2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

Robot 70, krut och sprängmedel samt mutor

ETT KVARTS SEKEL MED ”BOFORSAFFÄREN”: Det handlar om tre olika utredningar

Det finns en och annan som talar om ”Boforsaffären” som om det vore en och samma händelse. Men det handlar om tre olika affärer eller utredningar - robotsmuggling, krutsmuggling samt mutbrott i samband med Indienordern - därför citattecknet. Det går också att diskutera tidsrymd och mitt förslag är att allt startade 1979 och att utslaget i Delhi High Court 5 februari 2004 kan ses som någon slags slutpunkt.

Det går också att förlägga starten till 14 mars 1978 när AB Bofors tecknar kontrakt med Bahrein om leverans av 161 Robot 70. Men kontraktet annullerades, nya skrevs och robotarna tog vägen över Singapore. Det första utförselbeviset till Singapore utfärdades 20 december 1979 och där börjar egentligen affären eftersom tvisten handlade om huruvida vidareexporten skedde med regeringens och KMI:s - mer eller mindre - tysta samtycke eller om staten och myndigheten var vilseledd. Ett annat startdatum är 29 maj 1984 när Svenska Freds- och skiljedomsföreningen polisanmäler AB Bofors styrelse och bolagets vd Claes-Ulrik Winberg för brott mot 1960 års lag om varusmuggling. Rättegången i Stockholms tingsrätt startar 4 september 1989 och domen kommer 22 december samma år.

Krutmålet kan sägas börja i november 1984 när det inkom en stillsam förfrågan från en tulltjänsteman i Österrike. Annars är razzian mot Nobelkruts huvudkontor 20 mars 1985 en alternativ start och sen dröjde det till hösten 1988 innan rättegången i Karlskoga tingsrätt inleddes. Domen föll 28 februari 1989 och den överklagades till Svea hovrätt som kom med sin dom följande år. Några år därefter begärde - och fick - åklagaren resning så det blev åren 1998 och 1999 nya turer i Karlskoga tingsrätt och Göta hovrätt.

Det var Sveriges Radios Ekoredaktion som 16 april 1987 var först med uppgiften att Bofors betalat stora summor till hemliga konton i Schweiz för att få Indienordern. Mutor sades det, avvecklingskostnader och provisioner hävdade Boforsledningen. En förundersökning inleddes 19 augusti 1987 och lades ned 28 januari 1988 utan åtgärd. Men i Indien fick dessa mutor en enorm betydelse och frågan är om affären ens är glömd i dag. Den 5 februari 2004 fastslog Delhi High Court att Rajiv Gandhi inte personligen tagit emot mutor och det beslutet kan ses som en slutpunkt trots att indiska myndigheter även efter detta datum sökte Ottavio Quattrocchi i ytterligare några år.

Resultatet av rättegångarna: Mats Lundberg blev i krutmålets alla fyra rättegångar i stort sett helt frikänd och vad gäller robotmålet fick Martin Ardbo, Lennart Pålsson och Hans Ekblom villkorlig dom. Men de fick också själva betala en stor del av advokatkostnaden. Dessutom skulle Nobel Industrier betala 11 miljoner ”såsom förverkat värde av olagligen utförd krigsmateriel”.

Det går också att förlägga starten till 14 mars 1978 när AB Bofors tecknar kontrakt med Bahrein om leverans av 161 Robot 70. Men kontraktet annullerades, nya skrevs och robotarna tog vägen över Singapore. Det första utförselbeviset till Singapore utfärdades 20 december 1979 och där börjar egentligen affären eftersom tvisten handlade om huruvida vidareexporten skedde med regeringens och KMI:s - mer eller mindre - tysta samtycke eller om staten och myndigheten var vilseledd. Ett annat startdatum är 29 maj 1984 när Svenska Freds- och skiljedomsföreningen polisanmäler AB Bofors styrelse och bolagets vd Claes-Ulrik Winberg för brott mot 1960 års lag om varusmuggling. Rättegången i Stockholms tingsrätt startar 4 september 1989 och domen kommer 22 december samma år.

Krutmålet kan sägas börja i november 1984 när det inkom en stillsam förfrågan från en tulltjänsteman i Österrike. Annars är razzian mot Nobelkruts huvudkontor 20 mars 1985 en alternativ start och sen dröjde det till hösten 1988 innan rättegången i Karlskoga tingsrätt inleddes. Domen föll 28 februari 1989 och den överklagades till Svea hovrätt som kom med sin dom följande år. Några år därefter begärde - och fick - åklagaren resning så det blev åren 1998 och 1999 nya turer i Karlskoga tingsrätt och Göta hovrätt.

Det var Sveriges Radios Ekoredaktion som 16 april 1987 var först med uppgiften att Bofors betalat stora summor till hemliga konton i Schweiz för att få Indienordern. Mutor sades det, avvecklingskostnader och provisioner hävdade Boforsledningen. En förundersökning inleddes 19 augusti 1987 och lades ned 28 januari 1988 utan åtgärd. Men i Indien fick dessa mutor en enorm betydelse och frågan är om affären ens är glömd i dag. Den 5 februari 2004 fastslog Delhi High Court att Rajiv Gandhi inte personligen tagit emot mutor och det beslutet kan ses som en slutpunkt trots att indiska myndigheter även efter detta datum sökte Ottavio Quattrocchi i ytterligare några år.

Resultatet av rättegångarna: Mats Lundberg blev i krutmålets alla fyra rättegångar i stort sett helt frikänd och vad gäller robotmålet fick Martin Ardbo, Lennart Pålsson och Hans Ekblom villkorlig dom. Men de fick också själva betala en stor del av advokatkostnaden. Dessutom skulle Nobel Industrier betala 11 miljoner ”såsom förverkat värde av olagligen utförd krigsmateriel”.