2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

Chefen om anmälningarna mot kvinnokliniken

KARLSKOGA: Ska utredas

Tre anmälningar har kommit mot Kvinnokliniken under sommaren. Överläkare Gill Kullberg förklarar att dessa ska utredas och att den ena händelsen redan har lett till ändrade rutiner.

Kvinnokliniken på Karlskoga lasarett har under denna sommar anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tre gånger. Under tidigare år har kliniken anmälts ungefär en gång per år.

En anmälan avser brister i kommunikation inför en operation. Kvinnan i fråga anser att informationen hon fick om möjliga komplikationer kom för sent, strax innan ingreppet, och gjorde henne så orolig att operationen fick ställas in. Hon uppger också i sin anmälan att läkaren sagt att det inte fanns någon sal med rätt utrustning att tillgå i det fall att ingreppet gick fel och behövde utvidgas.

Den andra incidenten, som även anmälts enligt Lex Maria, gäller en kvinna som opererades utan att vare sig hon eller läkaren visste att hon var gravid. Ingreppet orsakade ett missfall och kvinnan fick opereras ytterligare en gång på grund av graviditetsrester i livmodern.

Den tredje anmälan avser ett längre händelseförlopp där en kvinna under flera år besvärats av bland annat smärtor och blödningar. Hon uppger också att det finns en historik av cancer i släkten varför hon var orolig att hon också drabbats. Enligt kvinnan hörsammades inte detta och hon sökte slutligen vård på en annan klinik utomlands. Där konstaterades att hon hade en polyp med allvarliga cellförändringar i form av cancer och diagnosen bekräftades senare på Karlskoga lasarett. Till slut fick hela livmodern opereras bort. Kvinnan menar att detta hade kunnat undvikas om hennes problem tagits på allvar och cellförändringarna hittats tidigare.

Analyseras

Utan att gå in närmare på något enskilt ärende framhåller Gill Kullberg, överläkare med lokalt ledningsansvar för Kvinnoklinikens verksamhet på Karlskoga lasarett, att de ovan nämnda händelserna ska utredas och analyseras.

– Sedan får utredningen visa vad som egentligen har hänt och om vi behöver revidera våra rutiner.

En rutin har redan ändrats. Tidigare gjordes inte ett graviditetstest inför varje kirurgiskt ingrepp. Efter incidenten där operationen orsakat ett missfall är nu ett test en standardrutin.

– Här har vi litat på patientens utsago. Men när det dyker upp en avvikelse så måste vi gå igenom vad som hänt och revidera, precis som vi gjort här, så att det inte ska hända igen.

Informera

Det är också en standardrutin att utförligt informera patienter om eventuella biverkningar och komplikationer som kan uppstå i samband med eller efter ett ingrepp.

– Vid en titthålsoperation kan det uppstå komplikationer som gör att man måste övergå till en öppen bukoperation, vilket vi har god beredskap för.

Hon framhåller också att varje operationssal kan användas till olika sorters ingrepp. Skulle ett ingrepp behöva utvidgas så hämtas den utrusning som behövs.

– Patienten får information om det här innan operationen och behöver man ändra ingrepp så görs det på plats. Man väcker inte patienten och lämnar inte heller salen. Men även här får vi utreda och se vad det är som har hänt.

Bemötande

När det gäller läkares bemötande av patienters oro menar Gill Kullberg att det är just läkarens ansvar att värdera och i samråd med patienten besluta om vilka undersökningar som ska göras. I fallet med cancerdiagnosen hänvisar hon också till utredning och analys.

– Vi får se över varje steg i händelsen för att om det skett någon försening i vården eller om det har uppstått missförstånd.

Att kliniken fått tre anmälningar på relativt kort tid är inte något som oroar Kullberg.

– Vi är en relativt liten klinik i förhållande till andra kvinnokliniker i landet. Vissa saker sker inte jämnt fördelat över tid och den ena anmälan avser också en längre tidsperiod. Men jag vill säga att anmälningarna inte har något med sommarneddragningar att göra.

Hon betonar också att alla patienters ärenden och synpunkter tas på allvar, även om det vore önskvärt att patienterna sa till om något inte känns bra på en gång.

