2016-09-07 19:41

2016-09-08 14:39

Barnens anhöriga stängs ut av socialen

KARLSKOGA: Död pappa och mamma i koma ses inte som extraordinär händelse

Trafikolyckan i Ekebykorset i början av augusti lämnade tre barn utan föräldrar. Pappan avled av skadorna och mamman ligger i koma. Att hantera den tragiska händelsen har varit svårt för de anhöriga och någon hjälp från socialen tycker de inte att de har fått.

Den 2 augusti blev en personbil påkörd av en lastbil på E18, i Ekebykorset. I bilen fanns en kvinna och en man samt två av deras tre barn, en 17-årig flicka och en åttaårig pojke. Mannen avled senare samma dag, kvinnan hamnade i koma. Flickan fick en fraktur på käkbenet och pojken klarade sig utan fysiska skador. Han hamnade dock i ett chocktillstånd och var i det närmaste okontaktbar under nästan tio dagar.

Det tredje barnet, en 15-årig flicka, var hemma då olyckan inträffade.

Efter den tragiska händelsen har anhöriga tagit hand om barnen, huset och alla praktiska göromål som måste göras. Bland andra har psykologer, barnhabiliteringen och kuratorer kopplats in för att stötta familjen. De två flickorna har dessutom flera handikapp som gör att de kräver särskild omsorg och stöd.

– Vi ringde socialen ett par dagar efter olyckan och bestämde en träff till veckan efter. Efter det ansökte vi om tillfälligt vårdnadskap men fortfarande har det inte hänt något. De har inte ens träffat barnen, säger deras morbror.

Han är starkt kritisk till hur socialen hanterat händelsen. För att kunna utses till tillfällig vårdnadshavare måste ansökan först behandlas av socialnämnden och sedan tingsrätten. Innan det slutgiltiga beslutet har fattats har inte de anhöriga någon bestämmanderätt över vad som händer med de tre barnen.

– Det har gått fem veckor sedan olyckan. Det enda vi får höra från socialen är att vi inte har med saken att göra. Vem är det som har tagit hand om barnen, huset och allt annat. När jag pratade med chefen där sa han inte ens ”jag beklagar”, säger morbrodern.

– Det ska inte ta så här lång tid. De behöver tänka sig för hur de agerar. Det kan hända en sån här olycka igen och andra ska inte behöva drabbas som vi har gjort, säger barnens moster.

Den ena flickan, den som har det största stödbehovet, har enligt honom varit på väg att skickas till HVB-hem på två olika orter långt bort från Karlskoga.

– Handläggaren visste inte ens att hon hade autism. Hon behöver trygghet, vård och omsorg dygnet runt för att klara vardagen överhuvudtaget. Men det tar de ingen hänsyn till. Hon mår så dåligt att hon har utvecklat ett självskadebeteende.

Inte extraordinärt

Beskedet de ska ha fått är att barnens situation inte räknas som en extraordinär händelse, varför handläggningen tar längre tid eftersom ärendet inte tas upp förrän nämndens ordinarie sammanträde den 19 september.

– En förälder är död och en ligger i koma, är inte det en extraordinär händelse? Men de gör inget. Vi har fått jättemycket hjälp från habiliteringen, skolan och psykologer. Pojken ska jag skola in på måndag. Det vet soc inte ens om. De har ingen aning om vad som händer med barnen, säger morbrodern.

Han berättar att de förra veckan fick besked att han och hans fru skulle vara ett jourhem. Det har dock ännu inte förts några samtal om detta, inget hembesök har gjorts.

– Vi har påtalat gång på gång att de inte träffat barnen än. Allt blir försenat. Det får inte gå till såhär. De behöver bara titta på två papper och säga ja eller nej.

Kan flyttas

Några timmar efter att han pratat med enhetschefen på onsdagen fick han reda på att två handläggare från socialen besökt barnens hem, där den ena flickan och pojken då befann sig med sin mormor.

– De sa att de hittat ett HVB-hem i Södertälje åt dem. Det kommer vi aldrig att gå med på. De kom dit utan att höra av sig trots att vi kommit överrens om det, helt utan förvarning.

Det han och hans fru önskar är att pojken får komma och bo hos dem och att flickorna får komma till ett boende, i eller i närheten av Karlskoga, där de kan få den hjälp de behöver.

