degerfors uppger att de sover mellan fem-sex timmar, eller färre, per natt. För killarna i Degerfors är andelen drygt hälften.

Nästan hälften uppger att de tränar minst tre gånger i veckan. När det gäller daglig motion är andelen nästan hälften för killarna men något lägre för tjejerna, mellan 25-30 procent. Nästan alla kan dock simma 200 meter.

De flesta känner sig också trygga, oavsett om det är hemma, i det egna bostadsområdet på kvällen, i skolan eller inom föreningar. Det som sticker ut är att en del tjejer i årskurs nio i Karlskoga känner sig otrygga på fritidsgården, nästan en tredjedel.

– Vi vet också att det är svårt att få tjejer till fritidsgården. Sen om det är så att de som är där upplever att det är otryggt eller om de som svarat inte går dit för att de uppfattar fritidsgården som otrygg, det är svårt att veta, säger Ida Broman.

En tredjedel av tjejerna i årskurs sju har utsatts för trakasserier eller kränkningar via mobilen eller nätet. Bland de äldre tjejerna är andelen lägre, en fjärdedel i årskurs nio och 13 procent i tvåan på gymnasiet. Bland killarna är det flest killar i årskurs nio som utsatts, en fjärdedel.

– Det är en hög andel, för hög så klart, säger Ida Broman.

– Vi ser också att de här kränkningarna via mobilen eller nätet ökar främst bland pojkarna jämfört med för tre år sedan. Vi vet också att skolorna jobbar mycket med det, framför allt i Degerfors har man tagit tag i det, bjudit in föräldrar och pratar mycket om respekt och så vidare, säger Johanna Karlsson.

Sexuella ofredanden

Bland tjejerna i årskurs nio uppger en tredjedel att de blivit sexuellt utnyttjade, tafsade på en eller flera gånger. Det är också fler i Degerfors än i Karlskoga som utsatts.

För tjejerna i årskurs två på gymnasiet är andelen 40 procent. Det är också 16 procent av killarna i årskurs nio som drabbats, fem procent i tvåan på gymnasiet.

– Det här är ett bevis på att rapporterna om sexofredanden på festivaler som vi hört så mycket om, att det sker i samhället generellt. Sen om det är så att ofredanden blir vanligare, att vi beter oss annorlunda i dag, eller att det är så att vi är mer benägna att sätta ner foten och agera, det är svårt att säga, säger Ida Boman.

– Det är sådant vi måste prata med ungdomarna om. Förhoppningen är ju att det är anmälningarna som ökat, säger Johanna Karlsson.

Resultatet av undersökningen Liv och hälsa ung 2017 släpptes nyligen och sprids nu till berörda parter, så som skolan.

– Också till politiker, både i kommunerna och i regionen. Det är ett underlag för vad som ska prioriteras och de ska rikta arbetet. Det är också viktigt för vårt arbete och det vi ska göra nu är att titta på samband och olika målgrupper och analysera utifrån det, säger Ida Broman.

Sammanställning av undersökningen finns på http://folkhalsodataorebrolan.se

Årets undersökning hälsan hos länets ungdomar visar att många unga i Karlskoga och Degerfors tycker sig må bra. Mellan 55-69 procent av tjejerna respektive 78-87 procent av killarna har svarat att de mår bra eller mycket bra.

Likaså har merparten en ljus tro på framtiden, mellan 65-82 procent av tjejerna och 75-85 procent av killarna.

Jämfört med tidigare resultat gällande just de här frågorna så är årets resultat det lägsta på 13 år.

– När man gör den här typen an mätningar kan det vara svårt att veta vad som är tillfälligt eller inte. Men just de här frågorna har vi sett att det är en väldigt låg mätning och det behöver vi analysera, säger Ida Broman, utvecklingsledare på Region Örebro län.

Stress hos tjejer

Nära hälften av killarna känner att de har kontroll över sin tillvaro men för tjejerna är andelen lägre, cirka en tredjedel. När det gäller oro, nedstämdhet och stress är tjejerna överrepresenterade. Mer än hälften av tjejerna i årskurs nio och tvåan på gymnasiet känner sig ofta eller alltid stressade. För tjejer i årskurs sju är det en tredjedel. Det är också fler tjejer som svarat att de har ont i magen, huvudet samt rygg och axlar. Det är dock fler killar i årskurs nio i Degerfors som uppger att de ofta eller alltid har huvudvärk.

Under förra veckan hölls ett seminarium om ungas hälsa där bland andra folkhälsoutvecklarna, skolan, socialen och elevhälsan deltog. En påverkansfaktor som diskuterades är omvärlden, att det sker så mycket oroligheter ute i världen och att vi i dag nås av denna i högre utsträckning är förr.

