2016-11-03 06:00

2016-11-03 06:00

Detaljer som gör skillnad hela dagen

KARLSKOGA: Skattning av vårdtagare registreras för att kvalitetssäkra vården

En extra smörgås inför natten eller en promenad på eftermiddagen kan utgöra den totala skillnaden för en person med demenssjukdom. Självklara saker, men kanske inte alltid och nu ska det finnas nedskrivet så att all personal vet vad som gäller.

BPSD-registret stöds av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och har varit ett nationellt kvalitetsregister sedan 2010. Det följer socialstyrelsens nationella riktlinjer och syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom.

Av landets 290 kommuner är 285 anslutna till registret och intresse för registret finns även från andra länder i världen.

BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, något som nästan alla som lever med en demenssjukdom drabbas av, enligt registret.

Symtom

Symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar som orsakar lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Genom registret blir det en mer personcentrerad omvårdnad, personalen vet hur de ska förhålla sig och livskvalitén för vårdtagaren ökar.

I Degerfors är man långt framme på området. Här fick Jaana Carlsson, Silviasjuksköterska/demenssjuksköterska, och Ewa Kindroth, arbetsterapeut, redan för tre år sedan förfrågan om de ville utbilda sig till certifierade BPSD-utbildare, för att kunna utbilda fler administratörer.

BPSD- registret startade på Minneskliniken, Malmö, Skånes Universitetsklinik. Professor Lennart Minthon var en av grundarna.

– Det startades för att fler demenssjuka hamnade i psykiatrin och medicinerades för aggressivitet och ångest och man kom på att så kan vi inte ha det, förklarar Carlsson och Kindroth.

Skattning

Ett sätt att minska användandet av olämpliga läkemedel, där Degerfors nu ligger bra till jämfört med tidigare, var att starta registret som bygger på en skattning, eller kartläggning, av samtliga vårdtagare med minnesproblem/demenssjukdom.

Det görs efter en så kallad NPI-skala, neuropsychiatric inventory, där man poängsätter förekomst och allvarlighetsgraden av symtomen eller beteendemönstren, här finns inte utrymme för eget tyckande utan en grundlig genomgång efter en bestämd mall. Målet är att alla ska ha en bemötandeplan, så man gör lika.

– Det handlar om tolv beteendesymptom; vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, lättretlighet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar och matlust. Ju lägre poäng desto bättre och innan den görs har man uteslutit kroppsliga symtom, som högt blodtryck, högt blodsocker och så vidare berättar Carlsson.

– Vi jobbar med personcentrerad vård utifrån levnadsberättelsen, vanor och intressen personen haft. Det hjälper oss att skapa en bättre bild av personen bakom sjukdomen och på så sätt kan vi hjälpa personen att minnas, förklarar Kindroth.

Viktiga detaljer

– Det kan vara enkla saker som betyder oerhört mycket, som att personen vill bli kallad för hela sitt förnamn, att man knackar och väntar en stund innan man går in, går en promenad på eftermiddagen för att minska oro eller motverka apati och ångest genom att sätta på en cd-skiva med lugn musik en stund på morgonen. En del kanske vill äta avskilt med någon ur personalen, små åtgärder som kan göra skillnad hela dagen för både personen och enheten, säger Carlsson.

De berättar om ett exempel, där en dam med vandringsbeteende inne på avdelningen gick två mil varje dag, man mätte med en stegräknare. Dessutom sov hon inte om nätterna. En av åtgärderna blev att ge henne en extra smörgås framåt natten och därmed kunde man plocka bort sömntabletten.

Skattningen, eller kartläggningen, uppgraderas var tredje månad och vid behov, inte minst inför semesterperioden så att det är aktuella uppgifter till vikarierna kring vårdtagarna.

Utbildar fler

I Degerfors har 75 personer som bor i egna hem diagnos eller pågående utredning kring demenssjukdom. Utöver det finns fyra enheter på Letälvsgården och tre enheter på Västergården, med 7-8 vårdtagare på varje enhet, för personer med demenssjukdom.

Tillsammans utbildar Carlsson och Kindroth fler BPSD-administratörer, så att det ska finnas personal som är utbildade inom registret på varje avdelning. Nu är personal på demensboenden och i hemsjukvården utbildade, varefter de ska utbilda omvårdnadspersonal.

Carlsson och Kindroth har även informerat och utbildat personal i andra kommuner i länet.

