2017-09-19 06:00

2017-09-19 06:00

Inget jobb trots kompetensen

KARLSKOGA: "Vi måste kunna ta tillvara på deras kunskap"

Många nyanlända har med sig eftertraktade utbildningar och yrkeserfarenhet. Trots det är flera av dem arbetslösa och kommunen tittar nu på hur problemet kan lösas.

Karlskoga kommun följer samma trend som riket när det gäller läget för flyktingar och nyanlända. Antalet asylsökande har minskat, likaså antalet ensamkommande barn som söker asyl.

Antalet personer som ingår i etableringsuppdraget som ökade kraftigt under november 2016, nära 380 personer har minskat och uppgår nu till knappt 330.

Många utan jobb

Av dessa är merparten öppet arbetslösa, nära 230 stycken. Övriga ingår i något av Arbetsförmedlingens etableringsprogram, har nystartsjobb, har arbete med eller utan stöd eller är arbetssökande med förhinder.

Utbildningsbakgrunden varierar och många av de nyanlända har någon form av förgymnasial eller gymnasial utbildning. En dryg femtedel har en eftergymnasial utbildning på två år eller längre. Trots det har de inte något arbete.

– Vi måste titta på hur vi ska komma åt dem. Under de två åren som de ingår i arbetsförmedlingens etableringsprogram så har kommunen varit tämligen passiv så vi måste titta på hur vi ska komma in tidigare i processen, säger socialchefen Patrik Jonsson.

Han betonar dock att det inte handlar om att kommunen ska kliva in och ta över arbetsförmedlingens uppdrag.

Flera bristyrken

Flera av de nyanlända har yrkeserfarenhet från bristyrken, så som lärare, vårdpersonal, sjuksköterskor och läkare. Flera har också arbetat inom ekonomi, handel, restaurang och lantbruk.

– Det är flera bristyrken och de behöver bara lära sig svenska samt svenska lagar och förordningar för att kunna komma ut till jobb. Vi måste kunna ta tillvara på deras kunskap, säger socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

– Vi tittar bland annat på DUA - delegationen för unga till arbete och snabbspår för yrken som till exempel barnskötare och vårdbiträde, säger Jonsson.

Karlskoga kommun följer samma trend som riket när det gäller läget för flyktingar och nyanlända. Antalet asylsökande har minskat, likaså antalet ensamkommande barn som söker asyl.

Antalet personer som ingår i etableringsuppdraget som ökade kraftigt under november 2016, nära 380 personer har minskat och uppgår nu till knappt 330.

Många utan jobb

Av dessa är merparten öppet arbetslösa, nära 230 stycken. Övriga ingår i något av Arbetsförmedlingens etableringsprogram, har nystartsjobb, har arbete med eller utan stöd eller är arbetssökande med förhinder.

Utbildningsbakgrunden varierar och många av de nyanlända har någon form av förgymnasial eller gymnasial utbildning. En dryg femtedel har en eftergymnasial utbildning på två år eller längre. Trots det har de inte något arbete.

– Vi måste titta på hur vi ska komma åt dem. Under de två åren som de ingår i arbetsförmedlingens etableringsprogram så har kommunen varit tämligen passiv så vi måste titta på hur vi ska komma in tidigare i processen, säger socialchefen Patrik Jonsson.

Han betonar dock att det inte handlar om att kommunen ska kliva in och ta över arbetsförmedlingens uppdrag.

Flera bristyrken

Flera av de nyanlända har yrkeserfarenhet från bristyrken, så som lärare, vårdpersonal, sjuksköterskor och läkare. Flera har också arbetat inom ekonomi, handel, restaurang och lantbruk.

– Det är flera bristyrken och de behöver bara lära sig svenska samt svenska lagar och förordningar för att kunna komma ut till jobb. Vi måste kunna ta tillvara på deras kunskap, säger socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

– Vi tittar bland annat på DUA - delegationen för unga till arbete och snabbspår för yrken som till exempel barnskötare och vårdbiträde, säger Jonsson.