2016-10-17 06:00

2016-10-17 06:00

Spårade Nobel-bröder ända till Baku

ALFRED NOBEL: Delegation från Karlskoga åkte till Azerbajdzjan för att knyta kontakter i andra Nobel-städer

Nobelbröder. I september reste en delegation från Nobelmuseets vänner och Rotary i Karlskoga till Baku för att följa i Nobel-brödernas fotspår. Här i Azerbajdzjan startade de på 1870-talet upp ett av dåtidens största och modernaste oljefält.

En grupp på tio personer från Nobelmuseets vänner och Rotary reste till Azerbajdzjans huvudstad Baku dit Alfred Nobels bröder Robert och Ludvig rest till på 1870-talet för att köpa valnötsträ till gevärskolvar.

Väl där upptäckte Alfred Nobels bröder att man hitta olja i stora mängder.

Robert Nobel köpte oljemark utanför Baku och satte i gång en oljeindustri med hjälp av pengar från sin bror Alfred.

Köpte oljemark

– Robert fattade att det fanns stora pengar i det här. Alfred var nog aldrig där men han var med och betalade alltihopa, säger Nobelmuseets chef Hans Johansson.

Nobelbröderna byggde upp ett helt samhälle med arbetarbostäder, sjukvård och lärare efter samma mönster som ett svenskt brukssamhälle. Det här var något som inte fanns på den tiden i Ryssland, som Azerbajdzjan då var en del av, och Nobel fick rykte om sig att vara en väldigt bra arbetsgivare.

– Det här var det näst största oljebolaget i världen på sin tid. Bara Standard Oil var större, säger Boris Holm som är president i Rotary Karlskoga-Nobel.

Nobel-brödernas oljeaktiviteter stannar inte där. Oljan skulle transporteras över Kaspiska havet också men dåtidens teknik att frakta den i trätunnor var inte så effektiv.

– Då sitter Ludvig och tänker, kan man inte bygga en båt med stora tankar. Så låter de bygga en sådan i Sverige och det var världens första oljetanker, berättar Johansson.

Första oljetankern

Nobel-bröderna byggde ut ett stort distributionssystem med båtar och pipelines som nådde stora delar av Europa och Asien. Verksamheten fortsatte ända till 1920 då den ryska revolutionen nådde Azerbajdzjan.

– Då fick de lämna hela rasket. Då hade bröderna redan fått lämna Sankt Petersburg där de bodde, säger Johansson

Sällskapet från Sverige kunde konstatera att Azerbajdzjan fortfarande minns Nobel-tiden. I Baku finns ett privat Nobel-museum som heter Villa Petrolea, inrett i 1800-talsstil med saker som Nobelbröderna ägt. Staden har en gata som översatt heter Nobelavenyn och det finns till och med ett stort bolag med namnet Nobel Oil i landet.

– Nobelminnet lever oerhört starkt där. Alla vi träffade var medvetna om Nobel. Här i Sverige har folk i gemen ingen aning om det här. Inte ens att Nobel hade bröder, säger Johansson.

Många svenskar

Det visade sig också att morfadern till en av deltagarna på resan arbetat som sjökapten på en av oljebolagets båtar under Nobeltiden.

– Det är många svenskar som har varit i Baku under 1800-talet och början av 1900-talet som ingenjörer eller sjökaptener, säger Johansson.

Resan till Baku är ett av flera led i ett försök att knyta samman Karlskoga med andra orter som har kopplingar till Alfred Nobel.

Ett spår som även Karlskoga kommun är inne på.

– Jag kan tänka mig en slags historisk turism både därifrån och hit och härifrån och dit. Välbärgade Azerbajdzjaner kan mycket väl få upp ögonen för Sverige, säger Johansson.

Det finns också Nobelminnen efter oljeverksamheten i grannlandet Georgien.

– Det ligger lite under radarn. Vi får se om vi åker dit också, säger Johansson.

Ett annat exempel på Nobel-städer är givetvis San Remo där Alfred Nobel bodde under sina sista år.

Dörröppnare

En förutsättning för att resan fungerade så bra som den gjorde var att Rotary fanns med.

– Rotary är en bra dörröppnare Då får man lokal kontakt fort. Det är en bra samarbetspartner, säger Johansson.

Den lokala Rotary-föreningen i Baku tog emot besökarna med öppna armar.

– Man får inte nej av dem, säger Boris Holm som fick utbyta standar med sin kvinnliga president-motsvarighet i Baku.

