2016-08-11 06:00

2016-08-11 06:00

Stämmer kommunen

KARLSKOGA: Vill ha en halv miljon för bristande stöd i skolan

En kvinna har stämt Karlskoga kommun för bristande särskilt stöd under grund- och gymnasieskolan. Hon menar att detta har gjort att hennes vidare studier och framtida arbete försenats. Kommunen tycker dock att hon fick rätt stöd.

I stämningsansökan, där Karlskoga kommun krävs på nära en halv miljon kronor, framgår att kvinnan redan under lågstadiet hade vissa svårigheter i skolan. I tredje klass diagnosticerades hon med språkstörning samt uppmärksamhetsstörning och det noterades också att hon hade autistiska drag.

I de anförda uttalandena från bland annat läkare, logoped och lärare framgår kvinnans svårigheter samt behov av hjälp och stöd. Kvinnan menar att skolan kände till både problemen och de föreslagna åtgärderna men att tillräckligt särskilt stöd ändå inte sattes in. Hennes föräldrar ska inte heller ha involverats.

Med åren ökade kraven och med det problemen. I stämningen beskrivs kvinnans skolgång som mycket tuff, med utanförskap och hårt arbete med studier hemma med föräldrarna. Det anförs också att hon aktivt dolde sina svårigheter främst genom att inte dra uppmärksamhet till sig.

Läste vidare

Kvinnan avslutade både grund- och gymnasieskolan med i vart fall godkänt i alla ämnen. Under ett par års studier på komvux läste hon in de ämnen som saknades för fortsatta studier och sedan 2011 läser hon på universitetet.

På grund av svårigheter med att klara vuxenlivet sökte kvinnan hjälp och 2014 diagnosticerades hon med autistiskt syndrom, autism i barndomen samt uppmärksamhetsstörning.

Efter utredningen har hon fått anpassat studiegång, med bland annat studier på halvfart, och väntas vara klar med sin examen 2018. Hon har också anmält Karlskoga kommun till Skolinspektionen och i kommunens egen utredning ska det ha anförts att skolan inte fått information om de autistiska dragen som finns med i utredningsjournalen.

Kvinnan anser att hon med rätt stöd hade klarat sin skolgång lättare och uppnått bättre resultat samt att hon i och med det hade kommit längre i livet. Hon menar att både vidare studier och arbete försenats med fyra år varför hon nu kräver Karlskoga kommun på sammanlagt 525 000 kronor för förlorad arbetsinkomst och kränkning. I stämningen lyfts också fram att kommunen har fått kritik av Skolinspektionen gällande särskilt stöd åtta gånger under de senaste tre åren.

Håller inte med

Karlskoga kommun har dock en helt annan uppfattning än kvinnan och bestrider hela yrkandet. När det gäller tiden i grundskolan lyfts preskriptionstiden fram då det gått mer än tio år sedan kvinnan slutade årskurs nio. Med hänsyn till detta kan inte den tiden läggas till grund för eventuellt skadestånd. Vidare framhålls skillnaden mellan grundskola och gymnasieskola, där den senare är en frivillig skolform med andra regler för bland annat särskilda stödinsatser.

Kommunen bemöter ändå kvinnans påståenden och konstaterar att hon hade vissa svårigheter under skoltiden men menar att dessa var vaga. Att problemen var kända anses vara fastställt då utredningen som gjordes i årskurs tre gjordes på skolans inrådan. Redan innan dess hade åtgärder vidtagits för att underlätta skolgången och föräldrarna ska ha inkluderats i både utredningen och anpassningarna.

Uppnådde mål

Kvinnans resonemang bedöms vara byggt på lösryckta delar av journalanteckningar och flera av hennes uppgifter tycks vara motstridiga. Som exempel anförs påståendet att föräldrarna inte var delaktiga jämte en anteckning att föräldrarna hade god kontakt med klassläraren. Sammantaget tycker inte kommunen att kvinnans påståenden är trovärdiga och menar att flera av dem är efterhandskonstruktioner.

Att kvinnan slutade grundskolan med minst godkänt i alla ämnen anses, tillsammans med det medicinska materialet, tala för att hon inte hade ett sådant stödbehov som hon själv hävdar. Likaså framhålls att skolan, enligt den då rådande lagstiftningen, skulle tillhandahålla de insatser och stöd för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst skulle uppnås.

Vidare lyfts det fram att kvinnan, enligt egen utsago, dolde sina svårigheter vilket inte gav skolan möjlighet att se ett eventuellt ökat behov av stöd, vare dig under den senare delen av grundskolan eller under gymnasietiden.

Ser ingen skada

Det att kvinnan diagnosticerats med autistiskt syndrom efter sin skolgång i Karlskoga anses inte ha någon betydelse för kommunens eventuella skyldigheter gällande utredning och åtgärder. Det anförs också att de förordningar och lagar som kvinnans stämning lutar sig på inte gällde under aktuell tid. Inte heller själva skadeståndsbeloppet bedöms som korrekt beräknat.

Kommunen anser sammanfattningsvis inte att någon skada, som kan anses vara skadeståndsgrundande, har skett. Det faktum att kvinnans studietid förlängts härleds till valet av gymnasieprogram och att det inte gav behörighet till den senare valda universitetsutbildningen.