– De kan inte splittra familjen. Barnen, och vi, har varit med om en så omvälvande händelse. Det är fruktansvärt och så hanterar soc det såhär. Det finns ingen förståelse alls, de har ingen empati för människor i kris, säger morbrodern.

Här kan ni läsa vad Socialförvaltningen säger.

Den 2 augusti blev en personbil påkörd av en lastbil på E18, i Ekebykorset. I bilen fanns en kvinna och en man samt två av deras tre barn, en 17-årig flicka och en åttaårig pojke. Mannen avled senare samma dag, kvinnan hamnade i koma. Flickan fick en fraktur på käkbenet och pojken klarade sig utan fysiska skador. Han hamnade dock i ett chocktillstånd och var i det närmaste okontaktbar under nästan tio dagar.

Det tredje barnet, en 15-årig flicka, var hemma då olyckan inträffade.

Efter den tragiska händelsen har anhöriga tagit hand om barnen, huset och alla praktiska göromål som måste göras. Bland andra har psykologer, barnhabiliteringen och kuratorer kopplats in för att stötta familjen. De två flickorna har dessutom flera handikapp som gör att de kräver särskild omsorg och stöd.

– Vi ringde socialen ett par dagar efter olyckan och bestämde en träff till veckan efter. Efter det ansökte vi om tillfälligt vårdnadskap men fortfarande har det inte hänt något. De har inte ens träffat barnen, säger deras morbror.

Han är starkt kritisk till hur socialen hanterat händelsen. För att kunna utses till tillfällig vårdnadshavare måste ansökan först behandlas av socialnämnden och sedan tingsrätten. Innan det slutgiltiga beslutet har fattats har inte de anhöriga någon bestämmanderätt över vad som händer med de tre barnen.

– Det har gått fem veckor sedan olyckan. Det enda vi får höra från socialen är att vi inte har med saken att göra. Vem är det som har tagit hand om barnen, huset och allt annat. När jag pratade med chefen där sa han inte ens ”jag beklagar”, säger morbrodern.

– Det ska inte ta så här lång tid. De behöver tänka sig för hur de agerar. Det kan hända en sån här olycka igen och andra ska inte behöva drabbas som vi har gjort, säger barnens moster.

Den ena flickan, den som har det största stödbehovet, har enligt honom varit på väg att skickas till HVB-hem på två olika orter långt bort från Karlskoga.

– Handläggaren visste inte ens att hon hade autism. Hon behöver trygghet, vård och omsorg dygnet runt för att klara vardagen överhuvudtaget. Men det tar de ingen hänsyn till. Hon mår så dåligt att hon har utvecklat ett självskadebeteende.

Inte extraordinärt

Beskedet de ska ha fått är att barnens situation inte räknas som en extraordinär händelse, varför handläggningen tar längre tid eftersom ärendet inte tas upp förrän nämndens ordinarie sammanträde den 19 september.

– En förälder är död och en ligger i koma, är inte det en extraordinär händelse? Men de gör inget. Vi har fått jättemycket hjälp från habiliteringen, skolan och psykologer. Pojken ska jag skola in på måndag. Det vet soc inte ens om. De har ingen aning om vad som händer med barnen, säger morbrodern.

Han berättar att de förra veckan fick besked att han och hans fru skulle vara ett jourhem. Det har dock ännu inte förts några samtal om detta, inget hembesök har gjorts.

– Vi har påtalat gång på gång att de inte träffat barnen än. Allt blir försenat. Det får inte gå till såhär. De behöver bara titta på två papper och säga ja eller nej.

Kan flyttas

Några timmar efter att han pratat med enhetschefen på onsdagen fick han reda på att två handläggare från socialen besökt barnens hem, där den ena flickan och pojken då befann sig med sin mormor.

– De sa att de hittat ett HVB-hem i Södertälje åt dem. Det kommer vi aldrig att gå med på. De kom dit utan att höra av sig trots att vi kommit överrens om det, helt utan förvarning.

Det han och hans fru önskar är att pojken får komma och bo hos dem och att flickorna får komma till ett boende, i eller i närheten av Karlskoga, där de kan få den hjälp de behöver.

– De kan inte splittra familjen. Barnen, och vi, har varit med om en så omvälvande händelse. Det är fruktansvärt och så hanterar soc det såhär. Det finns ingen förståelse alls, de har ingen empati för människor i kris, säger morbrodern.

Här kan ni läsa vad Socialförvaltningen säger.