2016-04-26 09:57

2016-04-26 10:10

"Hedersbrott ska in i lagboken"

KARLSKOGA: Advokat Gunilla von Wachenfeldt är kritisk till hur hederskultur behandlas i rättssalarna

Det behövs en egen brottsrubricering för hedersbrott, för att komma åt denna typ av kriminalitet. Det skulle vara att på allvar hjälpa och stödja de flickor och pojkar som utsätts för detta, säger advokaten Gunilla von Wachenfeldt.

Gunilla von Wachenfeldt är advokat och stridbar för att hedersmotiv ska in i lagboken. Hon har nyligen blivit goodwill ambassadör för Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime och försöker lyfta frågan om hedersmotiv. Hon har läst domen mot Jians pappa och hon ser samma problem i dom efter dom.

– Det står helt klart vad pappan sagt, det är inget att tveka på. Jag läste en annan dom där två små flickor fick stryk av sin pappa för att de inte bar slöja. Men inte heller där stod det något om hedersmotiv. Det stör mig så mycket. Det handlar om familjens heder. Pappan kan inte tillåta barnen gå utan slöja för att då är han en dålig man. Samma är det med Jians pappa.

Måsta ha en agenda

Hon säger att det måste finns en tydlig agenda från samhällets sida mot hedersförtryck.

– I min värld så får aldrig hänsyn till kultur och religion gå före mänskliga rättigheter. För det är ju, som i det här fallet, Jians mänskliga rättigheter att få leva som hon gör. Att inte ta hänsyn till pappans uppfattning om familjens heder. Hedersförtryck och våld är något som vi känt till länge. Det är ingen ny företeelse, det var på tapeten när Fadime mördades och det är över tio år sedan.

Har kämpat

Gunilla von Wachenfeldt har vid flera tillfällen kämpat för att hedersbrott ska kriminaliseras.

– Mitt förslag till lagstiftning är att man kriminaliserar hedersbrott genom en egen brottsrubricering i Brottsbalkens 4:e kapitel. Utformningen bör likna den som gäller för grov kvinnofridskränkning/grov fridskränkning, det vill säga att upprepade brott sker med hedersmotiv som syfte då skulle det kunna utröna i det som jag kallar hedersbrott.

Hon anser även att hedersmotiv ska vara en försvårande omständighet, precis som alla andra omständigheterna som finns uppradade under samma paragraf.

Inte ovanligt

– Man kan alltid hävda att det är svårt att definiera heder och få det bevisat, men min uppfattning är att det kan vi visst göra. Det är inte ovanligt att sådant uttals i en rättegång. Precis som Jians pappa sa. Det tycker jag ska vara en försvårande omständighet.

– Vi har kommit väldigt långt när det gäller mäns våld mot kvinnor och vi måste förstå att det inte är samma sak som hedersvåld. Hedersvåld utförs av både män och kvinnor och det är oftast organiserat av många. Dessutom finns det ett annat syfte utöver det vi kallar mäns våld mot kvinnor.

Hon säger att inom hederskulturen drabbas även killar och män. De tvingas ofta kontrollera och övervaka och ibland straffa sina systrar och de får sällan välja själv vem de ska gifta sig med.

– Det är oerhört viktigt att brottet inte begränsas att gälla för en viss personkrets eftersom misstänkta gärningsmän inte sällan finns i släktens utkant eller bara är bekanta till familjen.

Stuckit ut hakan

Som goodwill ambassadör har hon stuckit ut hakan och skrivit många debattartiklar för att få hedersbrott kriminaliserat.

– Det är med tystnad som mina förslag tagits emot, kollegor håller med. Men från politikerhåll är det oftast tyst. Man är generellt sett rädd för att man i debatten ska hamna i att vara rasist på något sätt. Men enligt mig är det enkelt, det handlar om mänskliga rättigheter för alla och speciellt för offren.

Hon tar upp kvinnorättsarbetet i Sverige som pågått i många decennier och som Sverige är ganska stolt över.

– Men det gäller att vi fullföljer det och att det gäller alla flickor.

Gunilla von Wachenfeldt är advokat och stridbar för att hedersmotiv ska in i lagboken. Hon har nyligen blivit goodwill ambassadör för Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime och försöker lyfta frågan om hedersmotiv. Hon har läst domen mot Jians pappa och hon ser samma problem i dom efter dom.

– Det står helt klart vad pappan sagt, det är inget att tveka på. Jag läste en annan dom där två små flickor fick stryk av sin pappa för att de inte bar slöja. Men inte heller där stod det något om hedersmotiv. Det stör mig så mycket. Det handlar om familjens heder. Pappan kan inte tillåta barnen gå utan slöja för att då är han en dålig man. Samma är det med Jians pappa.

Måsta ha en agenda

Hon säger att det måste finns en tydlig agenda från samhällets sida mot hedersförtryck.

– I min värld så får aldrig hänsyn till kultur och religion gå före mänskliga rättigheter. För det är ju, som i det här fallet, Jians mänskliga rättigheter att få leva som hon gör. Att inte ta hänsyn till pappans uppfattning om familjens heder. Hedersförtryck och våld är något som vi känt till länge. Det är ingen ny företeelse, det var på tapeten när Fadime mördades och det är över tio år sedan.

Har kämpat

Gunilla von Wachenfeldt har vid flera tillfällen kämpat för att hedersbrott ska kriminaliseras.

– Mitt förslag till lagstiftning är att man kriminaliserar hedersbrott genom en egen brottsrubricering i Brottsbalkens 4:e kapitel. Utformningen bör likna den som gäller för grov kvinnofridskränkning/grov fridskränkning, det vill säga att upprepade brott sker med hedersmotiv som syfte då skulle det kunna utröna i det som jag kallar hedersbrott.

Hon anser även att hedersmotiv ska vara en försvårande omständighet, precis som alla andra omständigheterna som finns uppradade under samma paragraf.

Inte ovanligt

– Man kan alltid hävda att det är svårt att definiera heder och få det bevisat, men min uppfattning är att det kan vi visst göra. Det är inte ovanligt att sådant uttals i en rättegång. Precis som Jians pappa sa. Det tycker jag ska vara en försvårande omständighet.

– Vi har kommit väldigt långt när det gäller mäns våld mot kvinnor och vi måste förstå att det inte är samma sak som hedersvåld. Hedersvåld utförs av både män och kvinnor och det är oftast organiserat av många. Dessutom finns det ett annat syfte utöver det vi kallar mäns våld mot kvinnor.

Hon säger att inom hederskulturen drabbas även killar och män. De tvingas ofta kontrollera och övervaka och ibland straffa sina systrar och de får sällan välja själv vem de ska gifta sig med.

– Det är oerhört viktigt att brottet inte begränsas att gälla för en viss personkrets eftersom misstänkta gärningsmän inte sällan finns i släktens utkant eller bara är bekanta till familjen.

Stuckit ut hakan

Som goodwill ambassadör har hon stuckit ut hakan och skrivit många debattartiklar för att få hedersbrott kriminaliserat.

– Det är med tystnad som mina förslag tagits emot, kollegor håller med. Men från politikerhåll är det oftast tyst. Man är generellt sett rädd för att man i debatten ska hamna i att vara rasist på något sätt. Men enligt mig är det enkelt, det handlar om mänskliga rättigheter för alla och speciellt för offren.

Hon tar upp kvinnorättsarbetet i Sverige som pågått i många decennier och som Sverige är ganska stolt över.

– Men det gäller att vi fullföljer det och att det gäller alla flickor.

  • Anders Persson