2016-07-18 17:34

2016-07-18 17:34

En femma för kassen

KARLSKOGA: Naturvårdsverket vill chockhöja priset på plastpåsar i handeln

Snart kan tunna plastbärkassar du får i mataffären och andra butiker ha ett lägstapris på fem kronor. I alla fall om Naturvårdsverket får som de vill.
– Om det skulle bli så är vi redan redo med andra alternativ i butiken, säger Christoffer Gunnarsson, chef för Coop Forum Karlskoga.

Nuvarande förbrukning av plastkassar är ett ineffektivt utnyttjande av resurser och leder till nedskräpning och miljöförstöring. Därför beslutade EU-parlamentet förra året att samtliga medlemsstater ska reducera förbrukningen. Nu har Naturvårdsverket lagt fram ett förslag på att höja priset på kassarna inom dagligvarubutiker och annan handel.

Mindre förbrukning

Regeringen i Sverige har som mål att vid år 2025, ha sänkt snittförbrukningen av tunna plastbärkassar till 40 stycken per person och år vilket Naturvårdsverket uppskattar vara en reducering på mer än 50 procent. För att nå det målet är Naturvårdsverkets förslag att producenter ska ta ut minst 5 kronor per plastbärkasse.

Bärkassar av plast har flera fördelar ur ett funktionellt perspektiv. De är starka, väger inte mycket och är relativt billiga att producera i jämförelse med motsvarande alternativ. Den oljebaserade plasten är dock mycket svårnedbrytbart och utgör därför en fara för naturen vid nedskräpning.

Tänker på miljön

Coop var först av Sveriges dagligvarukedjor att sluta med plastkassar gjorda på oljebaserad råvara. Enligt Anna Rasin från Coop Sverige AB försöker de att uppmana konsumenterna att återanvända och källsortera kassarna. Dessutom, för varje påse som säljs skänker de pengar till Vi-skogen som är en svensk biståndsorganisation och planterar skog på bönders gårdar i länderna runt Victoriasjön vilket bland annat förbättrar miljön.

– Vi tänker mycket på miljön, och har därför andra alternativ som till exempel en Fairtrade-märkt kasse i ekologisk bomull, säger Christoffer Gunnarsson, chef för Coop Forum Karlskoga.

Karlskogabornas val

Av de som ändå köper de vanliga kassarna i Christoffers butik valde cirka 13 procent av Karlskoga-borna papperskassar i stället för plast förra året. Några exakta studier hur konsumtion av plastkassar ser ut lokalt över lag finns dock inte.

Plast tillverkat av förnyelsebar råvara som till exempel sockerrör är vanligast inom dagligvarubranschen och ger en betydlig minskning av utsläpp men om man räknar med växthusgaser till följd av ändrad markanvändning märks skillnaden mindre. Plast av stärkelse från till exempel majs har sämre kvalité och kassen måste därför göras lite tjockare.

Återvunnen plast minskar utsläppen av koldioxid och farliga ämnen som kan uppkomma vid produktionen. Problemet är även här att kvaliteten är något sämre och den kan också innehålla oönskade ämnen.

Nuvarande förbrukning av plastkassar är ett ineffektivt utnyttjande av resurser och leder till nedskräpning och miljöförstöring. Därför beslutade EU-parlamentet förra året att samtliga medlemsstater ska reducera förbrukningen. Nu har Naturvårdsverket lagt fram ett förslag på att höja priset på kassarna inom dagligvarubutiker och annan handel.

Mindre förbrukning

Regeringen i Sverige har som mål att vid år 2025, ha sänkt snittförbrukningen av tunna plastbärkassar till 40 stycken per person och år vilket Naturvårdsverket uppskattar vara en reducering på mer än 50 procent. För att nå det målet är Naturvårdsverkets förslag att producenter ska ta ut minst 5 kronor per plastbärkasse.

Bärkassar av plast har flera fördelar ur ett funktionellt perspektiv. De är starka, väger inte mycket och är relativt billiga att producera i jämförelse med motsvarande alternativ. Den oljebaserade plasten är dock mycket svårnedbrytbart och utgör därför en fara för naturen vid nedskräpning.

Tänker på miljön

Coop var först av Sveriges dagligvarukedjor att sluta med plastkassar gjorda på oljebaserad råvara. Enligt Anna Rasin från Coop Sverige AB försöker de att uppmana konsumenterna att återanvända och källsortera kassarna. Dessutom, för varje påse som säljs skänker de pengar till Vi-skogen som är en svensk biståndsorganisation och planterar skog på bönders gårdar i länderna runt Victoriasjön vilket bland annat förbättrar miljön.

– Vi tänker mycket på miljön, och har därför andra alternativ som till exempel en Fairtrade-märkt kasse i ekologisk bomull, säger Christoffer Gunnarsson, chef för Coop Forum Karlskoga.

Karlskogabornas val

Av de som ändå köper de vanliga kassarna i Christoffers butik valde cirka 13 procent av Karlskoga-borna papperskassar i stället för plast förra året. Några exakta studier hur konsumtion av plastkassar ser ut lokalt över lag finns dock inte.

Plast tillverkat av förnyelsebar råvara som till exempel sockerrör är vanligast inom dagligvarubranschen och ger en betydlig minskning av utsläpp men om man räknar med växthusgaser till följd av ändrad markanvändning märks skillnaden mindre. Plast av stärkelse från till exempel majs har sämre kvalité och kassen måste därför göras lite tjockare.

Återvunnen plast minskar utsläppen av koldioxid och farliga ämnen som kan uppkomma vid produktionen. Problemet är även här att kvaliteten är något sämre och den kan också innehålla oönskade ämnen.

  • Erik Lundh

Plastbärkassar

Kassar som är tunnare än 50 mikrometer kallas tunna plastbärkassar. Kassar tunnare än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller används för lösviktslivsmedel för att förhindrar matsvinn ingår inte.

Källa: Naturvårdsverket