2016-09-22 14:34

2016-09-22 14:34

Förslag om att säga nej till Svealands län

DEGERFORS: Många frågor och för kort tidsperspektiv

Kommunstyrelsen föreslås att säga ett tydligt nej i sitt remissvar på den föreslagna regionindelningen. Remissvaret ska behandlas av kommunstyrelsen på måndag.

Vi har tidigare berättat att majoriteten i Degerfors kommunstyrelse är emot bildandet av storregionen Svealands län, där Örebro län skulle bilda län ihop med Dalarnas-, Gävleborgs-, Södermanlands-, Uppsala- och Västmanlands län och samma landstingsindelning.

Indelningen innebär bland annat att Värmland, som Degerfors och Karlskoga samarbetar mycket med, blir i en helt annan region. Kommunstyrelseordförande Peter Pedersen (V) har påpekat att Nordanstigs kommun 50 mil härifrån kommer med i regionen, men inte Kristinehamns kommun knappt tre mil härifrån.

Här ser man en risk för att det regionala parlamentet kan komma att upplevas som avlägset och anonymt och man tycker också att tidsplanen är alltför snäv.

Enligt svarsförslaget är Degerfors tveksamma till kommitténs slutsats att det som helhet finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring, som träder i kraft 2018 för länen och 2019 för landstingen.

Samarbete mindre län

När kommunstyrelsen på måndag i ett extrainsatt möte tar ställning till remissvaret, innan det klubbas i kommunfullmäktige senare samma dag, så har förslaget delats upp i delar där man ser till det som har bäring på den egna kommunens verksamhet. Det betonas att kommunen därmed inte i övriga delar ställer sig bakom förändringsförslagen.

Degerfors har länge haft uppfattningen att det räcker med Örebro län som en region och att regional utveckling ska ligga på länsnivå, varför det mottogs positivt då regionalt utvecklingsansvar överfördes från staten och länsstyrelsen till nuvarande Region Örebro än.

Uppfattningen är att det är mer givande om mindre län samverkar med varandra istället för att skapa färre, jämstarka län som ska konkurrera med varandra.

I periferin

I kapitlet om utmaningar för samhällsorganisationen nämns på minussidan risken för att områden i de föreslagna länens periferi fortsatt kommer dras med demografiska och andra problem som i dag. Man utesluter inte att problemen förstärks om regionala centra, statlig närvaro och annat ytterligare centraliseras jämför med i dag.

Därför anser man att det är av största vikt att förslaget kombineras med goda möjligheter till samordning mellan länen och mellan kommuner och andra aktörer på olika sidor om de föreslagna länsgränserna.

Vad gäller en ändamålsenlig regional samhällsorganisation betonar Degerfors i förslaget vikten av en samordnad regional indelning av statliga myndigheter.

Minskande rättigheter

Kommitténs slutsatser att förslaget leder till ökad kapacitet och effektivitet i nya landsting ställer man sig i Degerfors tveksamma till. Redan i dag vet man att väljarna upplever landstingspolitiken som anonymare och mindre intressant än de andra politiska nivåerna.

I Degerfors befarar man att de demokratiska rättigheterna kan komma att minska om medborgarna uppfattar att den styrande makten över centrala uppgifter som sjukvård, kollektivtrafik och utvecklingsfrågor flyttas alltför långt bort.

Medborgarperspektivet är alltför dåligt belyst i delbetänkandet, anser man från Degerfors håll och man anser att förslaget gör att den geografiska orättvisan riskerar att öka.

Värmlandskoppling

Värmland har för Degerfors del en naturlig hemvist i det tänkta länet, för till Värmland finns naturlig koppling genom arbetspendling, interkommunala samarbeten och annat. Därför tror man, tvärtemot utredningens bedömning, att en indelning där Värmland är med skulle betyda fördelar framföralt inom sjukvård, infrastruktur och kollektivtrafik.

Man befarar från Degerfors att den föreslagna indelningen kommer minska närheten till akutsjukhus och att primärvården drabbas negativt för de som bor utanför större kommuncentra. Samarbete över länsgränserna tror man är avgörande för Karlskoga lasaretts framtid.

Stråket Stockholm-Oslo tror man också stärks om Värmlands län ingår.