Något datum för när ärendet tas upp i rätten är ännu inte fastställt.

I stämningsansökan, där Karlskoga kommun krävs på nära en halv miljon kronor, framgår att kvinnan redan under lågstadiet hade vissa svårigheter i skolan. I tredje klass diagnosticerades hon med språkstörning samt uppmärksamhetsstörning och det noterades också att hon hade autistiska drag.

I de anförda uttalandena från bland annat läkare, logoped och lärare framgår kvinnans svårigheter samt behov av hjälp och stöd. Kvinnan menar att skolan kände till både problemen och de föreslagna åtgärderna men att tillräckligt särskilt stöd ändå inte sattes in. Hennes föräldrar ska inte heller ha involverats.

Med åren ökade kraven och med det problemen. I stämningen beskrivs kvinnans skolgång som mycket tuff, med utanförskap och hårt arbete med studier hemma med föräldrarna. Det anförs också att hon aktivt dolde sina svårigheter främst genom att inte dra uppmärksamhet till sig.

Läste vidare

Kvinnan avslutade både grund- och gymnasieskolan med i vart fall godkänt i alla ämnen. Under ett par års studier på komvux läste hon in de ämnen som saknades för fortsatta studier och sedan 2011 läser hon på universitetet.

På grund av svårigheter med att klara vuxenlivet sökte kvinnan hjälp och 2014 diagnosticerades hon med autistiskt syndrom, autism i barndomen samt uppmärksamhetsstörning.

Efter utredningen har hon fått anpassat studiegång, med bland annat studier på halvfart, och väntas vara klar med sin examen 2018. Hon har också anmält Karlskoga kommun till Skolinspektionen och i kommunens egen utredning ska det ha anförts att skolan inte fått information om de autistiska dragen som finns med i utredningsjournalen.

Kvinnan anser att hon med rätt stöd hade klarat sin skolgång lättare och uppnått bättre resultat samt att hon i och med det hade kommit längre i livet. Hon menar att både vidare studier och arbete försenats med fyra år varför hon nu kräver Karlskoga kommun på sammanlagt 525 000 kronor för förlorad arbetsinkomst och kränkning. I stämningen lyfts också fram att kommunen har fått kritik av Skolinspektionen gällande särskilt stöd åtta gånger under de senaste tre åren.

Håller inte med

Karlskoga kommun har dock en helt annan uppfattning än kvinnan och bestrider hela yrkandet. När det gäller tiden i grundskolan lyfts preskriptionstiden fram då det gått mer än tio år sedan kvinnan slutade årskurs nio. Med hänsyn till detta kan inte den tiden läggas till grund för eventuellt skadestånd. Vidare framhålls skillnaden mellan grundskola och gymnasieskola, där den senare är en frivillig skolform med andra regler för bland annat särskilda stödinsatser.

Kommunen bemöter ändå kvinnans påståenden och konstaterar att hon hade vissa svårigheter under skoltiden men menar att dessa var vaga. Att problemen var kända anses vara fastställt då utredningen som gjordes i årskurs tre gjordes på skolans inrådan. Redan innan dess hade åtgärder vidtagits för att underlätta skolgången och föräldrarna ska ha inkluderats i både utredningen och anpassningarna.

Uppnådde mål

Kvinnans resonemang bedöms vara byggt på lösryckta delar av journalanteckningar och flera av hennes uppgifter tycks vara motstridiga. Som exempel anförs påståendet att föräldrarna inte var delaktiga jämte en anteckning att föräldrarna hade god kontakt med klassläraren. Sammantaget tycker inte kommunen att kvinnans påståenden är trovärdiga och menar att flera av dem är efterhandskonstruktioner.

Att kvinnan slutade grundskolan med minst godkänt i alla ämnen anses, tillsammans med det medicinska materialet, tala för att hon inte hade ett sådant stödbehov som hon själv hävdar. Likaså framhålls att skolan, enligt den då rådande lagstiftningen, skulle tillhandahålla de insatser och stöd för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst skulle uppnås.

Vidare lyfts det fram att kvinnan, enligt egen utsago, dolde sina svårigheter vilket inte gav skolan möjlighet att se ett eventuellt ökat behov av stöd, vare dig under den senare delen av grundskolan eller under gymnasietiden.

Ser ingen skada

Det att kvinnan diagnosticerats med autistiskt syndrom efter sin skolgång i Karlskoga anses inte ha någon betydelse för kommunens eventuella skyldigheter gällande utredning och åtgärder. Det anförs också att de förordningar och lagar som kvinnans stämning lutar sig på inte gällde under aktuell tid. Inte heller själva skadeståndsbeloppet bedöms som korrekt beräknat.

Kommunen anser sammanfattningsvis inte att någon skada, som kan anses vara skadeståndsgrundande, har skett. Det faktum att kvinnans studietid förlängts härleds till valet av gymnasieprogram och att det inte gav behörighet till den senare valda universitetsutbildningen.

Något datum för när ärendet tas upp i rätten är ännu inte fastställt.