2017-09-13 06:00

2017-09-13 06:00

Resultaten i skolan blev ännu sämre i år

SKOLAN: Bättre meritvärden i nian men i övrigt är läsårsrapporten 2016/2017 en dyster läsning

Niornas meritvärde och andelen som nått kunskapskraven i alla ämnen förbättrades förra läsåret. Andra resultat har försämrats 2016/2017 trots en uttalad ambition att vända utvecklingen i Karlskogas grundskolor.

– Det var inte så mycket att glädjas åt i den här rapporten. Vi har utmaningar som vi måste ta oss an och håller på att bygga på nu, säger förvaltningschefen Jan Strid om läsårsrapporten 2016/2017.

Andelen elever med ogiltig frånvaro över tio dagar har ökat. Färre elever känner sig trygga i skolan och antalet kränkningsanmälningar har stigit.

Kunskapsnivån i årskurs tre skiljer sig mer än tidigare mellan skolorna och färre elever har godtagbara kunskaper i matematik och svenska.

I årskurs sex har andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen minskat och det är framför allt flickornas resultat som försämrats.

Färre elever gick ut nian med behörighet till minst yrkesprogrammen i gymnasiet.

– Det har gjorts en mängd saker men ibland har man inte hållit ut och sett resultatet. Då är det lätt att hoppa på en ny tuva i stället, säger Strid.

Tidigare år har svaga skolresultat delvis förklarats med fler nyanlända elever men läsåret 2016/2017 var de färre.

– De nyanlända förklarar inte det här resultatet. Det påverkar, men det påverkar på andra ställen i landet också, säger Strid.

Ingen quick-fix

Jan Strid har ingen enkel lösning på problemet.

– Vi kan inte sätta in nya åtgärder varje gång vi får en rapport. Vi håller i det som är beslutat och prioriterar skolutveckling och kompetensutveckling för all personal så att vi får en gemensam syn på var vi ska och hur vi ska göra det, säger Strid.

Barn- och utbildningsnämnden tog emot rapporten i måndags och ordföranden Yvonne Nilsson (S) menar att det är analyserna som brister i Karlskoga och att det systematiska kvalitetsarbetet måste bli bättre.

– Jan Strid har bara jobbat två månader så han kan omöjligt komma med svar och analyser nu. Däremot är han liksom vi i nämnden för tydlighet, noggrannhet och resultat. Vi ska veta vad vi har gjort och hur vi vet att det är bra, säger Nilsson.

Ned till klassrumsnivå

Nilsson och Strid är överens om att se hela vägen ned till klassrumsnivå och låta professionen göra det de är bäst på.

– Vi börjar om på ruta ett och låter Jan Strid sätta sitt lag för bättre skolutveckling helt enkelt, säger Nilsson.

– Det var inte så mycket att glädjas åt i den här rapporten. Vi har utmaningar som vi måste ta oss an och håller på att bygga på nu, säger förvaltningschefen Jan Strid om läsårsrapporten 2016/2017.

Andelen elever med ogiltig frånvaro över tio dagar har ökat. Färre elever känner sig trygga i skolan och antalet kränkningsanmälningar har stigit.

Kunskapsnivån i årskurs tre skiljer sig mer än tidigare mellan skolorna och färre elever har godtagbara kunskaper i matematik och svenska.

I årskurs sex har andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen minskat och det är framför allt flickornas resultat som försämrats.

Färre elever gick ut nian med behörighet till minst yrkesprogrammen i gymnasiet.

– Det har gjorts en mängd saker men ibland har man inte hållit ut och sett resultatet. Då är det lätt att hoppa på en ny tuva i stället, säger Strid.

Tidigare år har svaga skolresultat delvis förklarats med fler nyanlända elever men läsåret 2016/2017 var de färre.

– De nyanlända förklarar inte det här resultatet. Det påverkar, men det påverkar på andra ställen i landet också, säger Strid.

Ingen quick-fix

Jan Strid har ingen enkel lösning på problemet.

– Vi kan inte sätta in nya åtgärder varje gång vi får en rapport. Vi håller i det som är beslutat och prioriterar skolutveckling och kompetensutveckling för all personal så att vi får en gemensam syn på var vi ska och hur vi ska göra det, säger Strid.

Barn- och utbildningsnämnden tog emot rapporten i måndags och ordföranden Yvonne Nilsson (S) menar att det är analyserna som brister i Karlskoga och att det systematiska kvalitetsarbetet måste bli bättre.

– Jan Strid har bara jobbat två månader så han kan omöjligt komma med svar och analyser nu. Däremot är han liksom vi i nämnden för tydlighet, noggrannhet och resultat. Vi ska veta vad vi har gjort och hur vi vet att det är bra, säger Nilsson.

Ned till klassrumsnivå

Nilsson och Strid är överens om att se hela vägen ned till klassrumsnivå och låta professionen göra det de är bäst på.

– Vi börjar om på ruta ett och låter Jan Strid sätta sitt lag för bättre skolutveckling helt enkelt, säger Nilsson.

Siffror ur läsårsrapporten 2016/2017

Elever med giltig frånvaro över 10 dagar 56,1% (53,7)

Elever med ogiltig frånvaro över 10 dagar 4,0% (3,8)

Elever som känner sig trygga i skolan 82% (89/80)

Registrerade kränkningar 12,8/100 elever (8,7)

Elever som nått kunskapskraven i alla ämnen:

Årskurs 3 (godtagbara kunskaper) 69,3% (70,0)

Årskurs 6 69,8% (73,2)

Årskurs 9 68,2% (64,7)

Årskurs 9 pojkar 61,9% (62,1)

Årskurs 9 flickor 75,5% (67,3)

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 211,7 (208,5)

Behöriga till gymnasiet i årskurs 9 74,1% (76,4)

(Föregående läsår 2015/2016 inom parantes)