I november ska Hans Johansson och Boris Holm berätta om resan till Baku på en temakväll för medlemmarna i Nobelmuseets vänner och i Rotary.

– Vill allmänheten komma så är de också välkomna, säger Hans Johansson.

En grupp på tio personer från Nobelmuseets vänner och Rotary reste till Azerbajdzjans huvudstad Baku dit Alfred Nobels bröder Robert och Ludvig rest till på 1870-talet för att köpa valnötsträ till gevärskolvar.

Väl där upptäckte Alfred Nobels bröder att man hitta olja i stora mängder.

Robert Nobel köpte oljemark utanför Baku och satte i gång en oljeindustri med hjälp av pengar från sin bror Alfred.

Köpte oljemark

– Robert fattade att det fanns stora pengar i det här. Alfred var nog aldrig där men han var med och betalade alltihopa, säger Nobelmuseets chef Hans Johansson.

Nobelbröderna byggde upp ett helt samhälle med arbetarbostäder, sjukvård och lärare efter samma mönster som ett svenskt brukssamhälle. Det här var något som inte fanns på den tiden i Ryssland, som Azerbajdzjan då var en del av, och Nobel fick rykte om sig att vara en väldigt bra arbetsgivare.

– Det här var det näst största oljebolaget i världen på sin tid. Bara Standard Oil var större, säger Boris Holm som är president i Rotary Karlskoga-Nobel.

Nobel-brödernas oljeaktiviteter stannar inte där. Oljan skulle transporteras över Kaspiska havet också men dåtidens teknik att frakta den i trätunnor var inte så effektiv.

– Då sitter Ludvig och tänker, kan man inte bygga en båt med stora tankar. Så låter de bygga en sådan i Sverige och det var världens första oljetanker, berättar Johansson.

Första oljetankern

Nobel-bröderna byggde ut ett stort distributionssystem med båtar och pipelines som nådde stora delar av Europa och Asien. Verksamheten fortsatte ända till 1920 då den ryska revolutionen nådde Azerbajdzjan.

– Då fick de lämna hela rasket. Då hade bröderna redan fått lämna Sankt Petersburg där de bodde, säger Johansson

Sällskapet från Sverige kunde konstatera att Azerbajdzjan fortfarande minns Nobel-tiden. I Baku finns ett privat Nobel-museum som heter Villa Petrolea, inrett i 1800-talsstil med saker som Nobelbröderna ägt. Staden har en gata som översatt heter Nobelavenyn och det finns till och med ett stort bolag med namnet Nobel Oil i landet.

– Nobelminnet lever oerhört starkt där. Alla vi träffade var medvetna om Nobel. Här i Sverige har folk i gemen ingen aning om det här. Inte ens att Nobel hade bröder, säger Johansson.

Många svenskar

Det visade sig också att morfadern till en av deltagarna på resan arbetat som sjökapten på en av oljebolagets båtar under Nobeltiden.

– Det är många svenskar som har varit i Baku under 1800-talet och början av 1900-talet som ingenjörer eller sjökaptener, säger Johansson.

Resan till Baku är ett av flera led i ett försök att knyta samman Karlskoga med andra orter som har kopplingar till Alfred Nobel.

Ett spår som även Karlskoga kommun är inne på.

– Jag kan tänka mig en slags historisk turism både därifrån och hit och härifrån och dit. Välbärgade Azerbajdzjaner kan mycket väl få upp ögonen för Sverige, säger Johansson.

Det finns också Nobelminnen efter oljeverksamheten i grannlandet Georgien.

– Det ligger lite under radarn. Vi får se om vi åker dit också, säger Johansson.

Ett annat exempel på Nobel-städer är givetvis San Remo där Alfred Nobel bodde under sina sista år.

Dörröppnare

En förutsättning för att resan fungerade så bra som den gjorde var att Rotary fanns med.

– Rotary är en bra dörröppnare Då får man lokal kontakt fort. Det är en bra samarbetspartner, säger Johansson.

Den lokala Rotary-föreningen i Baku tog emot besökarna med öppna armar.

– Man får inte nej av dem, säger Boris Holm som fick utbyta standar med sin kvinnliga president-motsvarighet i Baku.

I november ska Hans Johansson och Boris Holm berätta om resan till Baku på en temakväll för medlemmarna i Nobelmuseets vänner och i Rotary.

– Vill allmänheten komma så är de också välkomna, säger Hans Johansson.