– Man får aldrig slappna av. Men när man väl implementerat det här arbetssättet så säger personalen ”Asta är så orolig nu, vi behöver göra en ny skattning på henne” i stället för ”vi behöver ge henne en sobril” och då har vi kommit långt, säger utbildarna i demensteamet.

BPSD-registret stöds av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och har varit ett nationellt kvalitetsregister sedan 2010. Det följer socialstyrelsens nationella riktlinjer och syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom.

Av landets 290 kommuner är 285 anslutna till registret och intresse för registret finns även från andra länder i världen.

BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, något som nästan alla som lever med en demenssjukdom drabbas av, enligt registret.

Symtom

Symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar som orsakar lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Genom registret blir det en mer personcentrerad omvårdnad, personalen vet hur de ska förhålla sig och livskvalitén för vårdtagaren ökar.

I Degerfors är man långt framme på området. Här fick Jaana Carlsson, Silviasjuksköterska/demenssjuksköterska, och Ewa Kindroth, arbetsterapeut, redan för tre år sedan förfrågan om de ville utbilda sig till certifierade BPSD-utbildare, för att kunna utbilda fler administratörer.

BPSD- registret startade på Minneskliniken, Malmö, Skånes Universitetsklinik. Professor Lennart Minthon var en av grundarna.

– Det startades för att fler demenssjuka hamnade i psykiatrin och medicinerades för aggressivitet och ångest och man kom på att så kan vi inte ha det, förklarar Carlsson och Kindroth.

Skattning

Ett sätt att minska användandet av olämpliga läkemedel, där Degerfors nu ligger bra till jämfört med tidigare, var att starta registret som bygger på en skattning, eller kartläggning, av samtliga vårdtagare med minnesproblem/demenssjukdom.

Det görs efter en så kallad NPI-skala, neuropsychiatric inventory, där man poängsätter förekomst och allvarlighetsgraden av symtomen eller beteendemönstren, här finns inte utrymme för eget tyckande utan en grundlig genomgång efter en bestämd mall. Målet är att alla ska ha en bemötandeplan, så man gör lika.

– Det handlar om tolv beteendesymptom; vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, lättretlighet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar och matlust. Ju lägre poäng desto bättre och innan den görs har man uteslutit kroppsliga symtom, som högt blodtryck, högt blodsocker och så vidare berättar Carlsson.

– Vi jobbar med personcentrerad vård utifrån levnadsberättelsen, vanor och intressen personen haft. Det hjälper oss att skapa en bättre bild av personen bakom sjukdomen och på så sätt kan vi hjälpa personen att minnas, förklarar Kindroth.

Viktiga detaljer

– Det kan vara enkla saker som betyder oerhört mycket, som att personen vill bli kallad för hela sitt förnamn, att man knackar och väntar en stund innan man går in, går en promenad på eftermiddagen för att minska oro eller motverka apati och ångest genom att sätta på en cd-skiva med lugn musik en stund på morgonen. En del kanske vill äta avskilt med någon ur personalen, små åtgärder som kan göra skillnad hela dagen för både personen och enheten, säger Carlsson.

De berättar om ett exempel, där en dam med vandringsbeteende inne på avdelningen gick två mil varje dag, man mätte med en stegräknare. Dessutom sov hon inte om nätterna. En av åtgärderna blev att ge henne en extra smörgås framåt natten och därmed kunde man plocka bort sömntabletten.

Skattningen, eller kartläggningen, uppgraderas var tredje månad och vid behov, inte minst inför semesterperioden så att det är aktuella uppgifter till vikarierna kring vårdtagarna.

Utbildar fler

I Degerfors har 75 personer som bor i egna hem diagnos eller pågående utredning kring demenssjukdom. Utöver det finns fyra enheter på Letälvsgården och tre enheter på Västergården, med 7-8 vårdtagare på varje enhet, för personer med demenssjukdom.

Tillsammans utbildar Carlsson och Kindroth fler BPSD-administratörer, så att det ska finnas personal som är utbildade inom registret på varje avdelning. Nu är personal på demensboenden och i hemsjukvården utbildade, varefter de ska utbilda omvårdnadspersonal.

Carlsson och Kindroth har även informerat och utbildat personal i andra kommuner i länet.

– Man får aldrig slappna av. Men när man väl implementerat det här arbetssättet så säger personalen ”Asta är så orolig nu, vi behöver göra en ny skattning på henne” i stället för ”vi behöver ge henne en sobril” och då har vi kommit långt, säger utbildarna i demensteamet.