– Upplever man att något inte har fungerat så är det bra att patienten tar kontakt med oss, gärna direkt så att vi kan lösa problemet på plats. Men jag har förståelse för att man ibland väljer att vända sig till andra instanser också.

Kvinnokliniken på Karlskoga lasarett har under denna sommar anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tre gånger. Under tidigare år har kliniken anmälts ungefär en gång per år.

En anmälan avser brister i kommunikation inför en operation. Kvinnan i fråga anser att informationen hon fick om möjliga komplikationer kom för sent, strax innan ingreppet, och gjorde henne så orolig att operationen fick ställas in. Hon uppger också i sin anmälan att läkaren sagt att det inte fanns någon sal med rätt utrustning att tillgå i det fall att ingreppet gick fel och behövde utvidgas.

Den andra incidenten, som även anmälts enligt Lex Maria, gäller en kvinna som opererades utan att vare sig hon eller läkaren visste att hon var gravid. Ingreppet orsakade ett missfall och kvinnan fick opereras ytterligare en gång på grund av graviditetsrester i livmodern.

Den tredje anmälan avser ett längre händelseförlopp där en kvinna under flera år besvärats av bland annat smärtor och blödningar. Hon uppger också att det finns en historik av cancer i släkten varför hon var orolig att hon också drabbats. Enligt kvinnan hörsammades inte detta och hon sökte slutligen vård på en annan klinik utomlands. Där konstaterades att hon hade en polyp med allvarliga cellförändringar i form av cancer och diagnosen bekräftades senare på Karlskoga lasarett. Till slut fick hela livmodern opereras bort. Kvinnan menar att detta hade kunnat undvikas om hennes problem tagits på allvar och cellförändringarna hittats tidigare.

Analyseras

Utan att gå in närmare på något enskilt ärende framhåller Gill Kullberg, överläkare med lokalt ledningsansvar för Kvinnoklinikens verksamhet på Karlskoga lasarett, att de ovan nämnda händelserna ska utredas och analyseras.

– Sedan får utredningen visa vad som egentligen har hänt och om vi behöver revidera våra rutiner.

En rutin har redan ändrats. Tidigare gjordes inte ett graviditetstest inför varje kirurgiskt ingrepp. Efter incidenten där operationen orsakat ett missfall är nu ett test en standardrutin.

– Här har vi litat på patientens utsago. Men när det dyker upp en avvikelse så måste vi gå igenom vad som hänt och revidera, precis som vi gjort här, så att det inte ska hända igen.

Informera

Det är också en standardrutin att utförligt informera patienter om eventuella biverkningar och komplikationer som kan uppstå i samband med eller efter ett ingrepp.

– Vid en titthålsoperation kan det uppstå komplikationer som gör att man måste övergå till en öppen bukoperation, vilket vi har god beredskap för.

Hon framhåller också att varje operationssal kan användas till olika sorters ingrepp. Skulle ett ingrepp behöva utvidgas så hämtas den utrusning som behövs.

– Patienten får information om det här innan operationen och behöver man ändra ingrepp så görs det på plats. Man väcker inte patienten och lämnar inte heller salen. Men även här får vi utreda och se vad det är som har hänt.

Bemötande

När det gäller läkares bemötande av patienters oro menar Gill Kullberg att det är just läkarens ansvar att värdera och i samråd med patienten besluta om vilka undersökningar som ska göras. I fallet med cancerdiagnosen hänvisar hon också till utredning och analys.

– Vi får se över varje steg i händelsen för att om det skett någon försening i vården eller om det har uppstått missförstånd.

Att kliniken fått tre anmälningar på relativt kort tid är inte något som oroar Kullberg.

– Vi är en relativt liten klinik i förhållande till andra kvinnokliniker i landet. Vissa saker sker inte jämnt fördelat över tid och den ena anmälan avser också en längre tidsperiod. Men jag vill säga att anmälningarna inte har något med sommarneddragningar att göra.

Hon betonar också att alla patienters ärenden och synpunkter tas på allvar, även om det vore önskvärt att patienterna sa till om något inte känns bra på en gång.

– Upplever man att något inte har fungerat så är det bra att patienten tar kontakt med oss, gärna direkt så att vi kan lösa problemet på plats. Men jag har förståelse för att man ibland väljer att vända sig till andra instanser också.