2016-06-28 06:00

2016-06-28 06:00

Bluffakturorna ökar

BROTT: Nästan varannan småföretagare har drabbats

Sommaren är högsäsong för bluffakturor och ungefär varannan småföretagare drabbas. De flesta har dock lärt sig att genomskåda lurendrejeriet.

Antalet anmälningar om bluffakturor ökade i polisregion Bergslagen förra året, från 551 anmälningar under 2014 till 911 stycken. Sett till hela riket ökade anmälningarna för bluffakturor från 11 886 under 2014 till 14 318 under 2015.

Enligt en sammanställning som ekonomiföretaget Visma har gjort har nästan varannan svensk småföretagare fått en falsk faktura under de senaste fem åren.

En till två gånger om året får Hebab i Karlskoga antingen en falsk faktura eller ett erbjudande som förtäckts som en faktura. Företaget har dock sedan flera år tillbaka en rutin för att se till att inga oenigheter sker.

– Vi har en bra attesteringsordning där fakturan går igenom tre personer innan betalning. Först genom ekonomiansvarig, sedan projektledare och sen mig, säger vd:n Mats Eriksson.

Vidare förklarar han att företaget har en fördel i att det ofta är lätt att se en falsk faktura snabbt om den avser varor eller tjänster som inte hör hemma i byggbranschen.

– Vi har haft det här systemet de senaste fem-sex åren. Dels för att skydda oss och våra kunder mot falska fakturor, dels för att inte någon ska kunna göra beställningar i privat syfte. Det är vårt ansvar att se till att inget köps in utan att det attesterats på rätt sätt.

Sommaren är högsäsong för bedragarna och under juni, juli och augusti förra året anmäldes 190 bluffakturor i polisregion Bergslagen. Under motsvarande period 2014 gjordes sammanlagt 132 anmälningar i Dalarna, Värmland och Örebro län som efter polisens omorganisation tillsammans ingår i region Bergslagen.

– Bluffakturor kostar företagare både tid och pengar och fortsätter att vara ett stort problem i samhället. vi vet att bedragare passar på under sommaren och rekommenderar alla företagare att vara extra vaksamma, säger Boo Gunnarson, företagsexpert på Visma Spcs.

Enligt den undersökning som företaget har gjort bland drygt 1 000 svenska småföretagare har 47 procent fått en bluffaktura någon gång sedan 2011. Majoriteten av dem, 98 procent, har dock inte gått på bedrägeriet och alltså inte betalat någon eller några fakturor. Vidare har nära en tredjedel, 34 procent, bestridit fakturan eller fakturorna.

– Det är bra att medvetenheten blir större och större. Men samhället måste markera kraftigare mot dem som ägnar sig åt den här typen av brottslighet, säger Boo Gunnarson.

Samtidigt visar undersökningen att det är få företagare, åtta procent, som vidtar särskilda åtgärder för att hantera eventuella bluffakturor under sommaren.

Antalet anmälningar om bluffakturor ökade i polisregion Bergslagen förra året, från 551 anmälningar under 2014 till 911 stycken. Sett till hela riket ökade anmälningarna för bluffakturor från 11 886 under 2014 till 14 318 under 2015.

Enligt en sammanställning som ekonomiföretaget Visma har gjort har nästan varannan svensk småföretagare fått en falsk faktura under de senaste fem åren.

En till två gånger om året får Hebab i Karlskoga antingen en falsk faktura eller ett erbjudande som förtäckts som en faktura. Företaget har dock sedan flera år tillbaka en rutin för att se till att inga oenigheter sker.

– Vi har en bra attesteringsordning där fakturan går igenom tre personer innan betalning. Först genom ekonomiansvarig, sedan projektledare och sen mig, säger vd:n Mats Eriksson.

Vidare förklarar han att företaget har en fördel i att det ofta är lätt att se en falsk faktura snabbt om den avser varor eller tjänster som inte hör hemma i byggbranschen.

– Vi har haft det här systemet de senaste fem-sex åren. Dels för att skydda oss och våra kunder mot falska fakturor, dels för att inte någon ska kunna göra beställningar i privat syfte. Det är vårt ansvar att se till att inget köps in utan att det attesterats på rätt sätt.

Sommaren är högsäsong för bedragarna och under juni, juli och augusti förra året anmäldes 190 bluffakturor i polisregion Bergslagen. Under motsvarande period 2014 gjordes sammanlagt 132 anmälningar i Dalarna, Värmland och Örebro län som efter polisens omorganisation tillsammans ingår i region Bergslagen.

– Bluffakturor kostar företagare både tid och pengar och fortsätter att vara ett stort problem i samhället. vi vet att bedragare passar på under sommaren och rekommenderar alla företagare att vara extra vaksamma, säger Boo Gunnarson, företagsexpert på Visma Spcs.

Enligt den undersökning som företaget har gjort bland drygt 1 000 svenska småföretagare har 47 procent fått en bluffaktura någon gång sedan 2011. Majoriteten av dem, 98 procent, har dock inte gått på bedrägeriet och alltså inte betalat någon eller några fakturor. Vidare har nära en tredjedel, 34 procent, bestridit fakturan eller fakturorna.

– Det är bra att medvetenheten blir större och större. Men samhället måste markera kraftigare mot dem som ägnar sig åt den här typen av brottslighet, säger Boo Gunnarson.

Samtidigt visar undersökningen att det är få företagare, åtta procent, som vidtar särskilda åtgärder för att hantera eventuella bluffakturor under sommaren.

Anmälda bluffakturor

2011 2012 2013 2014 2015

Region

Bergslagen* 486 331 284 551 911

Karlskoga 5 7 3 5 10

Degerfors 2 6 1 0 1

Totalt riket 16 973 15 764 12 212 11 886 14 318

*För åren 2011-1014 har anmälningar för Dalarna, Värmland och Örebro län räknats ihop.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Visma

Tips om du får en bluffaktura

Om du får en faktura utan att ha haft någon tidigare kontakt med företaget bör du i första hand kontakta företaget per telefon och försöka få rättelse.

Om du inte får rättelse kan du skriva följande direkt på underlaget och skicka en kopia till företaget: ”Bestrider fakturan i sin helhet då någon beställning av dessa varor/tjänster aldrig har gjorts”. Gör också en polisanmälan om misstänkt bedrägeri med hjälp av bluffaktura.

Om en telefonförsäljare ringer, be att få ringa upp. Bedragarna accepterar generellt inte det. De har ett säljmanus som bygger på att de inleder samtalet och vill kunna spela in lämpliga delar av samtalet.

Om någon hänvisar till ett tidigare avtal i ett brev eller ett telefonsamtal, kräv att detta skickas innan du för ytterligare diskussioner med företaget.

Sätt inte din namnteckning på något och svara inte på misstänkta mejl.

Mer information finns på polisen.se och kronofogden.se.

Källa: Visma