2016-10-06 18:16

2016-10-06 18:16

Biogas satt under tryck

KARLSKOGA: EU:s regler mot statsstöd står mot behovet att minska utsläppen

På torsdagen besökte riksdagsledamoten Matilda Ernkrans (S) Biogasbolaget i Mosserud. Den dominerande frågan under besöket var osäkerheten om framtiden för biodrivmedel.

Biogasen är i dag skattebefriad men det kan anses som ottillåtet statsstöd och är satt under tryck i EU. Skattebefrielsen för biogas är ett undantag som Sverige fått till 2020.

– Vi hoppas vi får en tydlighet vad gäller spelreglerna på sikt. Både för oss som producenter och kunder, säger Biogasbolagets verksamhetschef Magnus Östlund.

System med kvoter eller plikt att reducera fossila bränslen diskuteras som alternativ till skattebefrielse för att öka användningen av fossilfria drivmedel. Det är något som oroar Biogasbolagets vd Göran Eriksson.

– Kvotplikten kan bli en ödesfråga för biogasen eftersom vi är ett hundraprocentigt förnybart bränsle. Vi blandar inte ihop det med något annat. Lägger man en kvotplikt per fordon eller per tankställe så har ni gjort en björntjänst åt biogasen, säger Eriksson till Ernkrans.

Behöver biogasen

Matilda Ernkrans som är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott förklarar att EU:s statsstödsregler är något som både tidigare och nuvarande regeringar fått kämpa med. Kvoter eller reduktionsplikt skulle vara en enkel väg till acceptans från EU.

– Men vi är många som är övertygade om att vi behöver biogasen. Därför måste vi hitta ett system som minskar våra utsläpp mycket snabbare än i dag och samtidigt klarar att bygga en långsiktig marknad för höginblandade biodrivmedel som biogas, svarar Ernkrans.

Ernkrans säger att de här samtalen inom EU-samarbetet varit svårare än väntat.

– Det som är bra är att den här regeringen lyckades förhandla fram ett förlängt skatteundantag. Nu har vi en tidsfrist fram till 2020, säger Ernkrans.

Inte lika utmanande

Ernkrans menar också att biogas som är producerad från till exempel matavfall inte är lika utmanande mot EU-reglerna om statsstöd som andra branscher.

– Här handlar det om matavfall och min bedömning är att det är lättare att hantera när det gäller EU-regler. Jag känner mig ändå förhoppningsfull inför framtiden för just den här anläggningen, säger hon.

Enligt Ernkrans har EUs miljökommissionär, spanjoren Miguel Arias Cañete, uttryckt förståelse för vad Sverige vill göra i den här frågan och det kan vara en öppning.

– Det här är avgörande för om vi ska kunna fortsätta bygga jobb och välfärd och samtidigt minska våra utsläpp, säger Ernkrans.

Tufft läge

På frågan om Biogasbolaget har röda eller svarta siffror i bokföringen svarar Östlund diplomatiskt.

– I dag är det svarta siffror, just för dagen. Det är tufft läge för branschen överlag och därför är de långsiktiga spelreglerna avgörande, säger han.

Huvudspåret för biogasen i dag är bussar och andra tunga fordon. På personbilssidan pekar utvecklingen mer mot el än biobränslen. Frågan är om Biogasbolaget kan hitta nya marknader.

– Absolut. Vi har ju hela industrisegmentet som vi kan jobba med, säger Östlund.

Biogasen är i dag skattebefriad men det kan anses som ottillåtet statsstöd och är satt under tryck i EU. Skattebefrielsen för biogas är ett undantag som Sverige fått till 2020.

– Vi hoppas vi får en tydlighet vad gäller spelreglerna på sikt. Både för oss som producenter och kunder, säger Biogasbolagets verksamhetschef Magnus Östlund.

System med kvoter eller plikt att reducera fossila bränslen diskuteras som alternativ till skattebefrielse för att öka användningen av fossilfria drivmedel. Det är något som oroar Biogasbolagets vd Göran Eriksson.

– Kvotplikten kan bli en ödesfråga för biogasen eftersom vi är ett hundraprocentigt förnybart bränsle. Vi blandar inte ihop det med något annat. Lägger man en kvotplikt per fordon eller per tankställe så har ni gjort en björntjänst åt biogasen, säger Eriksson till Ernkrans.

Behöver biogasen

Matilda Ernkrans som är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott förklarar att EU:s statsstödsregler är något som både tidigare och nuvarande regeringar fått kämpa med. Kvoter eller reduktionsplikt skulle vara en enkel väg till acceptans från EU.

– Men vi är många som är övertygade om att vi behöver biogasen. Därför måste vi hitta ett system som minskar våra utsläpp mycket snabbare än i dag och samtidigt klarar att bygga en långsiktig marknad för höginblandade biodrivmedel som biogas, svarar Ernkrans.

Ernkrans säger att de här samtalen inom EU-samarbetet varit svårare än väntat.

– Det som är bra är att den här regeringen lyckades förhandla fram ett förlängt skatteundantag. Nu har vi en tidsfrist fram till 2020, säger Ernkrans.

Inte lika utmanande

Ernkrans menar också att biogas som är producerad från till exempel matavfall inte är lika utmanande mot EU-reglerna om statsstöd som andra branscher.

– Här handlar det om matavfall och min bedömning är att det är lättare att hantera när det gäller EU-regler. Jag känner mig ändå förhoppningsfull inför framtiden för just den här anläggningen, säger hon.

Enligt Ernkrans har EUs miljökommissionär, spanjoren Miguel Arias Cañete, uttryckt förståelse för vad Sverige vill göra i den här frågan och det kan vara en öppning.

– Det här är avgörande för om vi ska kunna fortsätta bygga jobb och välfärd och samtidigt minska våra utsläpp, säger Ernkrans.

Tufft läge

På frågan om Biogasbolaget har röda eller svarta siffror i bokföringen svarar Östlund diplomatiskt.

– I dag är det svarta siffror, just för dagen. Det är tufft läge för branschen överlag och därför är de långsiktiga spelreglerna avgörande, säger han.

Huvudspåret för biogasen i dag är bussar och andra tunga fordon. På personbilssidan pekar utvecklingen mer mot el än biobränslen. Frågan är om Biogasbolaget kan hitta nya marknader.

– Absolut. Vi har ju hela industrisegmentet som vi kan jobba med, säger Östlund.