2016-07-09 06:00

2016-07-09 06:00

Biodling, ett sätt att leva

KARLSKOGA: Från San Diego till biodlare i Karlskoga

Chelsea Lööw är uppvuxen vid havet i San Diego, USA och var så långt från skogen man kan komma. Men hon träffade sin kärlek i Nicaragua och efter många turer så står hon i dag i Karlskoga och är biodlare.
– Det här är en dröm jag haft och som jag nu förverkligat, säger Chelsea Lööw.

I källaren i paret Lööws hus i Immetorp står Chelsea och trär ner ramar med vax och honung i en honungsslunga. En maskin som centrifugerar ramarna så att honungen separerar från ramarna och vaxet.

– Här rinner honungen ut, säger hon och visar en behållare som snabbt fylls med färsk honung.

– Därefter häller jag honungen i en sil. Sedan är allt klart.

Att hon skulle stå här i en källare i Immetorp och göra honung var inte självklart.

Ingen trädgård

– Jag växte upp i San Diego. Vi hade ingen trädgård eller växter. Det var en storstad och jag kände ingen längtan efter naturen.

2005 reste hon ner till Nicaragua på en nöjesresa. Där jobbade Per Lööw som fiskeguide.

– Vi träffades och det kändes mest som en semesterflört. Trodde aldrig vi skulle gifta oss, skaffa två barn och en miljon bin. Men efter många turer med utbildningar så beslutade jag mig för att flytta till Per här i Sverige. Jag tog min symaskin och min bulldogg Spanky och reste hit, säger hon och skrattar.

Per är från Karlskoga och när han fick jobb som brandman så flyttade de till Karlskoga.

– Någonstans i mina tonår har jag drömt om bin, varför vet jag inte. Att hålla på med bin är lite modigt och annorlunda och så älskar jag honung.

Sagt och gjort. Chelsea började en ettårig biodlarkurs i Kristinehamn. Där fick kursmedlemmarna följa en biodlare under ett år.

– Jag lärde mig jättemycket där. Jag och Per satte ihop en lista på det jag behövde och så åkte vi och köpte en uppsättning. Det var bikupor och bisamhällen. Bisamhällen man köper kommer från ett starkt samhälle där odlaren behövt separera bina. Direkt när jag startade mitt bisamhälle så födde de upp en ny drottning och så var de i gång.

Verksamheten har växt sedan de köpte första kupan. I dag har hon 14 bikupor. Tre vid Loka brunn, två kupor vid Grythyttans Gästgiveri, åtta vid Östra skogskyrkogården och en kupa hemma i trädgården.

– Grythyttans gästgiveri och Loka brunn köper all honungen från kuporna de har och honungen har de i mattillverkningen. Resten tar jag hand om och säljer i mitt företag.

Förutom att honungen är god och nyttig så finns det en underliggande tanke när Per och Chelsea pratar om bin.

– Det jag känner är att vi gör nytta. För utan bin skulle inget blomma och vi skulle till slut dö ut. Våra bin har ett område på fem kilometer från kupan och där pollinerar de växter, säger Per.

Han berättar att det bästa är att ha kupor där det finns varierande växlighet.

– Växter de pollinerar har en sockerhalt på 20 procent och när växten blommat klart så måste det finnas andra växter. Här i vår trädgård är hallonbuskarna populära. Att ha ängsmark och skog intill kuporna är bra, säger Per.

– Det känns så väl på smaken när de byter växter. Det blir en viss smak. Förutom den goda smaken så är honung hälsosamt. Färsk honung innehåller mjölksyrebakterier och den är nyttig för oss. Biodling är ett sätt att leva, säger Chelsea Lööw.

Sakta sätter hon ner ramen i kupan.

– Bina jag har är väldigt lugna.

I källaren i paret Lööws hus i Immetorp står Chelsea och trär ner ramar med vax och honung i en honungsslunga. En maskin som centrifugerar ramarna så att honungen separerar från ramarna och vaxet.

– Här rinner honungen ut, säger hon och visar en behållare som snabbt fylls med färsk honung.

– Därefter häller jag honungen i en sil. Sedan är allt klart.

Att hon skulle stå här i en källare i Immetorp och göra honung var inte självklart.

Ingen trädgård

– Jag växte upp i San Diego. Vi hade ingen trädgård eller växter. Det var en storstad och jag kände ingen längtan efter naturen.

2005 reste hon ner till Nicaragua på en nöjesresa. Där jobbade Per Lööw som fiskeguide.

– Vi träffades och det kändes mest som en semesterflört. Trodde aldrig vi skulle gifta oss, skaffa två barn och en miljon bin. Men efter många turer med utbildningar så beslutade jag mig för att flytta till Per här i Sverige. Jag tog min symaskin och min bulldogg Spanky och reste hit, säger hon och skrattar.

Per är från Karlskoga och när han fick jobb som brandman så flyttade de till Karlskoga.

– Någonstans i mina tonår har jag drömt om bin, varför vet jag inte. Att hålla på med bin är lite modigt och annorlunda och så älskar jag honung.

Sagt och gjort. Chelsea började en ettårig biodlarkurs i Kristinehamn. Där fick kursmedlemmarna följa en biodlare under ett år.

– Jag lärde mig jättemycket där. Jag och Per satte ihop en lista på det jag behövde och så åkte vi och köpte en uppsättning. Det var bikupor och bisamhällen. Bisamhällen man köper kommer från ett starkt samhälle där odlaren behövt separera bina. Direkt när jag startade mitt bisamhälle så födde de upp en ny drottning och så var de i gång.

Verksamheten har växt sedan de köpte första kupan. I dag har hon 14 bikupor. Tre vid Loka brunn, två kupor vid Grythyttans Gästgiveri, åtta vid Östra skogskyrkogården och en kupa hemma i trädgården.

– Grythyttans gästgiveri och Loka brunn köper all honungen från kuporna de har och honungen har de i mattillverkningen. Resten tar jag hand om och säljer i mitt företag.

Förutom att honungen är god och nyttig så finns det en underliggande tanke när Per och Chelsea pratar om bin.

– Det jag känner är att vi gör nytta. För utan bin skulle inget blomma och vi skulle till slut dö ut. Våra bin har ett område på fem kilometer från kupan och där pollinerar de växter, säger Per.

Han berättar att det bästa är att ha kupor där det finns varierande växlighet.

– Växter de pollinerar har en sockerhalt på 20 procent och när växten blommat klart så måste det finnas andra växter. Här i vår trädgård är hallonbuskarna populära. Att ha ängsmark och skog intill kuporna är bra, säger Per.

– Det känns så väl på smaken när de byter växter. Det blir en viss smak. Förutom den goda smaken så är honung hälsosamt. Färsk honung innehåller mjölksyrebakterier och den är nyttig för oss. Biodling är ett sätt att leva, säger Chelsea Lööw.

Sakta sätter hon ner ramen i kupan.

– Bina jag har är väldigt lugna.

  • Anders Persson