– Men det finns inte bara ett svar utan vi behöver analysera och diskutera vad orsakerna är, säger Johanna Karlsson, folkhälsoutvecklare på Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsoförvaltning.

”Väldigt alarmerande”

Knappt hälften av tjejerna är nöjda med sin kropp och för tjejerna i Degerfors syns en stor skillnad i hur många som gillar sin kropp som den är mellan årskurs sju, 63 procent, och årskurs nio, 23 procent.

– Det här gapet mellan pojkar och flickor är i sig inget nytt. Men det är ändå väldigt alarmerande. En ny rapport om psykisk hälsa, Lagom perfekt, visar just att ungdomar i dag strävar mer efter perfektion, lycka och att man alltid ska vara tillgänglig. Och det skapar ju press och stress både privat och i skolan, säger Ida Broman.

En tredjedel av ungdomarna i Karlskoga och Degerfors uppger att de sover mellan fem-sex timmar, eller färre, per natt. För killarna i Degerfors är andelen drygt hälften.

Nästan hälften uppger att de tränar minst tre gånger i veckan. När det gäller daglig motion är andelen nästan hälften för killarna men något lägre för tjejerna, mellan 25-30 procent. Nästan alla kan dock simma 200 meter.

De flesta känner sig också trygga, oavsett om det är hemma, i det egna bostadsområdet på kvällen, i skolan eller inom föreningar. Det som sticker ut är att en del tjejer i årskurs nio i Karlskoga känner sig otrygga på fritidsgården, nästan en tredjedel.

– Vi vet också att det är svårt att få tjejer till fritidsgården. Sen om det är så att de som är där upplever att det är otryggt eller om de som svarat inte går dit för att de uppfattar fritidsgården som otrygg, det är svårt att veta, säger Ida Broman.

En tredjedel av tjejerna i årskurs sju har utsatts för trakasserier eller kränkningar via mobilen eller nätet. Bland de äldre tjejerna är andelen lägre, en fjärdedel i årskurs nio och 13 procent i tvåan på gymnasiet. Bland killarna är det flest killar i årskurs nio som utsatts, en fjärdedel.

– Det är en hög andel, för hög så klart, säger Ida Broman.

– Vi ser också att de här kränkningarna via mobilen eller nätet ökar främst bland pojkarna jämfört med för tre år sedan. Vi vet också att skolorna jobbar mycket med det, framför allt i Degerfors har man tagit tag i det, bjudit in föräldrar och pratar mycket om respekt och så vidare, säger Johanna Karlsson.

Sexuella ofredanden

Bland tjejerna i årskurs nio uppger en tredjedel att de blivit sexuellt utnyttjade, tafsade på en eller flera gånger. Det är också fler i Degerfors än i Karlskoga som utsatts.

För tjejerna i årskurs två på gymnasiet är andelen 40 procent. Det är också 16 procent av killarna i årskurs nio som drabbats, fem procent i tvåan på gymnasiet.

– Det här är ett bevis på att rapporterna om sexofredanden på festivaler som vi hört så mycket om, att det sker i samhället generellt. Sen om det är så att ofredanden blir vanligare, att vi beter oss annorlunda i dag, eller att det är så att vi är mer benägna att sätta ner foten och agera, det är svårt att säga, säger Ida Boman.

– Det är sådant vi måste prata med ungdomarna om. Förhoppningen är ju att det är anmälningarna som ökat, säger Johanna Karlsson.

Resultatet av undersökningen Liv och hälsa ung 2017 släpptes nyligen och sprids nu till berörda parter, så som skolan.

– Också till politiker, både i kommunerna och i regionen. Det är ett underlag för vad som ska prioriteras och de ska rikta arbetet. Det är också viktigt för vårt arbete och det vi ska göra nu är att titta på samband och olika målgrupper och analysera utifrån det, säger Ida Broman.

Sammanställning av undersökningen finns på http://folkhalsodataorebrolan.se

Liv och hälsa ung

Liv och hälsa ung 2017 är den sjätte undersökningen av ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen genomförs i enkätform och riktar sig till alla elever i Örebro län som går i årskurs sju, nio samt tvåan på gymnasiet.

61 av 62 inbjudna skolor deltog i undersökningen och sammanlagt svarade drygt 7 500 elever, det vill säga 80 procent av eleverna. Av dessa är 971 från Degerfors och Karlskoga.

Undersökningen har sin grund i den drogvaneundersökning som genomfördes för första gången 1996. Från och med 2005 utökades frågorna och undersökningen bytte namn till Liv och hälsa. Då utökades också elevdeltagandet från att endast omfatta årskurs nio till även årskurs sju samt årskurs två på gymnasiet.

Källa: Region Örebro län