I förslaget till svar på remissen står att det vore önskvärt med mer djupodlande analyser av vad förslaget kan innebära, då man i utredningen inte anser att det finns mycket mer än förhoppningar.

Vi har tidigare berättat att majoriteten i Degerfors kommunstyrelse är emot bildandet av storregionen Svealands län, där Örebro län skulle bilda län ihop med Dalarnas-, Gävleborgs-, Södermanlands-, Uppsala- och Västmanlands län och samma landstingsindelning.

Indelningen innebär bland annat att Värmland, som Degerfors och Karlskoga samarbetar mycket med, blir i en helt annan region. Kommunstyrelseordförande Peter Pedersen (V) har påpekat att Nordanstigs kommun 50 mil härifrån kommer med i regionen, men inte Kristinehamns kommun knappt tre mil härifrån.

Här ser man en risk för att det regionala parlamentet kan komma att upplevas som avlägset och anonymt och man tycker också att tidsplanen är alltför snäv.

Enligt svarsförslaget är Degerfors tveksamma till kommitténs slutsats att det som helhet finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring, som träder i kraft 2018 för länen och 2019 för landstingen.

Samarbete mindre län

När kommunstyrelsen på måndag i ett extrainsatt möte tar ställning till remissvaret, innan det klubbas i kommunfullmäktige senare samma dag, så har förslaget delats upp i delar där man ser till det som har bäring på den egna kommunens verksamhet. Det betonas att kommunen därmed inte i övriga delar ställer sig bakom förändringsförslagen.

Degerfors har länge haft uppfattningen att det räcker med Örebro län som en region och att regional utveckling ska ligga på länsnivå, varför det mottogs positivt då regionalt utvecklingsansvar överfördes från staten och länsstyrelsen till nuvarande Region Örebro än.

Uppfattningen är att det är mer givande om mindre län samverkar med varandra istället för att skapa färre, jämstarka län som ska konkurrera med varandra.

I periferin

I kapitlet om utmaningar för samhällsorganisationen nämns på minussidan risken för att områden i de föreslagna länens periferi fortsatt kommer dras med demografiska och andra problem som i dag. Man utesluter inte att problemen förstärks om regionala centra, statlig närvaro och annat ytterligare centraliseras jämför med i dag.

Därför anser man att det är av största vikt att förslaget kombineras med goda möjligheter till samordning mellan länen och mellan kommuner och andra aktörer på olika sidor om de föreslagna länsgränserna.

Vad gäller en ändamålsenlig regional samhällsorganisation betonar Degerfors i förslaget vikten av en samordnad regional indelning av statliga myndigheter.

Minskande rättigheter

Kommitténs slutsatser att förslaget leder till ökad kapacitet och effektivitet i nya landsting ställer man sig i Degerfors tveksamma till. Redan i dag vet man att väljarna upplever landstingspolitiken som anonymare och mindre intressant än de andra politiska nivåerna.

I Degerfors befarar man att de demokratiska rättigheterna kan komma att minska om medborgarna uppfattar att den styrande makten över centrala uppgifter som sjukvård, kollektivtrafik och utvecklingsfrågor flyttas alltför långt bort.

Medborgarperspektivet är alltför dåligt belyst i delbetänkandet, anser man från Degerfors håll och man anser att förslaget gör att den geografiska orättvisan riskerar att öka.

Värmlandskoppling

Värmland har för Degerfors del en naturlig hemvist i det tänkta länet, för till Värmland finns naturlig koppling genom arbetspendling, interkommunala samarbeten och annat. Därför tror man, tvärtemot utredningens bedömning, att en indelning där Värmland är med skulle betyda fördelar framföralt inom sjukvård, infrastruktur och kollektivtrafik.

Man befarar från Degerfors att den föreslagna indelningen kommer minska närheten till akutsjukhus och att primärvården drabbas negativt för de som bor utanför större kommuncentra. Samarbete över länsgränserna tror man är avgörande för Karlskoga lasaretts framtid.

Stråket Stockholm-Oslo tror man också stärks om Värmlands län ingår.

I förslaget till svar på remissen står att det vore önskvärt med mer djupodlande analyser av vad förslaget kan innebära, då man i utredningen inte anser att det finns mycket mer än förhoppningar.