2016-09-23 06:00

2016-09-23 06:00

Nu ska svenska barns matvanor undersökas

KARLSKOGA: Karlskogaskola ingår i undersökningen

Mer kunskap om ungas hälsa och sjukdomar. Det ska Livsmedelsverkets stora undersökning på 250 skolor runt om i Sverige bringa klarhet i. En av skolorna ligger i Karlskoga.

Undersökningen kommer att involvera 3 000 elever runt om i hela Sverige och resultatet kommer att användas för att ge mer kunskap kring hälsa och sjukdomar, se till att lagstiftningen är relevant, utveckla kostråd och ta hänsyn till ungas matvanor.

Livsmedelsverket kommer att besöka en utvald skola i Karlskoga, vilken vill de inte gå ut med på grund av sekretess om testresultat och vilka som ingår i undersökningen. Man hoppas få mer information om vilken näring unga får i sig och om miljögifter kan förekomma i maten.

På hälften av alla skolor ska eleverna lämna blod- och kissprov samt svara på frågor om sina matvanor via en webbsida. Varje elev får själv besluta om de vill vara delaktiga i studien eller inte.

Tycker det är bra

Lis Silvergrund Elfsberg, verksamhetschef för kost, tycker det är bra att Livsmedelsverket gör en sådan här undersökning.

– Det som är bra är att man tittar nationellt och får jämförelser mellan de olika kommunerna.

Hon tror inte att Karlskoga kommun kommer ha så stor nytta av undersökningen.

– Vi är redan med i ett nätverk som gör liknande undersökningar med kommuner från hela Sverige där vi tittar på just de här olika delarna. Hur nöjd är man med skolmaten och vad eleven tycker är bra och inte bra.

Tveksam till blodprov

Lis Silvergrund Elfsberg är osäker på att dra det så långt som till blod- och urinprov för att mäta hur mycket energi och näringsämnen eleverna får i sig.

– Men samtidigt är det väl bra att man ser om eleverna verkligen får i sig det man behöver ha.

Skolan jobbar väldigt mycket tillsammans med skolhälsovården.

– Vi tittar på vilken som är nyttig, vilken mat man tål, ökar specialkosten och i så fall varför. Det vi kan garantera föräldrarna är att vi vad en normalportion innehåller.

Skolan ser just nu över matsalsmiljön, tittar på personalens bemötande och om det har någon betydelse. Hur matsalen är utformad?

– Vad beror det på att vissa inte tycker om maten, samtidigt som man har en hög närvaro och man äter mycket mat, säger Lis Silvergrund Elfsberg.

Undersökningen kommer att involvera 3 000 elever runt om i hela Sverige och resultatet kommer att användas för att ge mer kunskap kring hälsa och sjukdomar, se till att lagstiftningen är relevant, utveckla kostråd och ta hänsyn till ungas matvanor.

Livsmedelsverket kommer att besöka en utvald skola i Karlskoga, vilken vill de inte gå ut med på grund av sekretess om testresultat och vilka som ingår i undersökningen. Man hoppas få mer information om vilken näring unga får i sig och om miljögifter kan förekomma i maten.

På hälften av alla skolor ska eleverna lämna blod- och kissprov samt svara på frågor om sina matvanor via en webbsida. Varje elev får själv besluta om de vill vara delaktiga i studien eller inte.

Tycker det är bra

Lis Silvergrund Elfsberg, verksamhetschef för kost, tycker det är bra att Livsmedelsverket gör en sådan här undersökning.

– Det som är bra är att man tittar nationellt och får jämförelser mellan de olika kommunerna.

Hon tror inte att Karlskoga kommun kommer ha så stor nytta av undersökningen.

– Vi är redan med i ett nätverk som gör liknande undersökningar med kommuner från hela Sverige där vi tittar på just de här olika delarna. Hur nöjd är man med skolmaten och vad eleven tycker är bra och inte bra.

Tveksam till blodprov

Lis Silvergrund Elfsberg är osäker på att dra det så långt som till blod- och urinprov för att mäta hur mycket energi och näringsämnen eleverna får i sig.

– Men samtidigt är det väl bra att man ser om eleverna verkligen får i sig det man behöver ha.

Skolan jobbar väldigt mycket tillsammans med skolhälsovården.

– Vi tittar på vilken som är nyttig, vilken mat man tål, ökar specialkosten och i så fall varför. Det vi kan garantera föräldrarna är att vi vad en normalportion innehåller.

Skolan ser just nu över matsalsmiljön, tittar på personalens bemötande och om det har någon betydelse. Hur matsalen är utformad?

– Vad beror det på att vissa inte tycker om maten, samtidigt som man har en hög närvaro och man äter mycket mat, säger Lis Silvergrund Elfsberg.

  • Anders Persson