2016-07-28 16:46

2016-07-28 16:46

Krogtätheten ökar med 13 procent

KARLSKOGA: Överlag ökar utskänkningstillstånden i Sverige enligt siffror från Folkhälsomyndigheten

Krogtätheten har ökat med 13 procent i Karlskoga mellan 2010 och 2015, visar nya siffror från Folkhälsomyndigheten.

Allra störst har ökningen varit i Arvidsjaur på hela 115 procent. Sett till folkmängden fanns där mer än dubbelt så många restauranger med serveringstillstånd 2015 jämfört med fem år tidigare. Folkhälsomyndigheten mäter serveringstillstånd för alkohol per 10 000 invånare över 15 år.

Stor ökning

För Karlskogas del har serveringsställena ökat från 13,9 till 15,7, det är en ökning med 13 procent och lägger Karlskoga på plats 130 i Sverige.

Degerfors har en minskande kurva. Där har serveringsställena minskat från 19,4 till 14,6. Det är en minskning med 25 procent.

För orter med få invånare, som Degerfors, blir utslaget stort när bara ett serveringsställe lägger ner.

Askersund är krogtätast i länet per invånare. Där har man 28,4 serveringsställen och det i jämförelse med länets krogfattigaste kommun, Kumla, som har 8,8 serveringsställen.

Annan matkultur

Inger M Jonsson som arbetar som lektor på Restaurang och hotellhögskolan vid Örebro universitet säger till Nyhetsbyrån Siren att det har hänt väldigt mycket med Sveriges matkultur de senaste åren.

– Det är många komponenter som ligger bakom ökningen. Vi har ett annat uteätande idag och det finns så många nivåer av restauranger.

Innan pizzeriorna kom på 70-talet visste knappt svensken hur man gjorde när man gick ut och det kostade mycket.

Kokböcker varje år

– Sen har vi hela den gastronomiska trenden. Det ges ut en kokbok om dagen i Sverige och det har blivit status att intressera sig för gastronomi, säger Inger M Jonsson.

Helena Nerbring Lisell, avdelningschef på bygg- och miljökontoret i Karlskoga som ger serveringstillstånd, säger att hon kan märka av en ökning.

– Nu har jag varit här så pass kort tid, men känslan är att det ökar.

Hon tar upp en annorlunda livsstil som kanske inte fanns förr.

”After Work”

– I dag är det vanligt med så kallad ”after work” med jobbarkompisarna. Det är inte så ovanligt att man går ut mitt i veckan och tar ett glas. Det har gjort att det finns en marknad.

Hon kan se att antalet ansökningar ökat.

– Det är både permanenta ansökning och tillfälliga som en festival till exempel. Men om igen, det finns en ökad marknad och efterfrågan.

Helena Nerbring Lisell berättar att ansökan om att få sälja alkohol ska vara lite avskräckande.

– Nu vet jag inte exakt vad avgiften är, men den är satt så högt att det ska avskräcka oseriösa ansökningar.

Eda krogtätast

I Värmland är det Eda kommun som kan titulera sig som krogtätast. Där finns 29,3 krogar med serveringstillstånd.

Hammarö är den kommun i Värmland som har det minst krogtätt. Årjäng har haft den största ökningen, med 37 procent, av antalet serveringstillstånd i länet mellan 2010 och 2015.

Ökar i hela landet

Karlstad hamnar först på en sjätte plats i Värmland och plats 139 i Sverige med sina 16,6 serveringstillstånd.

Totalt i Sverige har krogtätheten ökat med 12 procent.

Allra störst har ökningen varit i Arvidsjaur på hela 115 procent. Sett till folkmängden fanns där mer än dubbelt så många restauranger med serveringstillstånd 2015 jämfört med fem år tidigare. Folkhälsomyndigheten mäter serveringstillstånd för alkohol per 10 000 invånare över 15 år.

Stor ökning

För Karlskogas del har serveringsställena ökat från 13,9 till 15,7, det är en ökning med 13 procent och lägger Karlskoga på plats 130 i Sverige.

Degerfors har en minskande kurva. Där har serveringsställena minskat från 19,4 till 14,6. Det är en minskning med 25 procent.

För orter med få invånare, som Degerfors, blir utslaget stort när bara ett serveringsställe lägger ner.

Askersund är krogtätast i länet per invånare. Där har man 28,4 serveringsställen och det i jämförelse med länets krogfattigaste kommun, Kumla, som har 8,8 serveringsställen.

Annan matkultur

Inger M Jonsson som arbetar som lektor på Restaurang och hotellhögskolan vid Örebro universitet säger till Nyhetsbyrån Siren att det har hänt väldigt mycket med Sveriges matkultur de senaste åren.

– Det är många komponenter som ligger bakom ökningen. Vi har ett annat uteätande idag och det finns så många nivåer av restauranger.

Innan pizzeriorna kom på 70-talet visste knappt svensken hur man gjorde när man gick ut och det kostade mycket.

Kokböcker varje år

– Sen har vi hela den gastronomiska trenden. Det ges ut en kokbok om dagen i Sverige och det har blivit status att intressera sig för gastronomi, säger Inger M Jonsson.

Helena Nerbring Lisell, avdelningschef på bygg- och miljökontoret i Karlskoga som ger serveringstillstånd, säger att hon kan märka av en ökning.

– Nu har jag varit här så pass kort tid, men känslan är att det ökar.

Hon tar upp en annorlunda livsstil som kanske inte fanns förr.

”After Work”

– I dag är det vanligt med så kallad ”after work” med jobbarkompisarna. Det är inte så ovanligt att man går ut mitt i veckan och tar ett glas. Det har gjort att det finns en marknad.

Hon kan se att antalet ansökningar ökat.

– Det är både permanenta ansökning och tillfälliga som en festival till exempel. Men om igen, det finns en ökad marknad och efterfrågan.

Helena Nerbring Lisell berättar att ansökan om att få sälja alkohol ska vara lite avskräckande.

– Nu vet jag inte exakt vad avgiften är, men den är satt så högt att det ska avskräcka oseriösa ansökningar.

Eda krogtätast

I Värmland är det Eda kommun som kan titulera sig som krogtätast. Där finns 29,3 krogar med serveringstillstånd.

Hammarö är den kommun i Värmland som har det minst krogtätt. Årjäng har haft den största ökningen, med 37 procent, av antalet serveringstillstånd i länet mellan 2010 och 2015.

Ökar i hela landet

Karlstad hamnar först på en sjätte plats i Värmland och plats 139 i Sverige med sina 16,6 serveringstillstånd.

Totalt i Sverige har krogtätheten ökat med 12 procent.

  • Anders Persson