2016-09-07 19:41

2016-09-07 19:41

Olika nivåer på allvarlighetsgrad

Socialförvaltningen förklarar hur de ser på händelser där barn far illa eller blir av med sina vårdnadshavare. Det finns olika nivåer på allvarlighetsgrader.

Håkan Stenholm, enhetschef på individ- och familjeomsorgen på socialförvaltningen kan inte yttra sig i enskilda fall – till exempel som fallet i artikeln ovan – men han förklarar hur de arbetar med liknande fall.

– Vi bedömer allvarlighetsgraden i olika saker och vi sysslar med jättemånga olika processer på socialförvaltningen. Den högsta allvarlighetsgraden har barn som blivit utsatta för våld, blivit utsatta för sexuellt utnyttjande, eller där föräldrar är påverkade och barnen far väldigt illa och då är det utredningar inom socialtjänstlagen.

Håkan Stenholm berättar att de även jobbar med andra typer av utredningar som adoptionsberedningar, utredningar om särskilt förordnad av vårdnadshavare, faderskapsutredningar och familjerättsliga utredningar.

– Den typen av utredningar har en lägre allvarlighetsgrad. Där gör man inte samma bedömning utifrån att barnen inte är i behov av skydd.

– Om barnen blir av med dem som ger vård eller är vårdgivare så har det en hög allvarlighetsgrad på så sätt att man måste tillgodose deras behov av omvårdnad och det gör vi alltid. Det är en skyldighet vi har utifrån att vi har det yttersta ansvaret för dem som vistas i vår kommun.

Rättens beslut

När det sedan gäller utredningar om särskilt förordnad av vårdnadshavare eller vårdnadsutredningar så är det en annan process.

– Den processen bestämmer inte vi över utan det är tingsrätten som tar beslut om det. Men det är vi som initierar ärendet till tingsrätten om att någon behöver en ny vårdnadshavare.

Där har socialtjänsten ett utredningstvång, enligt Håkan Stenholm.

– Men de ärenden har inte samma allvarlighetskrav för där är inte barnen i behöv av vård, skydd eller omsorg för det har vi redan tillgodosett. Då har ärendet heller inte samma angelägenhetsgrad enligt lagen och då är det inte längre socialtjänstlagen utan föräldrabalken som styr, berättar Håkan Stenholm.

Håkan Stenholm, enhetschef på individ- och familjeomsorgen på socialförvaltningen kan inte yttra sig i enskilda fall – till exempel som fallet i artikeln ovan – men han förklarar hur de arbetar med liknande fall.

– Vi bedömer allvarlighetsgraden i olika saker och vi sysslar med jättemånga olika processer på socialförvaltningen. Den högsta allvarlighetsgraden har barn som blivit utsatta för våld, blivit utsatta för sexuellt utnyttjande, eller där föräldrar är påverkade och barnen far väldigt illa och då är det utredningar inom socialtjänstlagen.

Håkan Stenholm berättar att de även jobbar med andra typer av utredningar som adoptionsberedningar, utredningar om särskilt förordnad av vårdnadshavare, faderskapsutredningar och familjerättsliga utredningar.

– Den typen av utredningar har en lägre allvarlighetsgrad. Där gör man inte samma bedömning utifrån att barnen inte är i behov av skydd.

– Om barnen blir av med dem som ger vård eller är vårdgivare så har det en hög allvarlighetsgrad på så sätt att man måste tillgodose deras behov av omvårdnad och det gör vi alltid. Det är en skyldighet vi har utifrån att vi har det yttersta ansvaret för dem som vistas i vår kommun.

Rättens beslut

När det sedan gäller utredningar om särskilt förordnad av vårdnadshavare eller vårdnadsutredningar så är det en annan process.

– Den processen bestämmer inte vi över utan det är tingsrätten som tar beslut om det. Men det är vi som initierar ärendet till tingsrätten om att någon behöver en ny vårdnadshavare.

Där har socialtjänsten ett utredningstvång, enligt Håkan Stenholm.

– Men de ärenden har inte samma allvarlighetskrav för där är inte barnen i behöv av vård, skydd eller omsorg för det har vi redan tillgodosett. Då har ärendet heller inte samma angelägenhetsgrad enligt lagen och då är det inte längre socialtjänstlagen utan föräldrabalken som styr, berättar Håkan Stenholm.

  • Anders Persson